Arctic Futures Symposium 2020

I år arrangerades Arctic Futures Symposium för elfte året i rad av International Polar Foundation med bland annat North Sweden som samarbetspartner. Den digitala internationella konferensen om Arktis pågick under tre dagar och från norra Sverige deltog Isak Utsi, kommunalråd i Arjeplog och Doris Carson från Umeå universitet.

Arctic Futures Symposium 

Arctic Futures Symposium sammanför lokala och nationella beslutsfattare, akademiker, arktiska invånare samt företrädare för industrier och idéburna organisationer. Konferensen anordnas årligen av International Polar Foundation i samarbete med följande partners; De regionala Brysselkontoren North Sweden, North Norway och East North Finland. De nationella representationerna för Canada, Island, Grönland, Quebec, Färöarna och Finland. Inklusive intresseorganisationerna Arctic Consensus, Blue Action, Polar Institute samt European Climate Research Alliance.  

Årets virtuella Arctic Futures Symposium var uppdelad i tre delar och gick av stapeln mellan den 30 november och 2 december. Med över tio sessioner och ett fyrtiotal talare kom den digitala internationella konferensen att under tre dagar diskutera möjligheter och utmaningar i Arktis. 

EU:s arbete för ett hållbart och fredligt Arktis 

Under den första dagen av konferensen inledde EU:s arktiska ambassadör, Michael Mannmed att betona att det som sker i den arktiska regionen inte enbart påverkar Arktis och dess invånare, utan hela världen. Enligt Mann har Arktis en central roll i klimatomställningen då polarisen hjälper till att reglera jordens klimatFör en hållbar utvecklig av Arktis krävs en ökad förståelse för dels territoriella utmaningar och dels vad en grön omställning innebär för möjligheter på lokal och regional nivå.

Mann tackade för de 140 svar som inkommit under det offentliga samrådet om EU:s arktiska politik som stängde den 10 november 2020Med samrådet ville EU-kommissionen få in synpunkter på hur en uppdaterad EU-politik för Arktis bäst bör utformas. Ett par växande utmaningar är klimatförändringar och geopolitiska spänningar som EU måste förhålla sig till i framtiden. 

Enligt Mann visar konsultationens resultat att majoriteten anser att den nuvarande arktiska politikens tre prioriteringarna fortsatt är viktigaDessa tre prioriteringar från 2016 sammanfattade Mann på följande sätt; 1) Skydda och bevara Arktis samt stödja forskning för att hantera miljöeffekter och klimatförändringar, 2) främja en hållbar resursanvändning och ekonomisk utveckling tillsammans med människorna som bor i regionen och 3) förbättra det internationella samarbetet genom ökat engagemang och dialog med den arktiska regionen, ursprungsbefolkningen och andra partners 

Slutligen talade Mann om vikten av att nyttan från ekonomisk utveckling i den arktiska regionen också gynnar människorna i Arktis för att tillgodose socioekonomiska ambitioner om en hållbar framtid för nästa generationEU bör därför främja en hållbar utveckling i Arktis som premierar människorna och deras levnadsvillkor. En annan prioritet för kommissionen är att ta fram europeiska lösningar som syftar till att eliminera geopolitiska spänningar och främja ett fredligt samarbete i regionen. 

Samerådets arktiska strategi 

Därefter presenterade Tonje Margrete Winsnes Johansen, från Arktis- och miljöavdelningen vid Samerådet, Samerådets arktiska strategi som syftar till att framhålla de samiska intressena i ArktisEn central punkt i strategin syftar till att stärka samernas valmöjligheter och stärka rätten att bestämma över landområden. 

Klimatförändringarnas påverkan på samernas näringar lyftes även av Elle Merete Omma, chef vid Samerådets EU-avdelning. Klimatförändringarna utgör ett hot mot den samiska kulturens överlevnad med tanke på samernas nära kontakt till naturen och dess resurser. Vidare lyfte Omma att Samerådet överlag är positiva till EU-kommissionens arbete med en grön omställning i hela unionen. Omma anser däremot att gröna givens största utmaning är avsaknaden av samernas delaktighet i arbetetHon uttryckte sin oro och påpekade att den arktiska befolkningen besitter erfarenheter, kunskap och fakta som kan vara av stort värde för EU-kommissionen och andra aktörer. 

Utmaningar och möjligheter för små arktiska samhällen 

Doris Carson, vid Geografiska institutionen på Umeå Universitet, modererade en diskussion om lokalt entreprenörskap i mindre arktiska kommuner samt hur lokal traditionell kunskap i kombination med ny forskning kan utnyttjas för att främja företagande och investeringar i arktiska samhällen. 

Arjeplogs kommunalråd Isak Utsi uttryckte sin oro för den minskade befolkningen i Arjeplog. Fler och fler unga människor lämnar kommunen till förmån för ett bredare utbud av såväl utbildning som arbetsmöjligheter. Enligt Utsi krävs en satsning på den yngre generationen för att locka och säkerställa att unga i Arjeplog har möjlighet att stanna kvar. Utsi underströk vikten av att kunna erbjuda utbildning på högre nivå samt att stärka samarbetet med universiteten.  

Utsi betonade också värdet av att värna och främja ekonomisk verksamhet och kulturellt arv utifrån arktiska styrkeområden såsom exempelvis testverksamhet för bilindustrin och traditionell renskötsel. En utmaning för samiska näringar är ofta att företag och verksamheter är ganska små, enligt Utsi. Politik på lokal nivå behöver därför bättre spegla samernas företagsstruktur för att kunna värna om deras behov och intressen, och därmed bidra till att utveckla deras traditionella verksamheter. 

OECD:s studie om gruvindustrin i Norr- och Västerbotten  

Andres Sanabria och Lisanne Raderschall från OECD:s enhet för regional utveckling, presenterade delar av en kommande rapport om gruvindustrin i Övre Norrland. I Norrbotten och Västerbotten finns nio av tolv aktiva gruvor i Sverige och 90 procent av Europas produktion av järnmalmDärtill finns även drygt hälften av Europas tillgång till kritiska mineraler och metaller, som krävs för EU:s gröna omställning, i den svenska berggrunden. 

OECD menar att gruvindustrin är en viktig inkomstkälla för flera arktiska regioner. Det finns ett stort behov av att främja en hållbar gruvbrytning och samtidigt säkerställa att den gynnar lokala behov. Som ett svar på det rekommenderar studien ett effektivt ramverk som möjliggör för en strategisk dialog om markanvändning och ekonomisk utveckling mellan lokal, regional och nationell nivåDet krävs också en långsiktig vision för att stödja och främja miljövänlig gruvdrift samt att Sveriges världsledande ekosystem för hållbar gruv- och minderlindustri lyfts fram på den internationella arenan. 

/Elvira Ahlring

Läs mer om Arctic Futures Symposium och årets konferens här.

Se penelerna i efterhand på youtube.

 

Norra Sverige i EU

North Sweden arbetar för att norra Sverige ska få bästa förutsättningar att ta del av de möjligheter som EU-medlemskapet ger och samtidigt på bästa sätt bidra till att utveckla Unionen. Regionens styrkor och potential ska vara väl synliggjorda för EU:s beslutsfattare i de frågor som påverkar regionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information