Förhandlingar om EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik

EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdpolitik för programperioden 2014–2020 lider mot sitt slut. Då nästa programperiod kommer att bli försenad, arbetar medlemsstaterna med förslag på hur medlen bäst bör användas under de två så kallade förlängningsåren 2021–2022 samtidigt som det också slutförhandlas om insatser för nästa programperiod.

Den gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitiken efter 2020 

I juni 2018 presenterade EU-kommissionen förslag på hur EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik (CAP) bör se ut efter 2020, då den nuvarande programperioden på sju år löper ut. I likhet med nuvarande period föreslås ett fortsatt tvåpelarsystem. Den första pelaren i CAP innehåller marknadsåtgärder och inkomststöd (direktstöd) till lantbrukare, medan pelare två innehåller medel för att främja landsbygdsutveckling samt ökad konkurrenskraft och miljö- och klimatåtgärder inom jordbruket. För att uppnå målen inom pelare två genomför varje land ett landsbygdsprogram, vilket finansieras av både EU-medel och nationella medel (till skillnad från pelare ett som endast finansieras av EU-medel). I Landsbygdsprogrammet 2014 – 2020 tillhandahålls bland annat bredbandsstöd, projektmedel och ersättningar till ekologisk produktion.

Kommissionen föreslår att nästa CAP bör ge medlemsstaterna ett större handlingsutrymme i hur målen ska nås och hur olika åtgärder ska genomföras. Därför föreslår kommissionen att varje medlemsstat endast ska utforma en strategisk plan för CAP och omfatta åtgärder i både pelare ett och två. Centralt i förslaget är att skapa ett förenklat administrativt system med ökad frihet för medlemsstaterna att skapa mer effektiva och riktade åtgärder.

Förlängningsår av nuvarande programperiod 

Under hösten 2019 meddelade EU-kommissionen att nästa CAP inte kommer kunna starta som planerat 2021, då förhandlingarna för EU:s nästa långtidsbudget (MFF) beräknades dra över tiden. Inte långt senare startade coronapandemin vilket försvårade budgetförhandlingarna ytterligare. Efter förhandlingar i Europaparlamentets jordbruksutskott under våren kom Europeiska rådet och Europaparlamentet i juni överens om att förlänga nuvarande CAP till slutet av 2022. Förhandlingarna kommer att fortgå under hösten och den slutgiltiga övergångsförordningen beräknas antas i slutet av 2020. En förlängning av nuvarande period innebär att stöd till både jordbruket och insatser för landsbygdsutveckling kan fortgå samt att medlemsstaterna får tid att utforma insatser för nästa programperiod.

Avsmalnat Landsbygdsprogram under förlängningsåren

Jordbruksverket presenterade i juli 2020 ett förslag på hur Landsbygdsprogrammet bör utformas och finanserias under de föreslagna förlängningsåren. Det föreslås ett smalare program med fokus på hållbar livsmedelsförsörjning som möter målen i Sveriges nationella livsmedelsstrategi. Landsbygdsprogrammet har kritiserats för att vara administrativt kostsamt och svåröverskådligt med stora antal åtgärder som försvårat för genomförandet i praktiken, vilket även framkom i Riksrevisionens granskning av programmet. Jordbruksverket föreslår därför ett enklare program med färre men mer riktade åtgärder mot livsmedelsproduktion.

Det föreslås därför att stöd till bredband och kommersiell service bör ligga utanför Landsbygdsprogrammet och istället finansieras av nationella medel. De stöden bör hanteras av Post- och telestyrelsen respektive Tillväxtverket som redan hanterar stöd inom dessa insatsområden idag. Det skulle medföra ett mer samlat och lättöverskådligt stödsystem för såväl stödsökande som förvaltande myndigheter enligt Jordbruksverket. På samma linje föreslås att andra landsbygdsinriktade stöd såsom investeringsstöd till samlingslokaler och småskalig turismutveckling inte bör finnas med under förlängningsåren. Jordbruksverket menar att det är insatser som redan görs inom lokalt ledd utveckling genom leadermetoden, med i många fall goda resultat, varav dessa mer generella landsbygdinsatser istället bör genomföras helt inom ramen för Leader.

Förhoppning om mer samordnad utvecklingspolitik

En återkommande fråga är hur regionalpolitiken och landsbygdspolitiken kan samordnas på bästa sätt. Det är två politikområden som ska främja lokal och regional utveckling men där ansvaret över genomförandet fördelas på olika offentliga aktörer, något som skapar onödiga parallella processer som Europaforum norra Sverige antagit ett flertal politiska positioner kring genom åren. Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) har föreslagit att generella landsbygdsåtgärder bör flyttas ut från CAP och istället finansieras genom den nationella landsbygdspolitiken, något som skulle minska risken för överlappande utvecklingsagendor samt möjliggöra mer riktade åtgärder mot just jordbruket inom CAP. Det skulle i praktiken innebära att Sveriges 21 regioner med utvecklingsansvar ges möjlighet att arbeta mer överskådligt och strategiskt med hela regionens utveckling. Tyvärr har förutsättningarna för samordning försämrats ytterligare inför den kommande programperioden i och med att landsbygdsutveckling inte längre inkluderas i förordningen om gemensamma bestämmelser för EU:s struktur- och investeringsfonder. Dvs. politikområdena syftar nu till att uppfylla olika mål.

Vid sidan om Leader, slutförhandlas det nu om målet ’ett Europa närmare medborgarna’ som blir en av fem investeringsprioriteringar som ska ligga till grund för regionernas genomförande av EU:s sammanhållningspolitik. Det handlar i korthet om att ta fram lokala platsbaserade och tvärsektoriella utvecklingsstrategier som utgår från territoriella förutsättningar, såsom glesa landsbygdsmiljöer, täta stadsmiljöer eller både och, allt för att stärka EU:s sociala och ekonomiska sammanhållning och utveckling. Inom ramen för målet återfinns möjligheten till integrerade territoriella investeringar (ITI), som Europaforum norra Sverige tagit fram en rapport om. I de pågående diskussionerna om utformningen av ett nationellt regionalfondsprogram och åtta regionala regionalfondsprogram har nationell nivå ännu inte tagit ställning till i vilken mån instrumentet kommer att kunna användas under kommande programperiod. Förhoppningen från norra Sverige är att instrumentet ska kunna användas i både glesa och täta miljöer.

Det finns nu ett antal olika samråd med koppling till landsbygdsutveckling på North Swedens hemsida, bland annat gällande EU:s långsiktiga vision om landsbygdsutveckling. Läs mer om dem här!

Läs förslaget om Landsbygdsprogrammets utformning under förlängningsåren 2021 – 2022 här.

Läs Europaforum norra Sveriges rapport om territoriella instrument här.

/Elin Johnson och John Kostet 

 

06 Okt 2020 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information