Europeiska rådets beslut om EU:s agenda för städer
Medlemsländerna har i Europeiska rådet antagit slutsatserna om EU:s agenda för städer och slår därmed fast städernas centrala roll för unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Beslutet markerar ett politiskt stöd för att stärka stadsperspektivet i framtida EU-politik, från klimatomställning och innovation till bostäder, mobilitet och social inkludering. I agendan lyfter EU-kommissionen fram städernas roll som drivkraft för tillväxt, grön omställning och social hållbarhet och pekade ut behovet av att ge urbana aktörer större inflytande inom EU:s politiska process.
EU:s ministrar med ansvar för sammanhållningspolitiken, EU:s regionalpolitik, antog den 26 februari 2026 slutsatserna om EU:s agenda för städer, med målet att stärka den urbana dimensionen i unionens politik. Beslutet följer EU-kommissionens strategidokument ”An EU agenda for cities: driving growth and prosperity” som presenterades i december 2025.
Enligt Europeiska rådet ska slutsatserna fastställa att städer och deras funktionella stadsregioner spelar en roll för EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning samt för unionens breda prioriteringar som konkurrenskraft, innovation, klimatåtgärder och social inkludering.
Städer som motorer för omställning och hållbar utveckling
Medlemsländerna betonar att städer av alla storlekar är avgörande för att genomföra EU:s klimat- och energimål. De lyfts fram som viktiga aktörer i arbetet med att minska koldioxidavtrycket, klimatanpassning, miljöskydd och ren energi, bland annat genom lokala utsläppsminskningsåtgärder.
Städernas roll inom hållbar mobilitet lyfts också: EU menar att urbana områden är centrala för utvecklingen av effektiva, multimodala och utsläppssnåla transportsystem.
Viktigt erkännande av sammanhållningspolitikens betydelse
Europeiska rådet understryker att EU:s sammanhållningspolitik redan har stärkt stadsperspektivet betydligt. Över 24 miljarder euro från ERUF har avsatts för hållbar stadsutveckling under perioden 2021–2027. Slutsatserna framhåller att denna inriktning bör fortsätta och breddas.
I slutsatserna lyfts även de möjligheter som den pågående halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken öppnar för, såsom större flexibilitet för investeringar i:
- Sociala, överkomliga och hållbara bostäder
- Energiomställningen
- Vattenresiliens
- Konkurrenskraft och försvar
- Kompetensutveckling
Europeiska investeringsbankens roll lyfts fram
Europeiska rådet uppmärksammar dessutom Europeiska investeringsbankens (EIB) betydelse som en central partner för städer genom finansiering och rådgivning som rör hållbar kollektivtrafik, socialt och hållbart boende, energieffektivisering, cirkulär ekonomi och grön infrastruktur.
Rådets budskap: städer måste stå i centrum av framtida EU-politik
I samband med beslutet betonade Cyperns finansminister Makis Keravnos att städer är nyckelaktörer för att leverera EU:s prioriteringar och att den urbana dimensionen måste ges större utrymme i framtidens politikutformning.
Med de antagna slutsatserna har rådet tydligt signalerat att Europas städer är avgörande för unionens långsiktiga tillväxt, innovation, klimatomställning och social hållbarhet och att de behöver fortsatt starkt stöd inom kommande EU-budgetramar och politiska processer.
Bakgrund: EU-kommissionens meddelande
I sitt meddelande från december 2025 presenterade EU-kommissionen en ny strategisk ram för stadspolitiken, ”An EU agenda for cities: driving growth and prosperity”. Meddelandet identifierade städer som centrala för EU:s konkurrenskraft, energiomställning och sociala sammanhållning. Kommissionen föreslog:
- En förstärkt samordning av EU:s stadspolitik,
- Tydligare koppling mellan EU-program och urbana behov,
- Mer stöd för lokala innovationer, särskilt inom grön och digital omställning,
- Samt en modernisering av EU:s styrningsmodeller för att ge städer större inflytande.
Rådets slutsatser från februari 2026 är menade att spegla och vidareutveckla dessa prioriteringar.
Nästa steg
Rådet förväntas följa upp slutsatserna i de kommande förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram efter 2027, där stadspolitiken kan komma att få en mer framträdande roll. Samtidigt arbetar EU-kommissionen vidare med implementeringen av sin stadsagenda och väntas under 2026 presentera både vägledande dokument och nya modeller för partnerskap. Medlemsstaterna uppmanas att stärka sina nationella urbana strategier och säkerställa att städer involveras tidigt i politikutformningen. Parallellt fortsätter Europeiska investeringsbanken att utveckla riktade finansieringsinstrument och rådgivningsstöd som kan underlätta investeringar i kommuner och urbana regioner.
Norra Sveriges perspektiv
För norra Sverige, som kännetecknas av många små kommuner, är det av särskild vikt att EU:s policys inte uteslutande verkar genom att införa krav på ett minsta invånarantal för att få tillgång till påverkansplattformar, finansiering och nätverk.
Både kommissionens meddelande och rådets slutsatser betonar att strategin gäller städer av alla storlekar, vilket också inkluderar våra mindre städer. Samtidigt lyfts inte de särskilda utmaningar som små städer står inför fram genom särskilt riktade insatser.
/Axel Vesterlund
Läs mer om Europeiska rådets beslut här
Läs om EU:s agenda för städer här
Bild: Wesley Tingey via Unsplash
Regionalpolitik
North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.
Kontaktperson: Max Englund
Mer information