Som North Sweden tidigare rapporterat väntas EU-kommissionen presentera sitt förslag till ny långtidsbudget i juli 2025. I förslaget väntas en omstöpning av budgeten som vi känner den idag där unionens nya prioritieringsområden konkurrenskraft och säkerhet utgör grundpelare. Med hänsyn till det osäkra omvärldsläget menar dock EU-kommissionen att snabba åtgärder krävs redan under innevarande programperiod (2021–2027) för att omfördela existerande medel. I samband med halvtidsutvärderingen av programmen presenterade EU-kommissionen därför ett antal förslag på lagändringar som ska göra det möjligt och mer lockande att göra ändringar i nuvarande program.  

I sin kommunikation konstaterar EU-kommissionen att genomförandet av programmen under nuvarande period släpar efter – vilket förklaras bland annat på grund av den sena programstarten samt till följd av de undanträngningseffekter som uppstått när prioritet getts till EU:s återhämtningsfond, Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Dessutom framhålls att det regelverk som gäller för nuvarande programperiod förhandlades och antogs i en annan tid, men att mycket vatten runnit under broarna sedan dess. För att bättra nyttja existerande medel för att hantera aktuella utmaningar föreslår EU-kommissionen därför ett antal lagstiftnings- och programändringar.  

Föreslagna förändringar av nuvarande programperiod 

I samband med halvtidsöversynen ges förslag för att anpassa investeringsprioriteringarna med fokus på fem strategiska områden som kommissionen anser vara prioriterade, nämligen: 

1. Konkurrenskraft och utfasning av fossila bränslen 
2. Försvar, säkerhet och de östra gränsregionerna 
3. Bostäder 
4. Energiomställning 
5. Vattenresiliens 

I praktiken innebär förslagen ökade möjligheter för fonder såsom Regionalfonden (ERUF), Socialfonden (ESF+) och Fonden för en rättvis omställning (FRO) att investera i projekt inom dessa prioriterade områden.  

Förslagen omfattar alla fonder inom ramen för EU:s regionalpolitik men för norra Sveriges del gäller är det främst ERUF som är aktuellt för eventuella programändringar.  Inom konkurrenskraft samt säkerhet och försvar föreslås det bland annat att fonden ska ges bättre incitament för att investera i vissa strategiska sektorer, större företag samt i försvarssektorn. Investeringar kommer också att kunna göras i bostäder, vattenresiliens inklusive renovering av eftersatta VA-system, samt till investeringar i energisystemet. I förslaget lyfts även möjligheten till högre finansieringsgrad och förskottsfinansiering för de investeringar som görs inom områden som betecknas som strategiska av EU-kommissionen.  

Programändringar enligt förslagen skulle innebära att medel omfördelas till nya specifika mål enligt dessa strategiska områden. Några förslag handlar även om möjligheten att överföra medel till andra instrument under direkt eller indirekt förvaltning såsom InvestEU och Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF).  

Hur kan förslagen förstås och vad innebär de för norra Sverige? 

Mot bakgrund av de diskussioner som präglat sammanhållningspolitikens framtid den senaste tiden är förslagen inte att betrakta som helt oväntade. Man kan se det som att kommissionären för EU:s regionalpolitik, Raffaele Fitto, följer det uppdrag han givits och bockar av en rad uppgifter i och med halvtidsutvärderingen. Det som tillkommit i förslagen är främst försvar som på senare tid har blivit ett allt viktigare område för EU att arbeta mot och som för inte allt för länge sedan sågs som otänkbart för EU:s strukturfonder att finansiera.  

För norra Sveriges del är det i grunden positivt med ökad flexibilitet för programändringar samt ökad medfinansieringsgrad för vissa typer av projekt efter hur omständigheter förändras. Andra programändringar, såsom att flytta 15 procent av programbudget till ett nytt specifikt mål, innebär dessutom att programmen kan förlängas med ett år, vilket skapar bättre förutsättningar för att programmen hinner upparbetar större del av sin budget. Å andra sidan kan det finnas större incitament för programändringar för de regioner där programmen ligger långt efter i genomförandet samt med större omslutning än de svenska programmen och därför behöver göra betydande ändringar för att få ut medlen. Oavsett är det viktigt att det finns en fungerande dialog mellan regionerna, förvaltande myndigheter och regeringskansliet för att eventuella ändringar ska bli så bra som möjligt.  

Tittar vi lite längre framåt mot förhandlingarna av kommande långtidsbudget så är det tydligt att EU-budgeten är väldigt pressad och att regionalpolitiken löper stor risk att omstöpas ännu mer när den kommande långtidsbudgeten ska förhandlas. Frågan kan därför ställas vad förslagen innebär på sikt för regionalpolitiken som sådan och om den ska göra allt det som EU inte har pengar till och fokusera mer på områden såsom försvar än på regional utveckling. Förhoppningsvis kan en balans hittas där EU bidrar till att skapa bättre förutsättningar för flexibilitet och för att ta sig an gemensamma strategiska utmaningar, samtidigt som regionalpolitikens grundprinciper såsom flernivåstyre, långsiktighet och platsbaserade lösningar bevaras. På så sätt kan anpassningar av programmen underlättas men utan att det gör att man riskerar att tappa sikte på de långsiktiga målen för regional utveckling, som i sig bidrar till att göra hela unionen starkare. 

Vad händer härnäst? 

Efter att EU-kommissionen nu presenterat sin halvtidsutvärdering är det upp till Europaparlamentet och rådet att diskutera de föreslagna ändringarna. I kommunikationen uttrycks kommissionens ambition att nästa fas för programgenomförande ska inledas i början av 2026. För att det ska bli verklighet krävs att förslaget godkänns av Europaparlamentet och Rådet samt att programändringarna är färdigförhandlade med medlemsländerna och regionerna under 2025. Nu är det därför upp till regionerna att ta ställning till om programmen bör skrivas om, detta i dialog med förvaltande myndigheter och Regeringskansliet.   

/ Frida Palmén & Max Englund 

Läs halvtidsutvärderingen här 

Läs EU-kommissionens pressmeddelande om halvtidsutvärderingen här 

Läs Q&A om halvtidsutvärderingen här

Läs mer om de politiska riktlinjerna för EU-kommissionen här 

Läs direktör Mikael Jansons “state of play” om kontexten inför det kommande budgetförslaget här 

Bildkälla till första bilden i artikeln: © European Union 2025 - Source : EP. Fotograf: Philippe Buissin