Europaparlamentet överens om förhandlingsmandat kring en gemensam klimatlag

Den 8 oktober 2020 antog Europaparlamentet en historisk position om EU:s klimatlag med Europaparlamentarikern Jytte Guteland (S) i spetsen som huvudförhandlare. Europaparlamentet har nu ställt sig bakom förslaget om en utsläppsminskning på 60% fram till 2030 och blickar framåt mot arbetet om ett klimatneutralt Europa år 2050. Nu väntar förhandlingar med ministerrådet.

Under torsdagen röstade Europaparlamentet ja till den föreslagna positionen om EU:s klimatlag. Sedan i maj 2020 har det pågått intensiva diskussioner om hur den nya klimatlagen ska utformas och vad som gemensamt ska gälla för alla unionens medlemsländer. Flera av de konkreta förslag som Guteland presenterade i sin rapport går att återfinna i den position Europaparlamentet nu ställt sig bakom, däribland ambitiösa delmål för 2030 och 2040.

Den europeiska gröna given

Under ledning av Ursula von der Leyen presenterade EU-kommissionen i slutet av 2019 den europeiska gröna given. Tillväxtstrategin samlar förslag till strategier, målsättningar och lagstiftning i syfte att minska EU-ländernas negativa klimatpåverkan och därmed säkra målet om att bli världens första klimatneutrala kontinent år 2050. Den gröna given inkluderar även en så kallad rättvis omställning, vilket betyder att man tar hänsyn till länders olika förutsättningar för att på så vis möjliggöra för alla medlemsstater att bidra till en hållbar omställning. Guteland uppmärksammar att målet om klimatneutralitet endast är möjligt om alla EU:s medlemsländer vidtar åtgärder för att stoppa klimatförändringarna. Det har varit en het debatt gällande initiativet om en klimatlag, då det har visat sig svårt att nå konsensus bland medlemsländerna eftersom de har skilda ambitioner tillika möjligheter för en grön omställning. Trots det lanserade EU-kommissionen ett förslag till gemensam klimatlag i mars 2020 och Europaparlamentet antog under torsdagsförmiddagen den 8 oktober sitt förhandlingsmandat kring detta.

Vad innebär den föreslagna klimatlagen?

En gemensam klimatlag för EU betyder att varje medlemsland har rättsliga skyldigheter att följa de lagar som beslutas om gällande en grön omställning. Den position Europaparlamentet nu ställer sig bakom har för det första ställt krav på att varje enskilt medlemsland ska uppnå klimatneutralitet senast år 2050. Ett nationellt bindande mål, där de tidigare rekommendationerna, nu blir krav. För det andra vill Europaparlamentet se en mer ambitiös målsättning till år 2030 och 2040. I dagsläget är målet att reducera utsläppen med 40% till år 2030 utifrån 1990 års nivåer, vilket Europaparlamentet vill öka till ett mål om 60%. Det är en ökning jämfört med EU-kommissionens förslag på 55 % utsläppsminskning, men samtidigt mindre än förslaget på 65 % som Jytte Guteland med flera förespråkade. EU-parlamentet understryker därför att målet om 60 % utsläppsminskning är en miniminivå och uppmuntrar medlemsstaterna att sträva mot högre siffror. För att EU ska uppfylla Parisavtalets 1,5-gradersmål finns även föreslaget att EU-kommissionen bör se över vilka eventuella delmål som kan vara lämpliga att sätta till år 2040. Det ska i sin tur hjälpa medlemsländerna att successivt övergå till en grön omställning och klimatneutralitet till år 2050.

Steg på vägen

Några åtgärder som positionen framhåller för att dessa mål ska uppnås är att bland annat införa ett vetenskapligt klimatråd. Rådet ska bestå av oberoende experter på EU-nivå som har till uppgift att övervaka medlemsländernas framsteg, samt säkerställa att de följer Parisavtalets 1.5-gradersmål. En ytterligare åtgärd som lyfts i positionen är att inrätta ett tak för hur mycket EU får släppa ut, det vill säga en växthusgasbudget. Därutöver vill Europaparlamentet se att alla subventioner till fossila bränslen upphör senast år 2025.

Vad händer härnäst?

Nästa steg i processen är att påbörja trepartssamtal. Efter det att ministerrådet enats om en ståndpunkt kan förhandlingarna börja mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Läs om Europarlamentets ställningstagande om EU:s klimatlag här.

Läs North Swedens nyhet om lanseringen av den gröna given här

/Elvira Ahlring

15 Okt 2020 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information