Hur EU ska utformas och vad unionen ska göra eller inte göra har alltid varit föremål för diskussion. I och med finanskrisen, Brexit och flyktingkrisen är debatten mer än någonsin aktuell.  EU-kommissionen har presenterat en vitbok med fem olika scenarier om möjliga vägval, från lite till mycket samarbete mellan EU-länderna. Tanken är att vitboken ska fungera som ett startskott i en bredare debatt om hur EU:s framtid ska formas efter Brexit. EU-kommissionen har nu presenterat 4 av 5 stycken av dessa diskussionsunderlag.

I likhet med vitboken om EU:s framtid sätter diskussionsunderlaget tonen för debatten genom att erbjuda idéer, förslag och alternativ för EU:s framtida samarbete. EU-kommissionen kommer under våren att släppa förslag som de kallar för diskussionsunderlag:

• EU:s sociala dimension (26 april 2017).
• Globalisering (10 maj 2017).
• En fördjupning av den ekonomiska och monetära unionen, på grundval av de fem ordförandenas rapport från juni 2015 (31 maj 2017).
• Framtiden för EU:s försvar (7 juni 2017).
• EU:s framtida finansiering (slutet av juni 2017).

Ett mer socialt EU

I diskussionsunderlaget, som presenterades den 26 april och som North Sweden skrivit tidigare om. Underlaget utgör starten på ett samråd med medborgarna, arbetsmarknadens parter, EU-institutionerna och EU-ländernas regeringar med syftet att skapa ett mer socialt och rättvist EU.

Tre alternativ presenterades, som bygger på återkommande argument i den offentliga debatten:

Den sociala dimensionen omfattar endast fri rörlighet: Med detta alternativ bevaras reglerna för människors fria rörlighet i EU, t.ex. regler om social trygghet, utstationering av arbetstagare, vård i andra länder med mera. Det finns dock inga EU-omfattande minimikrav på exempelvis arbetsmiljö, arbetstid och viloperioder eller föräldraledighet.

De som vill göra mer inom socialpolitiken får göra det: Olika grupper av länder kan besluta att göra mer tillsammans på det sociala området. Det kan t.ex. vara euroländerna som går samman för att bevara euroområdets styrka och stabilitet och undvika plötsliga förändringar av människornas levnadsstandard, eller andra grupper av länder som inriktar sig på andra frågor.

EU-27 fördjupar den europeiska socialpolitiken tillsammans: Socialpolitiska insatser är de nationella och lokala myndigheternas sak, men EU undersöker sätt att komplettera EU-ländernas åtgärder och använder verktyg som finns tillgängliga. Lagstiftningen innehåller inte bara minimikrav, utan fungerar med medborgarnas rättigheter i hela EU på valda områden.

Läs mer om debatterna kring EU:s framtida sociala dimension här.

EU-kommissionens diskussionspapper om social dimension hittar du här.

EU-kommissionens pressmeddelande hittar du här.

Ett EU som hanterar globaliseringen

Diskussionsunderlaget, presenterades av EU-kommissionen den 10 maj, om hur globaliseringens effekter ska hanteras understrycker vikten av att bemöta globaliseringen och se till att frihandel blir rättvis handel. Några konkreta förslag inkluderar en rättvisare omfördelning av vinster som handeln ger och vidareutbildning när vissa typer av jobb försvinner. EU-kommissionen slår fast att EU även i framtiden måste sluta handelsavtal med andra länder och att protektionism och isolering inte är rätt väg att gå.  Sådana handelsavtal måste ta en ny form med regler mot skatteflykt, social dumping och statliga subventioner.

EU-kommissionens diskussionspapper om globaliseringen hittar du här.

Läs Cecilia Malmströms, Sveriges EU-kommissionärs, blogginlägg om EU-diskussioner kring globaliseringen.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande om diskussionsunderlaget.

Eurons framtid

EU-kommissionen ser en möjlighet att fördjupa eurosamarbetet för att göra det mer lockande för alla medlemsländer att gå med. Förutom att göra euron mer motståndskraftig mot framtida kriser, vill EU-kommissionen att euroländerna ska bli allt mer lika varandra vad gäller bland annat nivån på levnadsstandarden.

I vissa varianter av det uppslaget, som offentliggjordes den 31 maj, benämns den nya rollen som eurofinansminister med ett eget finansdepartement. Andra förslag i utkastet är att etablera en ny europeisk valutafond, en EU a-kassa, att involvera EU-parlamentet mer för att stärka den demokratiska legitimiteten samt att skapa en gemensam representation för euroländerna i internationella organisationer som Världsbanken.

Diskussionsunderlaget byggdes vidare på de fem ordförandenas rapport från juni 2015, som du kan hitta här. Mer om grundläggande rapporten kan du läsa i EU-kommissionens pressmeddelande.

Reflektionspappret kring fördjupningen av den ekonomiska och monetära unionen hittar du här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Ett gemensamts försvar för Europa

Det fjärde av sammanlagt fem diskussionsunderlag publicerades den 7 juni. Det handlar om huruvida medlemsländerna ska öka sitt förvars- och säkerhetsarbete till år 2025.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tillkännagav i sitt tal om tillståndet i unionen 2016 att det finns ett stort behov av det gemensamma europeiska försvaret: ”Europa har inte längre råd att åka snålskjuts på andras militärmakt [...] För att det europeiska försvaret ska bli starkt, måste den europeiska försvarsindustrin vara innovativ”. Med ett sämre säkerhetsläge i EU:s grannskap och starka ekonomiska argument för mer samarbete mellan EU-länderna kring försvarpolitiken, anser EU-kommissionen att det nu är dags att röra sig i riktning mot en säkerhets- och försvarsunion.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini målar upp tre tänkbara scenarier för medlemsländerna att ta ställning till. I praktiken handlar det om hur långt länderna är villiga att gå för ett ökat försvars- och säkerhetsarbete på EU-nivå. I det mest långtgående föreslås ett gemensamt försvar.

Den 7 juni inleddes även den europeiska försvarsfonden, som medlemsländerna tidigare i år gav klartecken till. Fonden har tre delar: forskning, utveckling och inköp av försvarsmateriel och teknik genom medfinansiering via EU-budgeten. Enligt kommissionens beräkningar kan medlemsländerna årligen spara mellan motsvarande 240 och 970 miljarder kronor på ökat samarbete inom försvar och säkerhet.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande om det europeiska försvarets framtid här.

Diskussionspappret kring det potentiella europeiska försvaret hittar du här.

Dem vanligaste ställda frågorna kring det framtida europeiska försvarssamarbetet. 

EU-kommissionens faktablad om det europeiska försvaret.

EU:s finansiering

Det femte diskussionsunderlaget förväntas att publiceras av EU-kommissionen i slutet av juni och handla om framtiden av EU:s finansiering.

Ett av möjliga scenarier formulerades av den förre italienske premiärministern Mario Monti, som har lett en arbetsgrupp tillsatt av ministerrådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen och som tagit fram förslag till hur EU:s nästa långtidsbudget ska finansieras. Enligt förslaget, ska EU inte längre vara beroende av medlemsländerna för sin finansiering, utan skaffa sig egna intäkter, till exempel olika typer skatter. I dag finansieras EU:s verksamhet framför allt genom medlemskapsavgifter, men när Storbritannien lämnar EU om några år uppstår ett stort hål i budgeten. Mario Monti och hans arbetsgrupp föreslår därför att EU istället ska skaffa sig intäkter genom olika typer av skatter: energiskatt, koldioxidskatt, finansskatt, bolagsskatt.

Dock finns det många olika alternativ och det återstår att se hur detta ämne kommer att diskuteras mellan EU-länderna. Just nu är det redan möjligt att ta reda på hur EU-budgeten för 2018 utformas och varför EU-kommissionen fokuserar på sysselsättning, investeringar, migration och säkerhet (läs vår nyhet här).

Läs Mario Montis förslag på långtidsbudget finansieringen här.

EU-kommissionens faktablad om budget.

Läs State of Play kring EU:s framtid, som North Swedens direktör Mikael Janson har tagit fram.

EU-kommissionens vitbok hittar du här.

/Maria Sandberg och Sanna Schumacher