Europaparlamentets omröstning den 20 januari i plenarsessionen behandlade sin egen position till EU-kommissionens lagförslag om kritiska läkemedel, och resulterade i 503 röster för, 57 emot och 108 nedlagda röster. EU-kommissionens förslag syftar till att göra Europas sjukvårdssystem mer självförsörjande och robust för att bättre kunna möta globala hot mot läkemedelsförsörjningen. Kritiska läkemedel inkluderar bland annat antibiotika, insulin och smärtstillande medel. 

Europaparlamentets position om lagen om kritiska läkemedel bygger vidare på EU-kommissionens förslag om att se över EU:s läkemedelslagstiftning, som även reglerar brister och hantering av läkemedelsförsörjningen under hotbilder såsom pandemier, naturkatastrofer och leveransstörningar. Läkemedelspaketet i helhet ämnar därtill att främja innovation, stärka arbetet mot läkemedelsbrister, motverka antibiotikaresistens och förenkla procedurer för European Medecines Agency (EMA). Europaparlamentet har nu enats om prioriteringar som syftar till att samordna nationella lagar, stärka EU:s läkemedelsindustris konkurrenskraft och motverka läkemedelsbrist genom att säkerställa tillgången för EU-patienter. 

EU-kommissionens initiala förslag till förordningen  

I april 2023 lade EU-kommissionen sitt förslag om ett reformpaket på läkemedelsområdet för att modernisera läkemedelslagstiftningen. Förslaget presenterades för att säkerställa hög skyddsnivå för folkhälsan genom att göra EU mer självförsörjande och konkurrenskraftigt inom läkemedelssektorn. Syftet var även att öka en jämlikare tillgång till kritiska och effektiva läkemedel inom EU. I mars 2025 presenterade EU-kommissionen ett initialt förslag till förordningen om lagen om kritiska läkemedel som en del av reformen. Europaparlamentet har nu antagit sin position till förordningen, som nu behöver förhandlas med EU-kommissionen och Ministerrådet. 

Ökad produktion på hemmaplan 

EU-kommissionens ursprungliga förslag ämnar till att förbättra tillgången till vissa läkemedel som påverkas av marknadsmisslyckanden och som är av gemensamt intresse inom EU. Över hälften av de rapporterade läkemedelsbrister orsakas av problem i tillverkningen, bland annat brist på aktiva substanser. Idag importeras majoriteten av världens mest aktiva läkemedelssubstanser från Indien och Kina. EU vill nu minska på sitt beroende av externa leverantörer genom att diversifiera leveranskedjorna, stärka produktionen på hemmaplan och därmed åtgärda tomma apotekshyllor – för att öka unions autonomi. 

Europaparlamentets position till lagen om kritiska läkemedel omfattar ett kompletterande initiativ om reform av den offentliga upphandlingen. Istället för att nationella hälso- och sjukvårdssystem tilldelar kontrakt enbart utifrån lägsta pris vill Europaparlamentet förändra upphandlingsmodellen. Initiativet vill ersätta det nuvarande systemet med principen Most Economically Advantageous Tender (MEAT) där leveranssäkerhet och miljömässig hållbarhet ges större vikt. MEAT avser att motverka att produktionen flyttats till lågkostnadsmarknader i Asien. Europaparlamentets position innehåller även ett förslag om att sänka tröskeln för gemensam upphandling från nio till fem länder, vilket underlättar gemensamma prisförhandlingar. 

Nästa steg 

Ministerrådet enades om sin ståndpunkt den 2 december 2025 och nu när Europaparlamentet antagit sin position kommer förhandlingarna institutionerna emellan att påbörjas. 

/Fanny Rosell  

Läs mer om Europaparlamentets antagande av sin position här

Läs mer om de nya reglerna för kritiska läkemedel här

Läs mer om EU:s omfattande reform av läkemedelslagen här

Läs mer om läkemedelslagstiftningen här