EU:s arbete för att stoppa mäns våld mot kvinnor
En av tre kvinnor i EU:s medlemsländer har blivit utsatt eller är utsatt för psykiskt eller fysiskt våld. Våld i hemmet har dessutom ökat som en konsekvens av Coronapandemin. Den 25 november var det den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor och i år syftade dagen till att uppmärksamma mäns ökade våld mot kvinnor i spåren av pandemin.
Istanbulkonventionen
Den 13 juni 2017 skrev EU under den så kallade Istanbulkonventionen. Europarådets konvention är det första juridiskt bindande avtalet om våld mot kvinnor i Europa och syftar till att bekämpa alla former av våld i EU, däribland könsrelaterat våld och hedersrelaterat förtryck. Konventionen slår fast att våld mot kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och är en form av könsdiskriminering, rotad i ojämlikheter mellan män och kvinnor. För att få bukt med ojämlika maktförhållanden och våld i hemmet ämnar konvention även till att stödja offer och bestraffa förövare, ett sätt att förebygga, lagföra och avskaffa våldet mot kvinnor och barn även i hemmet. Överenskommelsen poängterar att det är nödvändigt att avskaffa våldet mot kvinnor för att kunna uppnå jämställdhet. Istanbulkonventionen är därför ett steg på vägen mot ett mer jämställt Europa.
EU:s arbete för att stoppa våld mot kvinnor och barn
I spåren av Covid-19- pandemin och hårdare restriktioner har våldet mot kvinnor och barn i hemmet ökat. Istanbulkonventionen och Spotlight-initiativet är två redskap som EU antagit för att föra ett aktivt arbete mot mäns våld mot kvinnor och barn. EU presenterar nu en helt ny handlingsplan för jämställdhet och uppmanar även alla EU:s medlemsländer att ratificera Istanbulkonventionen, det vill säga att binda sig rättsligt till den internationella överenskommelsen. De medlemsländer som ännu inte ratificerat Istanbulkonventionen är Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Slovakien, Litauen och Lettland. Inte heller Storbritannien under sin tid som medlemsland.
Utöver EU:s strategier och konventioner har flertalet medlemsländer infört rättsliga åtgärder för att minska könsdiskriminering och mäns våldsutövande mot kvinnor och barn. EU råder flera av medlemsländerna att göra detsamma, det vill säga införa särskilda insatsåtgärder och varningsmekanismer för att skydda kvinnor och barn samt straffa våldshandlingar.
Sverige ett vägledande exempel
Sverige är ett vägledande exempel vad gäller jämställdhet inom EU, vilket North Sweden tidigare rapporterat om. EU:s jämställdhetsindex konstaterar att Sverige är det mest jämställda landet i EU och i en rapport från Europarådets expertgrupp GREVIO (Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence) år 2019 lyfts Sverige som ett jämställdhetspolitiskt föregångsland.
/Elvira Ahlring
Läs North Swedens nyhet om EU:s jämställdhetsvecka samt EU:s jämställdhetsstrategi 2020-2025 här.
Läs mer om Istanbulkonventionen här.
Läs mer om Spotlight-initiativet här.
Läs EU:s faktablad om EU:s initiativ för att stoppa våldet mot kvinnor här.
Medborgarnas EU
För EU:s institutioner är det viktigt att involvera medborgare i politiken för att öka det politiska deltagandet och främja en gemensam europeisk tillhörighet. Norra Sverige har bärkraftiga sociala och kulturella industrier som är viktiga för medborgarnas livsmiljö. Sveriges ursprungsbefolkning samerna har en viktig röst i den arktiska politiken på EU-arenan där det finns kulturella och politiska intressen. North Sweden bevakar utvecklingen inom inom kultur och kreativa näringar, folkhälsa, jämställdhet, kompetensutveckling och civil- och demokratifrågor.
Kontakt: Maria Bostrom
Mer information