Den 18 april och 25 april antog Europaparlamentet och medlemsstaterna i EU:s ministerråd ett flertal nya lagar inom ramen för klimatpaketet Fit for 55, som lanserades av EU-kommissionen sommaren 2021 och består av ett flertal skärpta lagförslag som syftar till att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030, med målet om att EU ska vara helt klimatneutralt 2050.

Nya skärpta mål, fler sektorer ska inkluderas och en utfasning av gratisutsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem 

Förslagen som röstades igenom i de två institutionerna innefattar ett flertal olika centrala delar av det stora klimatpaketet Fit for 55 – och däribland nya regler för EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Utsläppshandelssystemet är ett av EU:s främsta instrument för att minska utsläppen av växthusgaser, och i och med den senaste veckans godkännande röstades det för att ett flertal delar av systemet ska reformeras eller ändras:

• Ambitionerna ska höjas gällande minskning av utsläpp från de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Utsläppen ska minska med 62 % till 2030 jämfört med 2005 års nivåer, i stället för dagens nivå på 43 procent. 
• Fler sektorer ska inkluderas i utsläppshandelssystemet, såsom sjöfarten, som sedan tidigare inte omfattats av systemet. 
• Det skapas även ett nytt separat system – EU ETS II – som omfattar utsläppshandel för nya sektorer såsom byggnader, vägtransporter och bränslen för ytterligare sektorer. Det nya systemet ska gälla från och med 2027, men kan skjutas upp till 2028 om energipriserna är exceptionellt höga.
• Vissa sektor har tidigare kunnat nyttja kostnadsfria utsläppsrätter, men i och med reformen kommer gratisutsläppsrätterna helt att fasas ut för exempelvis flygsektorn.
• Marknadsstabilitetsreserven (MSR) ska även stärkas i syfte att motverka alltför stora prisfluktuationer, vilket sker genom att tillhandahålla automatiska släpp av utsläppsrätter från MSR till marknaden.

En ny social klimatfond för de som har svårast att ställa om från fossilt till förnybart 

För att särskilt stötta utsatta hushåll, småföretag och transportanvändare röstade även Europaparlamentet för att inrätta en social klimatfond. Syftet med den nya fonden är att främja en grön men även rättvis omställning, som särskilt stödjer de aktörer som kan påverkas ekonomiskt negativt vid omställningen från fossilt till förnybart och specifikt vid införandet av det nya systemet för utsläppsrätter (EU ETS II). Planen är att den nya fonden ska implementeras 2026, men det är ännu inte helt klart hur den nya fonden ska samspela med redan existerande fonder och program såsom den Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) eller den Europeiska socialfonden (ESF).

Ny gränshandelsmekanism ska skydda EU:s industrier och främja klimatomställningen

Europaparlamentet och medlemsstaterna i ministerrådet röstade även för att inrätta en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM), som syftar till att reglera handel och import av koldioxidintensiva varor såsom järn, stål, aluminium, gödselmedel, elproduktion, cement, vätgas och vissa nedströmsprodukter (exempelvis skruvar och bultar) som tillverkats av järn eller stål). Dessa sektorer har tidigare kunnat nyttja fri allokering av utsläppsrätter, men i och med att förslaget träder i kraft kommer den nya mekanismen att ersätta det gamla systemet med kostnadsfria utsläppsrätter. Aktörer som importerar dessa varor kommer därmed att få betala en form av koldioxidavgift, vilket är mellanskillnaden mellan koldioxidpriset i produktionslandet och priset på utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem. 2034 väntas det nya systemet ha ersatt de kostnadsfria utsläppsrätterna.  

Syftet med den nya mekanismen, även kallad klimattullar, är att minska risken för koldioxidläckage, det vill säga att europeiska aktörer omlokaliserar sin produktion för att inte omfattas av EU:s regler eller väljer att importera varorna från länder utanför EU.

Tidigare synpunkter på EU:s utsläppshandelsystem från Europaforum Norra Sverige

Europaforum Norra Sverige (EFNS), ett politiskt nätverk för norra Sveriges regioner och kommunförbund där även North Sweden ingår, har tidigare valt att lämna sina synpunkter på översynen av direktivet om EU:s utsläppshandelssystem (EU ET). EFNS välkomnande EU-kommissionens översyn av direktivet inom ramen för klimatpaketet Fit for 55 och de ökade klimatambitionerna i stort – men betonade att det är viktigt att EU:s utsläppshandelssystem kan samspela med medlemsländernas nationella klimatpolitik och även lämna utrymme för olika lösningar. EFNS framförde även att det är viktigt att säkerhetställa att marknadsstabilitetsreserven (MSR) fungerar för att ta bort obalanser, som annars kan riskera att driva ner priset på marknaden och minska företagens incitament till att genomföra gröna investeringar. Nätverket menade även att utsläppshandelssystemet bör fortsätta att motverka koldioxidläckage, och på så vis hindra att industrier omlokaliserar sin produktion till länder med en mindre ambitiös klimatpolitik.

Vad händer nu? 

Eftersom att Europaparlamentet och medlemsstaterna i EU:s ministerråd nu röstat igenom de olika rättsakterna, måste lagarna formellt undertecknas och publiceras i EU:s officiella tidning innan de kan träda i kraft, vilket sker 20 dagar efter dess antagande.

Läs Europaparlamentets pressmeddelande här.

Läs Ministerrådets pressmeddelande här.

Läs mer om överenskommelsen här. 

Läs mer om den sociala klimatfonden här.

Läs mer om gränshandelsmekanismen (CBAM) här.

Läs EFNS positionspapper om EU ETS här.

Läs mer om nätverket CPMR:s synpunkter på den sociala klimatfonden här.

Läs mer om klimatpaketet Fit for 55 här.

/ Vilma Nuldén