NTP

Den 4 juni presenterade regeringen den nationella planen för infrastruktr för tidperioden 2018-2029. Planen omfattar en totalbudget på 700 miljarder kronor. För Västerbotten och Norrbotten innebär den nya planen flera nya järnvägsbyggen och upprustning och modernisering av befintlig järnväg, satsningar på flera vägsträckor och på sjöfarten.

- Detta är den största järnvägssatsningen i modern tid i Sverige, sade Tomas Eneroth vid presskonferensen när nationell plan för infrastruktur för tidperioden 2018-2029 presenterades den 4 juni. Planen omfattar en totalbudget på 700 miljarder kronor. Infrastruktursatsningarna utökas med drygt 100 miljarder kronor till totalt 622,5 miljarder kronor och resterande 90 miljarder kommer från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar. Budgetfördelningen över åtgärder:

- 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet på järnväg, sjöfart, väg och cykel

- 125 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar 

- 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar

För Västerbotten och Norrbotten innebär den nya planen flera nya järnvägsbyggen och upprustning och modernisering av befintlig järnväg, satsning på flera vägsträckor och på sjöfarten. 

Regeringen ger klartecken och tydligt mandat till Trafikverket för att påbörja bygget av Norrbotniabanan. För Norrbotniabanan Umeå-Dåva som är en ny järnväg planeras byggstart 2018–2020 och därefter etappen Norrbotniabanan (Umeå)Dåva–Skellefteå också det en ny järnväg planeras byggstart 2024-2030. 

Map NBB

Norrbotniabanan - en ny kustjärnvägssträcka i Övre Norrland 

Regeringen släppte information om innehållet av namngivna större objekt i NTP i etapper dagarna innan det officiella offentliggörandet och redan den 1 juni tillkännagav infrastrukturminister Tomas Eneroth att närmare 7 miljarder kronor som en del av den nationella transportplanen (NTP) anslås för att påbörja arbetena på Norrbotniabanan.

- Det är oerhört glädjande med dagens besked. Tiden av spekulation är över, nu vet vi att regeringen vill bygga Norrbotniabanan och Norra Sveriges betydelse för Sverige är återigen bekräftat, säger Erik Bergkvist (S), regionråd vid Region Västerbotten. Vi har tillsammans i de fem nordligaste regionerna och med Region Örebro län arbetat för att beskriva hur transportsystemet ska utvecklas för att ta del av de nyttor vi i norr skapar. Vårt tydliga budskap och den tyngd vi får när vi agerar tillsammans i norra Sverige har gjort det möjligt för regeringen att lägga stora satsningar i våra regioner.

Map all

Transportsystemet i norra Sverige

Regeringen kommer att ansöka om EU-medfinansiering från CEF för hela Norrbotniabanan inklusive den andra etappen Skellefteå-Luleå, säger Tomas Eneroth och lyfter fram att regeringen lämnat in en förfrågan till EU-kommissionen om att förlänga TEN-T:s stomnätskorridor Skandinavien – Medelhavet, som i dag sträcker sig till Stockholm, norrut längs Norrlandskusten och till svensk-norska gränsen till Narvik och svensk-finska gränsen Haparanda-Torneå. EU-kommissionen väntas den 6 juni offentliggöra förslaget till CEF-förordning för ett sammanlänkat Europa för programperioden 2021-2027 varefter trepartssamtalen inleds mellan Rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen. EU-kommissionen siktar på att parterna skall nå en överenskommelse om CEF-förordningen innan Europaparlamentsvalet i maj 2019.

– Förståelsen för Norrbotniabanans betydelse växer. Ett kvitto på det är att regeringen begärt att EU ska arbeta för att förlänga en av de nio stomnätskorridorerna, ScanMed. Den slutar i dag i Stockholm men regeringen har begärt att den ska förlängas upp till Haparanda-Torneå och Narvik. Det kommer att påverka byggandet av Norrbotniabanan positivt, säger Lorents Burman, kommunalråd Skellefteå kommun och ordförande i Norrbotniabanegruppen.  

Malmporten

Malmporten Luleå hamn

I nationell transportplan ingår flera namngivna åtgärder på Malmbanan inklusive bangårdsförlängningar och införande av signalsystemet ERTMS på sträckan Luleå-riksgränsen-(Narvik). Planen innehåller även större reinvesteringar på Malmbanan (kontaktledning, spår), och bro över Kalix älv. Vidare ger regeringen Trafikverket i uppdrag att genomföra en bristanalys på sträckan Narvik-Luleå, på inlandsbanan – framtida funktion (överflyttning väg till järnväg samt omledning) och Övre Norrland Skellefteå/Bastuträsk–Boden/Luleå, bristande kapacitet i järnvägssystemet. På sjöfarten kommer staten samverka med Luleå kommun och LKAB inom projektet Malmporten för att bidra till ökad kapacitet i Luleå hamn genom farledsfördjupning. Utöver vad Trafikverket har föreslagit till nationell plan ingår också ytterligare insatser på E10 i Norrbotten för att säkerställa hög trafiksäkerhet, användbarhet och framkomlighet för trafikanter samt ge möjlighet att behålla nuvarande hastighetsgräns på 100 km/h. Satsningar görs även på E12 och E4 i Västerbotten.

Tåg

Malmbanan 

Regeringen avser att initiera en dialog med den norska regeringen för att snabbare utveckla viktiga gränsöverskridande stråk där det finns ett starkt marknadsintresse på Malmbanan/Ofotbanan och även Stockholm-Oslo, Göteborg-Oslo. Tomas Eneroth pekar på att en förlängning av TEN-T:s stomnätskorridor Skandinavien-Medelhavet korridoren, vilket han föreslagit till EU-kommissionen, öppnar upp för att medfinansiering från CEF-fonden för ett sammanlänkat Europa blir möjligt för viktiga infrastrukturinvesteringar även längs gränsen med Norge

– Det är länge sedan Norrbotten har prioriterats så starkt i en nationell plan för infrastruktursatsningar och det är oerhört glädjande att många viktiga investeringar och reinvesteringar görs för att stärka den arktiska delen av Europa. Nuvarande regering har varit lyhörd för våra regioners röster, säger Maria Stenberg, regionstyrelsens ordförande, Region Norrbotten.

Medel från planen tillkommer för länstransportplanerna. Trafikverket kommer under perioden 2019-2022 fördela upp till 1 miljard kronor till att samfinansiera länsplaner för åtgärder i det regionala vägnätet. Regeringen har fastställt den definitiva ekonomiska ramen för regional transportinfrastruktur i Norrbottens län till 812 miljoner kronor och i Västerbottens län till 919 miljoner kronor. Länen ansvarar för prioritering av dessa medel i respektive länsplan. Senast den 1 oktober 2018 ska de planeringsansvariga organisationerna i länen fastställa respektive länsplans innehåll. 

I planen finns horisontella satsningar såsom inom Stadsmiljöavtalen vilket avser stöd till kommunala och regionala investeringar i infrastruktur för cykel och kollektivtrafik. Regeringen utökar stödet till 1 miljard kr per år och avsätter därmed totalt 12 miljarder kr under planperioden.

Budgeten för forskning och innovation utökas till 8 miljarder kronor för att bidra till att höja innovationstakten och där sjöfarten pekas som ett särskilt angeläget område, samt till implementering och kommersialisering av forskningsresultat.

In English

Faktablad: Nationell infrastruktur för framtiden – bygger Sverige starkt och hållbart för framtiden 

Regeringens infrastruktursatsningar – så bygger vi norra Sverige starkt och hållbart

Bilaga 1: Större investeringar över 100 miljoner kronor i nationell infrastruktur

Bilaga 2: Utpekade bristanalyser 

/Mona Mansour

05 Jun 2018 Transportpolitik

Transportpolitik

Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information