Utträdesavtal för Storbritannien presenterat

De senaste dagarna har heta diskussioner förts om Brexit - Storbritanniens utträde ur EU. Storbritannien har tillsammans med EU till slut kommit överens om ett utträdesavtal som även den brittiska regeringen godkänt. EU-ministrarna har samlats i Bryssel för vidare diskussioner inför det extrainkallade EU-toppmötet med EU:s regeringschefer som kommer att äga rum den 25 november. Joan McAlpine från Scottish National Party har också kallat till lunchmöte för de senaste uppdateringarna kring Skottlands framtida relation med EU och Europa som man värnar om. En lösning för Nordirland har inte beslutats om i dagsläget.

Den 13 november enades EU och Storbritannien på tjänstemannanivå om ett utträdesavtal som omfattar närmare 600 sidor. Den 14 november skedde två viktiga parallella möten. I London träffades den brittiska regeringen för att diskutera överenskommelsen samtidigt som de övriga medlemsländernas EU-ambassadörer samlades i Bryssel för att ge sin syn. Sent samma kväll kom beskedet att den brittiska regeringen godkänt det utträdesavtal som förhandlats fram av tjänstemännen. Storbritanniens Premiärminister Theresa May sade efter mötet att regeringen haft svåra frågor att ta ställning till men att ministrarna gemensamt beslutat att ställa sig bakom det framförhandlade förslaget. Avtalet skall nu diskuteras och beslutas i såväl EU som Storbritannien för att börja gälla från den 29 mars.

Övergångsperiod innan det slutliga utträdet

Enligt utträdesavtalet ska en övergångsperiod pågå från det formella utträdet 29 mars 2019 till och med den 31 december 2020 för att företag och myndigheter ska hinna ställa om. Under den tiden kommer alla nuvarande EU-regler att gälla för Storbritannien. Därtill måste Storbritannien uppfylla sina åtaganden som EU-medlem och fram till 2020 betala in sin andel till budgeten, Europeiska Investeringsbanken och Europeiska Utvecklingsfonden, som uppskattningsvis är 460 miljarder kronor.

De drygt tre miljoner EU-medborgarna som bor i Storbritannien kommer enligt avtalet ha möjlighet att fortsättningsvis vara bosatta i landet. Efter sista december 2020 då den föreslagna övergångsperioden löper ut väntas den fria rörligheten för EU-medborgare i Storbritannien upphöra. Däremot har det inte beslutats om ifall brittiska medborgare som bor i EU ska ha möjlighet att flytta till ett annat EU-land på samma sätt som är möjligt idag.

Diskussioner i Bryssel

Måndagen den 19 november träffades EU-medlemsländernas EU-ministrar i Bryssel för ett extrainsatt möte i syfte att framföra sina politiska ståndpunkter bakom det framförhandlade utträdesavtalet med Storbritannien från veckan innan. Österrikes EU-minister Gernot Blümel, som ledde måndagens diskussioner, kallade uppgörelsen som inkluderat alla aspekter för en rättvis kompromiss.

Samtidigt är inte alla detaljer i det 585 sidor långa avtalet klara, utan är tänkta att redas ut inför det extrainkallade EU-toppmötet den 25 november, där medlemsländernas stats- och regeringschefer ska träffas i Bryssel.

Nordirland en fortsatt stötesten

Frågan om Nordirland och gränsen till Irland är däremot inte löst med mer än att om inte en överenskommelse är på plats vid utgången av övergångsperioden så inträder en så kallad nödlösning som innebär att Storbritannien blir kvar i en tullunion med EU avseende varor och förbinder sig att tills vidare följa EU:s handelsavtal och regelverk för dessa. För att avveckla denna ordning krävs ett gemensamt beslut mellan EU och Storbritannien om den framtida lösningen som antingen innebär en tullgräns mellan Irland och Nordirland som EU och Irland inte vill se eller mellan Nordirland och övriga Storbritannien som Storbritannien inte vill ha, om inga andra lösningar kan utmejslas.

Skottlands syn på Brexit

Den 19 november kallade Joan McAlpine från Scottish National Party, och samrådsföreträdare för det skotska parlamentets utskott för kultur, turism, Europa och yttre förbindelser, till ett lunchmöte i Bryssel för att prata om Skottlands förhållande till Europa i det förflutna, nutid och i framtiden tillsammans med skotska parlamentsledamöter från övriga partier.

I Skottland röstade till 62 % för att stanna kvar i EU, vilket var den högsta nationella siffran i folkomröstningen i Storbritannien. Den skotländska delegationen framhöll därför vikten av att fortsatt ha starka samarbeten med regioner i EU för att möjliggöra behållandet av Skottlands europeiska identitet. När det kommer till en eventuell självständighet för Skottland är däremot de skotska partierna delade. Exempelvis yttrade sig en skotsk ledamot under lunchmötet om att ett skotskt utträde ur Storbritannien skulle innebära ännu större negativa konsekvenser för Skottland än vad Brexit kommer att innebära. En annan ledamot svarade att självständighet kan vara ett alternativ för Skottland om Brexit tar landet för långt bort från EU i framtiden. Gemensamt bland de deltagande skotska ledamöterna var emellertid att en eventuell självständighet inte är på agendan just nu.

Källa: Europaportalen

/Michaela Wikdahl och Julia Hanson

21 Nov 2018 Näringspolitik

Näringspolitik

Norra Sverige har ett aktivt och mångsidigt näringsliv som på flera områden levererar unika resurser och kompetenser för export och till EU:s inre marknad. North Sweden bevakar EU:s politik på områden så att norra Sveriges aktörer ska få största möjlighet att bidra till att utveckla regionen och EU:s konkurrenskraft. Gränsövergångarna måste vara enkla och effektiva för att utvidga den egna hemmamarknaden och kompetensutbytet med omgivande regioner.

Kontaktperson: Mona Mansour

Mer information