Samer är namnet på det erkända urfolk som lever i de nordliga delarna av Sverige, Finland och Norge samt en del av det nordvästliga Ryssland. Detta område kallas för Sápmi och är en del av det europeiska Arktis som på grund av ett ändrat världsläge nämns mer och mer i globala politiska debatter, inte minst i EU:s dialoger. Tidigare i höst sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyon att EU måste engagera sig mer och ta plats i Arktis.

Med detta utgångsläge tog Sami Indigenous Summit plats mitt i EU:s hjärta den 10 december 2025, mitt under en intensiv tid för arktiska frågor i EU där EU aviserat en kommande uppdatering av sin arktiska policy och veckan före hölls Arctic Futures Symposium med bland annat North Sweden som arrangör i Bryssel. Detta märkes i panelsamtalen och dialogerna under dagen. Eventet samlade samiska representanter, beslutsfattare, näringsliv, och akademiker. Dagen strukturerades i tre panelsamtal: ett som berörde säkerhet, ett som berörde klimatförändringar och ett som handlade om ekonomisk utveckling i samiska samhällen.

Säkerhet och militär mobilitet

I panelsamtalet för säkerhet och militär mobilitet i Sàpmi deltog Laura Junka-Aikio (University of Lapland), Silje Karine Muotka (ordförande för norska Sametinget), Martin Rimpi (Senior Advisor på Árran, nationellt Lulesamsikt centrum) och Ture Laiti (Expert på urfolkspolicys på Operaatio Arktis). Modererade gjorde Helmi Rantala (Doktor i Arktiska frågor och urfolksrätt).

I panelen diskuterades frågor som samisk integration i försvarsfrågor och hur strategiska militäriska operationer i Sápmi påverkar lokalbefolkningen. Panelen tog även upp vikten av att skydda samiska rättigheter när geopolitik och försvar i norr beslutas om.

Klimatförändringar och biodiversitetsförlust

Den andra sessionen lyfte frågor om klimat- och miljöutmaningar i Sápmi. Tuomas Askaj Juuso (Ordförande för finska sametinget), Akseli Koskela (Direktör på finska Teknikföretagen) och Niila-Juhan Valkeapää (ungdomsrepresentant på Samerådet) satt i panelen som modererades av Oula-Antti Labba (Samisk høgskole). I panelen beskrevs samiska marker som en frontlinje för klimatförändringar och biodiversitetsförluster och vikten av klimatpolicys och förordningar belystes. Samisk representation och traditionell kunskap beskrevs som en nyckelfaktor att inkludera för att EU:s policys och lagar ska lyckas.

Hur kan samiska samhällen frodas?

Den sista panelen handlade om ekonomisk utveckling och gränsöverskridande samarbeten i Sápmi. Diskussionerna byggde på 2024 års Sami Indigenous Summit och fokuserade på ungdomsengagemang, ekonomiska möjligheter samt incitament för entreprenörskap i Sápmi. Samtalet modererades av Elle Merete Omma (Chef på Samerådets EU-avdelning), i panelen satt Simona Pohlova (biträdande chef på EU-kommissionens enhet för Interreg, Cross-Border Cooperation, Internal Borders DG REGIO), Sirpa Pietikäinen (finsk Europaparlamentariker) och Sara-Elvira Kuhmunen (Ordförande för Saminuorra). Panelen beskrev de olika möjligheterna EU bidrar med till nordliga samhällen och gränsöverskridande samarbeten men tog även upp utvecklingsmöjligheter för ytterligare inkludering av samiska projekt och perspektiv i EU:s fonder.

Dagen avslutades med att Janne Hirvasvuopio, ordförande för Barents Euro-Arctic Councils arbetsgrupp för urfolk, sammanfattade paneldiskussionerna. Han betonade att trots Sápmis geografiska avstånd till Bryssel är samiskt deltagande på EU-nivå av avgörande betydelse, särskilt i beslutsprocesser som direkt eller indirekt berör samiska samhällen. Han underströk vikten av att urfolk inte enbart konsulteras, utan ges ett inflytande i beslutsfattandet i frågor som rör deras rättigheter, marker och framtid.

/Petra Salvin

Läs mer om Barentssekretariatet här 

Läs hela Ursula von der Leyons tal här 

Läs om Arctic Futures Symposium här