Tyck till om EU:s nya klimatlag och klimatpakt!

Under onsdagen den 4 mars presenterade EU-kommissionen sitt förslag till en ny klimatlag. Det finns möjlighet att inkomma med synpunkter på förslaget fram till 1 maj 2020. Dessutom finns ett offentligt samråd för den europeiska klimatpakten med deadline 27 maj.

Om klimatlagen

Den 4 mars lade EU-kommissionen fram ett förslag om en ny klimatlag. Lagen är ett verktyg inom EU:s tillväxtstrategi ”Den gröna given” där ambitionen är att Europa ska vara världens första klimatneutrala världsdel år 2050.  Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förklarar att klimatlagen är den legala översättningen av Den gröna given (läs mer här) som ska styra EU mot en mer hållbar framtid. Lagen innefattar ett rättsligt bindande mål om att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Det finns möjlighet att inkomma med synpunkter på förslaget till en europeisk klimatlag fram till 1 maj 2020.

Klimatlagen innehåller mått för att följa utvecklingen och justera våra beteenden utifrån det, baserat på redan existerande system så som förvaltningsprocessen för medlemsländers nationella energi- och klimatplaner, regelbundna rapporter från den Europeiska miljöbyrån och den senaste forskningen och bevisen för klimatförändring och dess effekter. Framstegen kommer att utvärderas var femte år, i linje med den globala översynen som sker under Parisavtalet.

Att nå målen

Vägen för att nå 2050-målet görs också klart inom klimatlagen:

  • Baserat på en övergripande effektutvärdering kommer EU-kommissionen att föreslå ett nytt 2030 mål för reducering av växthusgasutsläpp. Klimatlagen kommer att uppdateras när utvärderingen är färdigställd.
  • EU-kommissionen kommer att se över, där det finns behov, alla relevanta policyinstrument för att nå de utökade utsläppsminskningsmålet för 2030.
  • EU-kommissionen föreslår att det sätts övergripande mål för 2030–2050 om minskning av växthusgasutsläpp för att mäta de framsteg som görs och ge offentliga myndigheter samt företag och allmänheten förutsägbarhet i det som ska ske.
  • Senast i september 2023 och var femte år därefter kommer EU-kommissionen att göra en bedömning av hur konsekventa EU- och nationella åtgärder varit i färden mot klimatneutralitet.
  • EU-kommissionen får befogenhet att ge rekommendationer till medlemsländer vars handlingar inte är konsekventa med objektivet om klimatneutralitet. Medlemsstaterna blir då skyldiga att ta dessa rekommendationer till sig, eller förklara sina orsaker till att de inte möter målen. EU-kommissionen kan också undersöka om de åtgärder som tas i det stora hela inom EU räcker för att nå målen.
  • Medlemsstater måste också utveckla och implementera anpassningsstrategier för att stärka sin motståndskraft och reducera sårbarheter kring effekterna av klimatförändringar.

Sveriges syn

Sveriges miljö- och klimatminister Isabella Lövin ser positivt på klimatlagen och tycker att en hög klimatambition som omsätts konkret är jätteviktigt. Klimatlagen är en högt prioriterad fråga för Sverige. Sverige anser vidare att klimatlagen bör tackla omställningen kring klimatet med vägledande principer som understöds av lagstiftning.

Klimatpakten

EU-kommissionen har även publicerat ett samråd för den europeiska klimatpakten. Klimatpakten är ett brett initiativ som ska ge medborgare och andra aktörer en röst och delaktighet i att designa nya klimataktioner inom EU samt att dela information, skapa gräsrotsaktiviteter och visa upp lösningar som andra också kan använda för att inkludera alla i att skapa ett klimatneutralt EU innan 2050.

Det offentliga samrådet kommer att hålla öppet i 12 veckor, fram tills den 27 maj. Den information som kommer in kommer användas till att forma klimatpakten som planeras att lanseras inför FN:s klimatförändringskonferens i Glasgow i november 2020 (COP26).

/Signe Johansson

Läs mer om klimatpakten, här.

Ta möjligheten att delta i samråden om klimatpakten, här.

Läs mer och tyck till om klimatlagen, här.

10 Mar 2020 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Julia Hanson

Mer information