Botniska korridoren kritisk till Trafikverkets förslag till nationell transportplan

Den 10 februari höll infrastrukturminister Tomas Eneroth ett digitalt remissmöte med anledning av Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastruktur 2022–2033. Botniska korridoren anser att Trafikverkets förslag inte uppfyller de direktiv som regeringen satt upp och inte heller de åtagande som Sverige har gentemot EU.

Den 10 februari bjöd infrastrukturministern Tomas Eneroth in till remissmöte för Sveriges kommuner och regioner samt regionala företrädare för att få synpunkter om Trafikverkets förslag till ny nationell plan. En av de regionala företrädarna var Samarbetet Botniska korridoren, där North Sweden är engagerad, som presenterade ett samlat yttrande för Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna och Örebro Län. Personerna som fick uppdraget att presentera yttrande var (från vänster) Rickard Carstedt, Birgitta Sacrédeus, Glenn Nordlund, Antti Vainio. Jämtland Härjedalen valde att ta fram och presentera ett eget yttrande.

Botniska korridoren har identifierat att Trafikverkets förslag 2022–2033 inte möter upp de prioriteringar och behov som behövs för att möta den snabba gröna omställning som sker i norr just nu. Viktiga satsningar på infrastruktur skjuts på framtiden även fast regeringens direktiv talar om att slutföra påbörjade infrastrukturprojekt.

Botniska korridorens synpunkter vid mötet var tydliga. Regeringen måste prioritera om för att målsättningen om Sverige som första fossilfria välfärdsnationen ska bli verklighet.

- Vi är sex regioner som har skrivit ett gemensamt remissvar, vi har prioriterat hårt, men nu är vi eniga. Utvecklingen i Sverige är beroende av vad som sker i EU och EU är beroende av oss. Vi har naturtillgångar som är värdefulla i dagens EU, skog, malm, vind och vatten. 1070 miljarder investeras nu i ny industri, innovationer och teknik men det finns brister i infrastrukturen men vi är här för att föreslå lösningar, säger Birgitta Sacrédeus, Regionråd i Dalarna.

Botniska korridorens yttrande

Samarbetet Botniska korridoren anser att:

- Det behövs målår för när viktiga infrastrukturåtgärder ska vara klara.

- Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen ska vara färdigställda till 2030.

- De mer än 1 070 miljarder som näringslivet investerar i norra och mellersta Sverige behöver matchas med en fullt utbyggd Botnisk korridor för att möta den gröna omställningen och stärka Sveriges konkurrenskraft.

- Nya stambanor för höghastighetståg i södra Sverige bör ha en finansiering utanför nationell plan.

- Sverige måste uppfylla åtaganden inom TEN-T utifrån beslutade målår 2030 och 2050.

- Det gränsöverskridande perspektivet är av största vikt inom infrastrukturplaneringen.

- Sverige behöver bli bättre på att ta tillvara möjligheter till medfinansiering från EU.

- Ett sammanhållet järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige behöver färdigställas 2030 för att möjliggöra långa, tunga och snabba godstransporter samt tillförlitliga personresor.

- Först när stomnätskorridoren är fullt utbyggd kan nyttorna av de anslutande stråken komma transportsystemet till godo.

Region Jämtland och Härjedalen

Jämtland Härjedalen valde att ta fram och presentera ett eget yttrande. De ansåg att den nya transportplanen innehåller för lite investeringar till regionen som ser en ökad befolkning, en växande industri, nya företagsetableringar och en stark besöksnäring varvid det behövs investeringar i infrastrukturen.

- Under de senaste åren har vi successivt fått en försämrad tillgänglighet till länet, och därför behöver det fördelas mer medel till utveckling av länets infrastruktur. Vi behöver få viktiga och nödvändiga investeringar på våra väg- och järnvägsstråk i paritet med övriga landet, säger Elise Ryder Wikén, Regionråd i Jämtland Härjedalen.

Hearing med näringslivet

Den 14 februari arrangerades ytterligare en hearing, denna gång med näringslivsrepresentanter. Det finns en väldigt stark samsyn mellan Handelskammare i Botniska korridorens geografi och samarbetet Botniska korridoren om vilka investeringar som bör prioriteras. Därutöver har Stockholms Handelskammare i dagarna presenterat ett eget alternativt förslag till nationell transportplan där viktiga investeringar i såväl Norrbotniabanan som Nya Ostkustbanan lyfts fram.

Trafikverkets förslag för transportinfrastruktur 2022–2033

Utgångspunkten för Trafikverkets förslag är de transportpolitiska målen, inklusive klimatmålen. Trafikverkets övergripande prioritering är att i första hand vårda och utveckla den infrastruktur som redan finns, samt vidta åtgärder som gör att den utnyttjas effektivt.

Trafikverkets förslag satsar på att rusta, bygga ut och modernisera järnvägen. Satsningar till fyra särskilt utpekade transportsflöden- Västra stambanan, Södra stambanan, norra godsflödet (Hallsberg- Luleå) och Malmbanan (Luleå-riksgränsen).

Utbyggnaden av nya stambanor startar från storstadsområdena och de tre objekten där planläggning pågår, Järna–Linköping (Ostlänken), Göteborg–Borås och Hässleholm–Lund, färdigställs först. Ostlänkens utbyggnad sker etappvis och börjar i norr med start i Järna och fortsättning söderut.

Trafikverkets förslag till nationell plan för 2022–2033 är ute på remiss där kommuner, regioner, näringslivet och civilsamhället kan lämna synpunkter. Remissmötet är ett komplement till det skriftliga förfarandet.

Läs Botniska korridorens yttrande här

Läs Region Jämtland Härjedalens remisssvar här

Läs Stockholms handelskammares förslag här

Läs mer om Trafikverkets förslag till nationell plan här 

Lyssna på remissmötet här

/Emilia Zetterlund

15 Feb 2022 Transportpolitik

Transportpolitik

Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information