Den 19 januari 2026 hölls ett möte mellan Europaparlamentariker och EU-kommissionärer i syfte att inleda Europaparlamentets arbete med EU-kommissionens förslag till förordning om nationella och regionala partnerskapsplaner (NRPP). Förslaget ingår i EU-kommissionens förslag till EU:s nästa långtidsbudget (Multiannual Finacial Framework, MFF) för perioden 2028–2034. Förslaget innebär att flera EU-fonder samlas i gemensamma nationella kuvert, med målet att förenkla planering, samordning och genomförande.

Under mötet deltog utskottsledamöter från budget-, regional utveckling- och jordbruksutskottet tillsammans med EU-kommissionärer med ansvar för motsvarande frågor, däribland Raffaele Fitto, EU-kommissionens vice ordförande tillika regionalkommissionär, Piotr Serafin, budgetkommissionär, samt Chrisophe Hansen, EU-kommissionär för jordbruk och livsmedel. Mötet innebar starten för Europaparlamentets lagstiftningsarbete med förordningsförslaget.

Mötet inleddes med att ansvariga EU-kommissionärer presenterade budgetförslaget, redogjorde för motiven bakom de djupgående förändringarna och bemötte flera av de farhågor som regioner och jordbrukare har lyft. Regionalkommissionär Fitto framhöll att NRPP kommer att innehålla en särskild allokering även för övergångsregioner och mer utvecklade regioner, liksom för EU:s yttre randområden, östra gränsregioner och nordliga glesbefolkade områden. För regionerna i norra Sverige, som samtliga klassificeras som ”mer utvecklade” men samtidigt omfattas av kategorin nordliga glesbefolkade områden, utgör detta besked en tydlig och positiv signal inför de kommande förhandlingarna och den efterföljande implementeringen.

Komplicerade förhandlingar väntar

Förhandlingarna i Europaparlamentet väntas bli både komplicerade och utdragna. De nationella och regionala partnerskapsplanerna omfattar flera olika policyområden, vilket ökar risken för målkonflikter, samtidigt som budgetfrågor är en källa till spänningar mellan olika intressen. Eftersom förordningen om nationella och regionala partnerskapsplaner omfattar så många policyområden kommer parlamentet att organisera sig med tre huvudrapportörer från tre olika utskott – budget, regional utveckling och jordbruk – samt ett stort antal skuggrapportörer från andra utskott med ansvar för att lämna yttranden. När parlamentet och medlemsstaterna väl har slutfört sina respektive positioner inleds trilogförhandlingar, det vill säga förhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet under medling av EU-kommissionen som syftar till att nå en kompromiss. Även om målsättningen är att nå en slutlig överenskommelse om nästa långtidsbudget i slutet av 2026 är det mycket som talar för att tidplanen kan bli svår att hålla.

Partnerskapsplaner som verktyg för investeringar, sammanhållning och EU:s globala roll

Europaparlamentariker Karlo Ressler (EPP, Kroatien), rapportör för budgetutskottet (BUDG), betonade att arbetet nu inleds med en förordning med syfte att styra hur nära hälften av nästa EU budget ska hanteras. Förslaget ska innebära att finansiering från områden som fiske, livsmedelssäkerhet, gränsförvaltning och socialpolitik samlas i integrerade nationella och regionala planer. Ressler menar att detta är det mest långtgående systemskiftet i EU:s fondförvaltning hittills, och därmed en av de politiskt mest avgörande delarna av den kommande MFF-uppgörelsen.

Andrey Novakov (EPP. Bulgarien), rapportör för utskottet för regional utveckling (REGI), talade om att cirka 780 miljarder euro som omfattas av partnerskapsplaner utgör en central del av EU:s mjuka maktutövning som bland annat märks i EU:s förmåga att påverka andra länder genom investeringar och partnerskap. Novakov underströk att Europaparlamentet behöver säkerhetsställa att planerna förblir mer regionala än nationella, menat till ökad sammanhållning inom regionerna. Han lyfte fram att EU:s regionalpolitik ofta fungerar som en trygghet i en alltmer osäker global miljö, eftersom investeringar når städer, regioner och landsbygdsområden där de behövs som mest.   

Elsi Katainen (Renew, Finland) rapportör för utskottet för jordbruk och landsbygdsutveckling (AGRI), lyfte att förslaget omfattar cirka 44 procent av hela MFF och innebär stora förändringar för den traditionella budgetstrukturen. Katainen betonade vikten av att säkerställa fortsatt finansiering för jordbruk och att den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) minst måste bibehållas på nuvarande nivå i reala termer. Hon fortsatte med att lyfta behovet av konstruktiva och kompromissinriktade förhandlingar för att uppnå bred parlamentarisk enighet.

Bakgrund

EU-kommissionens förslag presenterades den 16 juli 2025 som en del av det bredare paketet inför MFF 2028–2034. Syftet är att skapa ett mer sammanhållet och resultatorienterat system för EU:s investeringar genom att samla fonder från olika politikområden i nationella och regionala partnerskapsplaner.

Europaparlamentet arbetar parallellt med en interimsrapport inför förhandlingar med medlemsstaterna om nästa långtidsbudget. Denna rapport kommer att fungera som Europaparlamentets övergripande position gällande MFF-förslaget. Slutlig behandling av interimsrapporten förväntas ske under plenarsessionen den 25–29 maj 2026.

/Axel Vesterlund

Läs mer om förslaget här

Läs om EU-kommissionens förslag till EU:s nästa långtidsbudget här 

Bild: Pixabay