Regionalt webbinarium med inbjudna gäster om EU:s skogsstrategi

Den 2 juni arrangerade de regionala Brysselkontoren North Sweden, Region Värmland, Central Sweden och Småland Blekinge Halland South Sweden ett webbinarium för att diskutera nuläget och utsikter för EU:s skogsstrategi. Det blev intressanta diskussioner mellan lyssnarna och inbjudna aktörer från EU-arenan, nationell och regional nivå.

EU:s skogsstrategi för 2030 har stort fokus på bevarande, återskapande och skydd av skog framför produktion. Flera lagförslag som baseras på strategin kan innebära stora förändringar för svenskt skogsbruk.   

De regionala Brysselkontoren som samarbetar i frågor gällande EU:s skogspolitik, North Sweden, Central Sweden, Småland Blekinge Halland South Sweden och region Värmland, anordnade den 2 juni ett webbinarium i syfte att diskutera knäckfrågorna i EU:s skogsstrategi med berörda parter.  

Många frågor till representant från EU-kommissionen 

Gölin Carina Christensen, skogsresurs på North Sweden och moderator under webbinariet, hälsade alla välkomna och introducerade den första talaren, Stefanie Schmidt som har hand om skogsfrågor vid EU-kommissionens generaldirektorat för miljöfrågor.  

Schmidt lade i sitt inledande fördrag tonvikt på att EU:s skogsstrategi är till för att balansera den ökade efterfrågan på skogsvaror och att bevara skogars biodiversitet. Hon påpekade dock att det övergripande målet är att säkerställa större och friskare skogar än vad vi har idag. 

Flera intressanta lyssnarfrågor ställdes till Schmidt vilket blev ett tillfälle att lyfta det svenska perspektivet på skogsbruk som att Sverige inte brukar skog enbart för bioenergi utan att detta är restprodukter från skogsbruket, som grenar, toppar, sågspån, bark och små träd som behöver lämna plats åt stora så att de kan växa bättre. 

Samtal med Sveriges förhandlare i ministerrådet för skogsdirektiv gällande markanvändning och förnybarhet 

Näst på tur var representanter från Sveriges ständiga representation vid EU.  

Jorid Hammersland, miljöråd, berättade om förhandlingarna kring land use, land-use change and forestry (LULUCF) som handlar om markanvändning och anger krav på nettoinlagring av kol i mark och växtlighet samt träprodukter. Hon informerade att regeringen lägger fokus på att lyfta subsidiaritetsprincipen och att de ser ett aktivt skogsbruk som en viktig del i klimatarbetet.  

Rasa Engstedt som är energiråd berättade därefter om Sveriges syn på direktivet för förnybar energi (REDIII). Hon menade att det nu finns ett erkännande av bioenergins roll inom EU och att den rådande energikrisen möjligen är en öppning för att lyfta skogligbiomassa som ett alternativ. Dock lyfte hon att det kommande svenska ordförandeskapet i ministerrådet kanske inte är rätt tillfälle att påverka eftersom rollen kräver neutralitet. 

Perspektiv från regioner och EU-parlamentariker 

Under den andra delen av webbinariet diskuterade representanter från regional nivå de potentiella effekterna av EU:s skogsstrategis på regional utveckling. Samtliga talare uttryckte stark oro: Åsa Ågren Wikström från Region Västerbotten, Birgitta Sacrédeus från Sveriges regioner och kommuner (SKR) och Region Dalarna, Stina Höök från Region Värmland och Per Eriksson från Jönköpings län. 

Avslutningsvis diskuterade Europaparlamentarikerna Pär Holmgren och Jessica Polfjärd sin syn på avgörande frågor för EU:s skogsstrategi och vad som bör hända härnäst. Båda visade på stort engagemang och skilda ståndpunkter som bidrog till en mångsidig debatt. 

Se inspelningen av webbinariet här. 

Läs om EU:s skogsstrategi här. 

/Hanna Bergman 

07 Jun 2022 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information