EU-kommissionen presenterar taxonomin – en klassificeringsmetod för gröna investeringar

Den 21 april presenterade EU-kommissionen taxonomin – en klassificeringsmetod för vad som ska anses som gröna ekonomiska investeringar. Diskussionen mellan de 27 medlemsländerna och EU-kommissionen pågick in i det sista och efter denna omfattande debatt står det klart att naturgas och kärnkraft inte är en del av taxonomin i nuläget, medan både vattenkraft och bioenergi och skogsbruk nu räknas som hållbara sektorer.

Efter att EU-kommissionen under hösten presenterade ett utkast till en delegerade akt för EU:s klimattaxonomi har månader av diskussioner med EU:s medlemsstater följtDen 21 april presenterade kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis och EU-kommissionären med ansvar för finansiell stabilitet, Mairead McGuinness, kommissionens slutgiltiga förslag till delegerade akt. Syftet med taxonomin är att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Taxonomin blir därmed ett viktigt verktyg för att nå EU:s klimatmålmålsättningarna inom den gröna given och EU:s mål om klimatneutralitet till 2050.  

Bakgrund till taxonomin  

Taxonomiförordningen, som antogs i juni 2020, utgör en ramreglering som ska avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses miljömässigt hållbara. För att en ekonomisk verksamhet ska klassas som miljömässigt hållbar ska den uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhetbidra till ett eller flera av de fastställda miljömålen och inte orsaka någon betydande skada för de övriga målen. Utkastet till taxonomin var ute för en offentlig konsultation som avslutades den 18 december 2020, där drygt 46 000 svar inkom till kommissionen. Detta visar på vilken debatt som frågan har väckt och det enorma intresset som finns kring taxonomin. 

Taxonomins innehåll  

 Taxonomin kan ses som ett slags transparensverktygbaserat på vetenskap och som riktar sig till företag och investerare. Den delegerade akt som nu presenterats av EU-kommissionen innehåller en första uppsättning av screeningkriterier för att avgöra och definiera vilka verksamheter som ska ses som miljömässigt hållbara och som bidrar till två av miljömålen enligt taxonomiförordningen – klimatanpassningen och minskning av klimatutsläpp. Taxonomin kommer därmed innefatta 40 procent av de börsnoterade företagen inom sektorer som svarar för nästan 80 procent av de direkta utsläppen av växthusgaser i Europa, enligt EU-kommissionen. 

 Taxonomin utgår från 6 miljömålsättningar: (1) minska klimatutsläpp, (2) klimatanpassning, (3) vatten och marina resurser, (4) cirkulär ekonomi, (5) föroreningar och (6) skydd av ekosystem 

Taxonomin är ett så kallat ”levande dokument”, vilket innebär att beroende på utveckling och tekniska framsteg kan fler verksamheter, än de som just nu ses som gröna investeringsprojekt, komma att inkluderas i taxonomin. Huruvida kärnkraften ska ingå i taxonomin är ett exempel på detta, där frågan bordlagts för att återupptas för diskussion igen i sommar.  

Ett förslag som väckt stor debatt  

Kommissionens utkast till delegerade akt har lett till intensiva diskussioner. I den öppna konsultationen framfördes bland annat kritik från svenskt håll mot att vattenkraft föreskrevs en lång lista av detaljkrav för att den skulle klassas som hållbar, vilket innebar att bara en liten del av vattenkraften faktiskt skulle ses som en hållbar energikälla. Bioenergi ansågs i taxonomin enbart vara en övergångsteknologi och den skulle komma att påverka skogsnäringen inom flera olika områden såsom skogsbruk, transport, energi och byggande. Detta skulle sätta käppar i hjulet för Sveriges klimatarbete över lag, då det till stor del bygger på det aktiva, hållbara skogsbruket, en fråga som North Sweden lagt stor vikt vid och arbetat aktivt kring.  

Taxonomin skapade även debatt inom Europaforum Norra Sverige (EFNS), nätverket som samlar politiker från Sveriges fyra nordligaste regioner, som tog ställning till taxonomin i ett positionspapper. EFNS menade att så som EU-kommissionen uttryckte sig i utkastet förbisågs skogsbrukets roll i att binda koldioxid och leverera biobaserade produkter som ersätter fossila råvaror. EFNS vände sig även emot att bioenergi definierats som en övergångsteknologi, något som går tvärt emot exempelvis REDII-förordningen som betonar bioenergins betydelse för EU:s energiförsörjning. Även nätverket Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) uttryckte att bioenergi och biodrivmedel är avgörande för EU:s klimatinsatser och därför inte bör betecknas som en övergångstekniksamt att vattenkraftkriterierna var alltför omfattande.  

Frågan om vattenkraft, bioenergi och skogsbruk reviderades i den slutgiltiga delegerade akten som presenterades den 21 april. Vattenkraft och bioenergi klassificeras nu som aktiviteter som kan bidra till både minskade klimatutsläpp och anpassning till klimatförändringarna och därmed ingår dessa energislag nu i taxonominMen flera frågetecken kvarstår kring skogsbruket. Trots att rubriken i taxonomin ändrats från “förbättrat skogsbruk” till “skogsbruk” ställs det fortfarande tuffa krav på små skogsägare (13 ha skog och uppåt) att presentera klimatnyttoanalyserNuvarande skogsbruksmetoder tycks fortfarande vara ifrågasatta och analyserna riskerar att bli en utmanande administrativ börda. 

Taxonomin är en del av EU:s arbete för en hållbar ekonomi 

Taxonomin utgör en av tre delar av ett större paket för hållbar ekonomi som EU-kommissionen presenterade den 21 april. Paketet innehåller olika åtgärder för att styra penningflödet mot mer hållbara investeringar inom EU. Genom att möjliggöra för investerare att omorientera sina investeringar mot mer hållbar teknik kommer dessa åtgärder, enligt EU-kommissionen, vara avgörande för att göra Europa klimatneutralt till 2050.  

Åtgärdspaketet innehåller, förutom taxonomin, även ett förslag om Direktivet för företags hållbarhetsredovisning (CSRD) som syftar till att förbättra flöden av hållbarhetsinformation i företagsvärlden, där hållbarhetsrapporter ska utföras mer konsekvent så att finansiella företag och investerare, men även allmänheten, har tillgång till pålitlig hållbarhetsinformation. Åtgärdspaketet innehåller även sex ändringar av delegerade rättsakter om förvaltningsuppgifter samt investerings- och försäkringsråd, detta för att säkerställa att finansiella företag inkluderar hållbarhet i sina rutiner och i deras investeringsråd till kunder. 

Vägen framåt för taxonomin 

Efter EU-kommissionens antagande den 21 april inleds nu en tidsfrist om fyra månader då ministerrådet och Europaparlamentet kan invända mot den delegerade aktenDenna tidsfrist kan även förlängas med två månader. Det finns alltså inte möjlighet att förhandla om innehållet. Den delegerade akten ska enligt förordningen sedan tillämpas från och med 1 januari 2022.  

/ Matilda Albertsson  

Läs mer om taxonomin här.  

Läs EU-kommissionens pressmeddelande om taxonomin här. 

Läs mer om North Swedens webbinarium om taxonomin och norra Sverige här. 

Läs Lotta Rönströms "State of play" om skogens klimatnytta och EU:s taxonomi här. 

Läs EFNS:s position om EU:s taxonomi här. 

Läs NSPA:s position om EU:s taxonomi här.   

27 Apr 2021 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information