EUs vitbok om klimat-och energimålen för 2030

En minskning av växthusgaser utsläpp med 40 % under 1990 års nivå, ett EU-övergripande bindande mål för förnybar energi på minst 27 %, förnyade ambitioner för energieffektivitetspolitiken, ett nytt styrningssystem och en uppsättning nya indikatorer för att säkerställa en konkurrenskraftig och tryggt system för energiförsörjning. Dessa är grundpelarna i EU:s nya ram för klimat och energi för 2030 som presenterade i dag av EU-kommissionen.

Med stöd av en detaljerad analys om energipriser och kostnader, kommer ramverket för 2030 år klimat- och energimål att säkerställa en reglerande säkerhet för investerare och en samordnad strategi mellan medlemsstaterna i EU. Detta, spår EU-kommissionen, kommer att leda till utveckling av ny teknik. Ramverket syftar till att driva en fortsatt utveckling mot en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, en konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning som säkerställer billig energi för alla konsumenter, att öka säkerheten för EU:s energiförsörjning, minskar EU:s beroende av importerad energi samt skapar nya möjligheter för tillväxt och jobb genom att ta hänsyn till eventuella pris effekter på längre sikt.

De viktigaste delarna i det politiska ramverket för klimat- och energimålen för 2030 fastställs av EU-kommissionen som följande:

1)  Ett bindande mål för minskning av växthusgaser: En hörnsten i EU:s energi -och klimatpolitik för 2030, skulle målet om en 40 % minskning av utsläppen under 1990 års nivå uppfyllas genom inhemska åtgärder ensam.

2)  Ett EU omfattande bindande mål för förnybar energi: Förnybar energi kommer att spela en nyckelroll i övergången till ett konkurrenskraftigt, säkert och hållbart energisystem. Driven av en mer marknadsorienterad strategi med att möjliggöra förutsättningar för ny teknik, kommer en EU-omfattande bindande mål för förnybar energi på minst 27 % under 2030 med betydande fördelar i form av energihandelsbalanser, beroende av inhemska energikällor, jobb och tillväxt. Ett mål på EU nivå för förnybar energi är nödvändig för att driva fortsatta investeringar i sektorn.

3)  Energieffektivitet: Förbättrad energieffektivitet kommer att bidra till att alla målen i EU:s energipolitik och övergången till en konkurrenskraftig, säker och hållbar energisystem är inte möjlig utan den.

4)  Reform av EU ETS: EU-kommissionen föreslår att inrätta en marknadsstabilitet reserv i början av nästa ETS (utsläppshandelssytem) handelsperiod 2021. Reserven skulle både ta upp överskottet av utsläppsrätter som har byggts upp under de senaste åren och förbättra systemets motståndskraft mot stora störningar genom att automatiskt justera utbudet av utsläppsrätter som ska auktioneras ut.

5)  Konkurrenskraftig, prisvärd och säker energi: Kommissionen föreslår en rad nyckelindikatorer för att utvärdera framsteg i tiden och att ge en saklig grund för potentiella politiska svar.

6)  Nytt styrsystem: I ramverket för klimat- och energimålen för 2030 föreslås ett nytt system för styrning baserad på nationella planer för en konkurrenskraftig, säker och hållbar energi. 

Ramverket för år 2030 klimat- och energimål kommer att diskuteras i Ministerrådet vårmöte den 20-21 mars och i Europaparlamentet. Ramverket kommer sen att följas av ett lagstiftningsförslag rörande EU:s utsläppshandelssytem (EU ETS) med början från 2021.

För mer information kontakta
Mona Mansour, Senior Adviser European Affairs, om energimålen.
Martha Bahta, Policy Adviser,  klimatmålen.

Till EU-kommissionens pressmeddelande
Ta del av EU:s vitbok om klimat- och energimålen 2030 här

/Filip Ingelström

22 Jan 2014 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information