EU:s nuvarande arktiska policy antogs 2021. Sedan dess har Arktis fått en allt mer framträdande roll i globala politiska diskussioner, inte minst inom EU:s egna dialoger. Under hösten 2025, vid Nordiska ministerrådets möte i Stockholm, meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att politiken skulle uppdateras och betonade behovet av ett ökat och mer aktivt EU-engagemang i Arktis.  

För att samla in synpunkter har EU-kommissionen nu öppnat två olika samråd: ett så kallat call for evidence och en public consultation. Dessa syftar till att få in perspektiv på centrala frågor såsom klimatförändringar, hållbar utveckling, miljöskydd, säkerhet och internationellt samarbete i Arktis. Utöver de öppna samråden kommer kommissionen även att föra riktade dialoger med särskilt berörda arktiska intressenter. 

Samråden ska bidra till att revidera den arktiska politikens tre huvudprioriteringar: klimatförändringar, hållbar utveckling och internationell samverkan, samt identifiera eventuella nya områden där politiken behöver utvecklas. Aktörer både inom och utanför EU uppmuntras att delta. Särskilt nämns myndigheter, urfolk, lokalsamhällen, forskare, civilsamhällesorganisationer och finansiella aktörer. Båda samråden är öppna till och med den 16 mars 2026. 

Enligt EU-kommissionen ska den uppdaterade arktiska policyn bidra till att upprätthålla fred, stabilitet och hållbar utveckling i regionen, samtidigt som Arktis ekologiska och kulturella värden respekteras. Kommissionen understryker att de arktiska medlemsstaterna har huvudansvaret för den inhemska utvecklingen, men framhåller samtidigt vikten av ett starkt multilateralt samarbete för att möta både det förändrade säkerhetspolitiska läget och klimatutmaningarna. 

Vad är Arktis? 

Det geografiska Arktis omfattar de delar av jordklotet som ligger norr om polcirkeln, från 66 grader nord och norrut. Det politiska Arktis sträcker sig dock längre och inkluderar områden som påverkas av arktiska förhållanden. I Sverige omfattar detta samtliga fyra regioner som North Sweden arbetar för: Jämtland Härjedalen, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Tillsammans med de nordliga delarna av Norge och Finland utgör dessa områden nätverket Northern Sparsely Populated Areas (NSPA). Även Ryssland, Danmark (via Grönland och Färöarna), USA och Kanada räknas som arktiska nationer. NSPA, som norra Sverige medverkar i, har också tryckt på för en uppdatering utifrån de förändringar som också påverkar regionerna i det europeiska Arktis. EU:s första arktiska kommunikation kom 2008 och i samband med policyn 2016 kunde NSPA medverka till att en av huvudfokus för EU är att också bidra till utveckling i sina egna arktiska regioner, av central betydelse för att också uppnå övriga mål i arktispolitiken om en hållbar utveckling avseende säkerhetspolitik och klimat. 

De arktiska regionerna kännetecknas av långa avstånd, begränsad infrastruktur, rika naturresurser samt ett kallt och unikt klimat. Samtidigt är Arktis särskilt sårbart för klimatförändringar. Uppvärmningen sker där betydligt snabbare än i resten av världen – i stora delar av regionen upp till fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet. Arktis är också kulturellt mångfacetterat och hem för flera minoriteter och urfolk. I den svenska delen av Arktis lever bland annat samer och tornedalingar, utöver den övriga lokalbefolkningen. 

Under de senaste åren har Arktis och dess invånare fått ett ökat globalt intresse, både på grund av områdets unika miljö och dess strategiska betydelse i geopolitiska och geoekonomiska sammanhang. Det är mot denna bakgrund som EU-kommissionen nu vill uppdatera sin arktiska politik. Uppdateringen innebär att EU ser över sin roll i ett komplext och snabbt föränderligt område och tydliggör ambitionen att vara en konstruktiv aktör i det europeiska Arktis, med fokus på samarbete, dialog och långsiktig hållbarhet. 

/Petra Salvin 

Svara på samråden här!

Läs mer om samråden här 

Läs hela Ursula von der Leyens tal om Arktis här  

Läs NSPA:s “one pager” om behovet om en uppdaterad arktisk policy här 

Läs mer om arbetet med Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) här   

Läs mer om klimatförändringar i Arktis här