Ministerrådet har röstat igenom omdebatterat upphovsrättsdirektiv

Det omdiskuterade upphovsrättsdirektivet har nu slutligen antagits av Ministerrådet då en majoritet av EU:s medlemsländer röstade för, något som Sverige emellertid röstade emot. Artikel 15 och artikel 17 i direktivet var de mest omstridda och har mötts av motstånd från olika kritiker. Bland annat innebär dessa att webbplattformar blir skyldiga att dela med sig av intäkterna när de länkar till exempelvis nyhetsberättelser samt att plattformar behöver upprätthålla en granskningsmekanism för att inte olovligt material ska publiceras. Implementeringen av direktivet ska nationellt träda i kraft inom två år.

Under Ministerrådsmötet som hölls den 15 april stod omröstning om upprättshovsdirektivet på agendan. Direktivet röstades igenom med majoritet då 19 medlemsländer röstade för och sex emot, däribland Sverige, samt tre länder som lade ner sina röster.

I EU-nämnden, organet som Sveriges riksdag och regering samråder i EU-frågor, fälldes veckan innan Ministerrådsmötet den svenska regeringens linje om att rösta ja till upphovsrättsdirektivet.

Upphovsrättsdirektivet – en vattendelare bland EU:s medlemsländer

Direktivet har vållat stor diskussion mellan EU:s medlemsländer men även mellan nationella partier, likaså i Sveriges Riksdag. Det är framförallt två artiklar i direktivet som kan ses som kontroversiella.

Artikel 15, som i mars bytte namn från artikel 11, innebär att webbplattformar, sökmotorer och sociala medier blir skyldiga att dela med sig av intäkterna när de länkar till och förhandsvisar innehåll. I praktiken kan de göra det genom att köpa licenser av rättighetsinnehavarna. Detta kallas av kritikerna för ”länkskatt” och kan bli problematiskt om webbplattformarna inte kommer att vara villiga att betala, vilket enligt artikeln innebär att endast mycket korta citat får visas. Undantag kommer att ges till små och nystartade privata sajter och icke-kommersiella plattformar.

Den andra artikeln, tidigare artikel 13 men nu 17, innebär att plattformar (av en viss storlek) måste kontrollera vad som laddas upp (genom ett så kallat uppladdningsfilter) så att inte olovligt material publiceras på plattformen. Kritiken mot detta har varit att det finns en påtaglig risk att uppladdningsfiltrena även sorterar bort sådant som inte är avsett att blockeras.

Medlemsländerna förväntas med det nya direktivet implementera förändringarna i nationell lagstiftning inom två år.

/Hannes Wigerfelt

Läs mer om upphovsrättsdirektivet här.

24 Apr 2019 Näringspolitik

Näringspolitik

Norra Sverige har ett aktivt och mångsidigt näringsliv som på flera områden levererar unika resurser och kompetenser för export och till EU:s inre marknad. North Sweden bevakar EU:s politik på områden så att norra Sveriges aktörer ska få största möjlighet att bidra till att utveckla regionen och EU:s konkurrenskraft. Gränsövergångarna måste vara enkla och effektiva för att utvidga den egna hemmamarknaden och kompetensutbytet med omgivande regioner.

Kontaktperson: Mona Mansour

Mer information