Finlands socialpolitik sätter välfärdsekonomin på EU:s agenda

Den 24 oktober möttes EU:s ministrar i sociala frågor. Välfärdsekonomin och framtidens arbete var i fokus eftersom frågorna tillhör det finska EU-ordförandeskapets prioriteringar. Att lösa utmaningar kopplade till en föränderlig arbetsmarknad och bristen på kompetens diskuterades liksom möjligheter för livslångt lärande.

Ett paradigmskifte i synen på ekonomin 

Välfärdsekonomin är ett prioriterat koncept under det finska ordförandeskapet. Kortfattat handlar det om att etablera ett bredare synsätt på ekonomin och inte enbart mäta ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling med hjälp av BNP. Mätinstrumenten som välfärdsekonomin använder sig av innefattar bland annat socialt skydd, jämställdhet, utbildning och hälso- och sjukvård. Enligt Finland är människors välfärd inte enbart ett värde i sig, utan också avgörande för EU:s ekonomiska tillväxt och produktivitet. 

Att på ett jämlikt sätt, i takt med den tekniska och digitala utvecklingen, matcha människors kompetens med arbetsmarknadens behov, är enligt Finland avgörande för att säkerhetsställa en trygg och fungerande välfärdsekonomi.  

Aino-Kaisa Pekonen, Finlands social- och hälsovårdsminister, uppmanade under den efterföljande presskonferensen EU-kommissionen att föreslå en ny långsiktig strategi för EU som ska ersätta Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning och som avspeglar välfärdsekonomin.  

Välfärdsekonomi definieras som en ekonomi som: 

  1. Utökar människors möjligheter till uppåtriktad social rörlighet och till ett bättre liv inom de dimensioner som är viktigast för dem. 
  2. Ser till att dessa möjligheter leder till resultat i fråga om välfärd för alla delar av EU:s befolkning, även de som befinner sig längst ned på inkomstskalan. 
  3. Minskar ojämlikheter.
  4. Säkerställer miljömässig och social hållbarhet.

Läs mer om vilka slutsatser socialministrarna antog gällande välfärdsekonomin.

Läs mer om vad välfärdsekonomi innebär här.

Livslångt lärande i en föränderlig arbetsmarknad 

Det finska rådsordförandeskapet hade innan mötet skickat ut diskussionsunderlag till deltagande ministrar i syfte att vid mötet även diskutera en ny strategi för livslångt lärande. För att hålla takt med pågående förändringar på EU:s arbetsmarknad, behöver utbildningsmöjligheter och arbetsformer präglas av kortare inlärningstider och en större flexibilitet. 

Finland vill exempelvis tillgängliggöra utbildningar för arbetare med rutinmässiga yrken som i framtiden riskeras att automatiseras. Därtill i större utsträckning möjliggöra validering av färdigheter som förvärvats utanför en formell utbildningsram.  

Läs mer om diskussionerna som fördes kring livslångt lärande här.  

/Isak Sidestam 

30 Okt 2019 Näringspolitik

Näringspolitik

Norra Sverige har ett aktivt och mångsidigt näringsliv som på flera områden levererar unika resurser och kompetenser för export och till EU:s inre marknad. North Sweden bevakar EU:s politik på områden så att norra Sveriges aktörer ska få största möjlighet att bidra till att utveckla regionen och EU:s konkurrenskraft. Gränsövergångarna måste vara enkla och effektiva för att utvidga den egna hemmamarknaden och kompetensutbytet med omgivande regioner.

Kontaktperson: Mona Mansour

Mer information