EU:s sociala pelare: EU-kommissionen sociala initiativ för ett mer jämlikt EU

I slutet av 2018 presenterade EU-kommissionen de initiativ som tagits för att sätta den sociala pelaren av sociala rättigheter (EPSR) och dess 20 principer i verket sedan toppmötet i Göteborg 2017. Med konkreta förslag om riktlinjer för implementering av pelarens 20 principer har EU-kommissionen satt sociala prioriteringar på EU:s agenda sedan dess. Målet är att den sociala situationen ska förbättras för miljontals européer i framtiden. 

På toppmötet i Göteborg 2017 där frågor om sociala rättigheter, rättvisa och tillväxt behandlades, uttalade de europeiska institutionerna sitt stöd för den sociala pelaren av rättigheter, European Pillar of Social Rights (EPSR) som därmed etablerades. Även om arbetslösheten sjunkit i EU sedan den ekonomiska krisen så har en historiskt långsam tillväxtnivå, en tidigare hög arbetslöshet och en föränderlig teknologisk process orsakat att vissa grupper står utanför arbetsmarknaden utan att ta del av den ekonomiska utvecklingen. Den sociala pelaren fungerar som ett ramverk för förändring på grund av detta och syftet är att förnya och förbättra arbetsförhållanden och sociala rättigheter i EU. De 20 principerna kretsar därför kring tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsförhållanden samt socialt skydd och inkludering. Exempel på principer är livslångt lärande, arbetsbalans, jämställdhet mellan könen samt löner.

De finansiella EU-programmen europeiska socialfonden (ESF+) och den europeiska globaliseringsjusteringsfonden (EGF) kommer att stödja implementeringen av den sociala pelaren. Socialfonden är det huvudsakliga instrumentet som investerar i människor och har som huvudsakligt mål att säkerställa rättvisa jobbvillkor för alla medborgare i EU. 

Avgörande steg i rätt riktning har tagits den senaste tiden genom EU:s lagstiftande processer med avstamp i EU:s sociala pelare inom följande områden:

Tillgänglighet för socialt skydd för arbetare och egenföretagare 

EU-kommissionens har föreslagit en ökad tillgänglighet till socialt skydd för arbetare och egenföretagare i syfte att ge stöd till arbetare som på grund av sin anställningsstatus inte är tillräckligt täckta av socialförsäkringssystem och därmed är mer utsatta för ekonomisk osäkerhet. Målet är att uppmuntra EU:s medlemsländer att bland annat tillåta arbetare att ansluta sig till socialförsäkringssystem, vidta åtgärder för att tillåta dem bygga upp sociala förmåner genom det samt öka transpariteten rörande sociala säkerhetssystem och rättigheter. Förslaget för socialförsäkringssystem täcker arbetslöshet, sjukfrånvaro, föräldraledighet, arbetsolyckor och arbetssjukdomar, funktionshinder och ålderdom.

Skydda arbetare från cancerframkallande kemikalier 

EU-kommissionen vidtog åtgärder redan 2016 för att uppdatera EU:s lagstiftning inom området för farliga kemikalier för arbetare, därefter har lagstiftningen uppdaterats under 2017 och 2018. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, som är EU:s två lagstiftande institutioner, har under 2018 kommit överens om att utöka listan med farliga kemikalier som förekommer på arbetsplatser. Med det nyligen reviderade direktivet om cancerframkallande och mutagena ämnen förbjuds ytterligare 8 kemikalier för att förbättra arbetares säkerhet.

En europeisk arbetsmyndighet

2017 presenterades den europeiska arbetsmyndigheten (ELA) som en del av EU-kommissionens ambition om att säkra enkla och effektiva EU-regler om arbetskraftens rörlighet i EU. Konsultationer därom har skett och ett lagstiftande förslag presenterades under 2018 som just nu diskuteras av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. 

En fungerande europeisk arbetsmyndighet förväntas vara i gång under 2019 och nå sin fulla kapacitet 2023. Myndighetens huvudsakliga roll är att förenkla individers och anställdas tillgång till information om rättigheter och skyldigheter såsom relevanta tjänster, att stödja samarbete mellan EU-länderna i gränsöverskridande verkställighet av relevant EU-lagstiftning, bland annat genom att underlätta gemensamma inspektioner samt att medla och underlätta för lösningar vid gränsöverskridande tvister mellan nationella myndigheter eller störningar på arbetsmarknaden. Den europeiska arbetsmyndigheten (ELA) kommer bland annat att förse nationella myndigheter med stöd att utbyta information, utveckla samarbetsrutiner, att utföra inspektioner och att lösa dispyter. 

Regler om utstationering av arbetstagare inom EU

2016 föreslog EU-kommissionen en översyn av reglerna om utstationering av arbetstagare inom EU för att säkerställa att de fortfarande passar för ändamål. De viktigaste förändringarna som införts genom det reviderade direktivet är tillämpningen av obligatoriska delar av ersättning i stället för "minsta lönekostnader", mottagarmedlemsstatens regler om arbetstagarnas boenden och ersättningar, en utökad uppsättning anställningsvillkor i den mottagande medlemsstaten för långsiktiga tjänster som är längre än 12 eller 18 månader. Direktivet ska ingå i alla EU-medlemsstaters nationella lagstiftningar den 30 juli 2020. 

Social säkerhetskoordinering 

2016 föreslog EU-kommissionen att lagstiftningen om social säkerhetskoordinering skulle revideras och förslaget diskuteras fortfarande av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Reglerna syftar till att stärka den sociala säkerheten när man flyttar till ett annat EU-land och handlar inte om att ersätta nationella system med enbart ett europeiskt. Alla länder är fria att bestämma vem som ska vara försäkrad enligt sin lagstiftning, vilka förmåner beviljas och under vilka villkor.

De ovanstående förslagen har i dagsläget inte trätt ikraft eftersom de fortfarande är initiativ från EU-kommissionen sida och förhandlingar pågår mellan EU-institutionerna.

Europeiska socialfonden plus (ESF+)

Då sysselsättningsfrågor och sociala frågor är viktiga för EU:s medborgare vill Europaparlamentet förstärka den sociala dimensionen, för att tackla rådande problem som arbetslöshet och höga fattigdomsnivåer, genom att förändra och förenkla den europeiska socialfonden som är dess huvudsakliga ekonomiska instrument. Den 16 januari röstade Europaparlamentet om en ökning av medel till ESF+ med anledning om att i en större utsträckning fokusera på unga individers arbeten och barn.

Då Europaparlamentet vill se en förenklad ESF+ är syftet att sammanföra ett antal befintliga fonder och program i en sammanslagning av resurser i syfte att möjliggöra riktade stödinsatser för sociala och arbetsmarknadsmässiga utmaningar med huvudsakligt fokus mot utbildning, träning och livslångt lärande. ESF+ med stöd till hälsa och social innovation ingår i andra prioriteringar, exempelvis den geografiska rörligheten för arbetskraft liksom investeringar som stödjer en digital omställning av hälsa och vård. De resurser och program som Europaparlamentet vill möjliggöra sammanslagningar emellan är:

  • Europeiska socialfonden och ungdomssysselsättningsinitiativet
  • Fonden för EU-bistånd till de sämst ställda
  • EU-programmet för sysselsättning och social innovation
  • EU:s folkhälsoprogram

Nästa steg rörande ESF+

Nu väntar förhandlingar mellan EU-parlamentet, Europeiska unionens råd(Ministerrådet) och EU-kommissionen innan förordningen om en ökad budgetpost inför programperioden 2021-2027 till ESF+ beslutas om. Mer exakt handlar det om en ökning på 19 % i jämförelse med EU-kommissionens ursprungliga budgetförslag till ESF+, motsvarande 89 miljoner euro till 106 miljoner euro.

Läs mer om EU-kommissionens sociala politik och fler initiativ här

Läs mer om den sociala pelarens 20 principer 

Läs Sieps rapport om hur EU:s sociala pelare möter den nordiska modellen här 

Läs mer om den europeiska socialfonden här

/Julia Hanson

22 Jan 2019 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information