Deklarationen bygger till stor del på rapporterna från Enrico Letta och Mario Draghi, som belyser kritiska utmaningar och ger rekommendationer för att minska innovations- och produktivitetsklyftorna inom EU och gentemot globala konkurrenter.  

För att stärka EU:s konkurrenskraft betonade ledarna behovet av flera åtgärder. De efterlyste insatser inom flera områden, med utgångpunkt i slutsatserna från Europeiska rådets möte i april 2024.  

Budapestdeklarationen syftar till att skapa en mer resilient och innovativ europeisk ekonomi genom samarbete mellan medlemsländerna, företag och forskningsinstitutioner. 

Deklarationen innehåller rekommendationer och åtgärdsförslag inom en rad olika områden:  

Stärka den inre marknaden 

1.Förbättring av den inre marknaden: Deklarationen uppmanar EU-kommissionen att presentera en ny, omfattande horisontell strategi för att fördjupa den inre marknaden senast juni 2025. Detta ska inkludera en färdplan med tydliga tidslinjer. 

2.Spar och investeringsunion: Målet är att skapa en spar- och investeringsunion senast 2026 och göra snabba framsteg mot en kapitalmarknadsunion. Detta ska göra europeiska kapitalmarknader mer tillgängliga för alla medborgare och företag, särskilt små och medelstora företag samt start-ups. 

3.Industriell förnyelse: En omfattande industriell strategi ska utvecklas för att utveckla EU:s position som en industriell och teknologisk stormakt med fokus på framtidens teknik och traditionella industrier i omställning. 

Förenkling och digitalisering 

4.Regelförenkling: Ledarna förespråkade en minskning av administrativa, regulatoriska och rapporteringsbördor för små och medelstora företag. Konkreta förslag om att minska rapporteringskraven med minst 25% ska presenteras under första halvåret 2025.

5. Digital transformation: EU ska stärka sina teknologiska förmågor och accelerera den digitala transformationen inom industrin. 

Forskning, innovation och försvar 

6.Forskning och innovation: Europa ska positioneras som en global ledare inom forskning och innovation, särskilt inom banbrytande teknologier. Målet är att uppnå 3 procent av BNP i utgifter för forskning och utveckling senast 2030.

7. Försvarsberedskap: Ledarna efterlyste ökad försvarsberedskap och förmåga genom att stärka den försvarsteknologiska och industriella basen. 

Energi, klimat och cirkulär ekonomi  

8.Energi och klimat: Målet är att uppnå strategisk energisuveränitet och klimatneutralitet senast 2050 genom att bygga en genuin energiunion med en fullt integrerad och sammankopplad energimarknad.  

9.Cirkulär ekonomi: En mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi föreslås byggas med fokus på att utveckla en integrerad marknad för sekundärt material, särskilt för kritiska råvaror. 

Arbetsmarknad och handel 

10. Kompetens och arbetsmarknad: Investeringar i kompetens bör genomföras för att främja högkvalitativa jobb i hela unionen med mål att stärka social dialog och minska ojämlikheter. 

11.Handelspolitik: En ambitiös, robust och hållbar handelspolitik efterfrågas med Världshandelsorganisationen (WTO) i centrum för att försvara och främja EU:s intressen och ekonomiska motståndskraft. 

12. Jordbrukssektorn: En konkurrenskraftig, hållbar och motståndskraftig jordbrukssektor bör utvecklas med en stabil och förutsägbar ram för jordbrukare.  

/Negin Izadkhah 

Läs mer om Budapetsdeklarationen här 

Läs mer om Draghis rapport här 

Läst mer om Letta rapporten här