EU-kommissionen presenterar EU:s uppdaterade industristrategi

Den 5 maj presenterade EU-kommissionen en uppdaterad industristrategi som sätter agendan för EU:s näringspolitik de kommande åren. Strategin inkluderar bland annat lärdomar från Covid-19-pandemin som visat på svagheter inom EU:s inre marknad. Uppdateringen innehåller även nyheter av särskild vikt för norra Sveriges ekonomier med exempelvis nya industriallianser för rymduppskjutningar, koldioxidfritt flyg, en analys av EU:s beroende av råvaror och en analys för rent europeiskt stål.

Anledningen till att EU:s industristrategi, som uppdaterades senast i mars 2020, har uppdaterats igen några månader senare beror i hög grad på de utmaningar och svagheter som försvårat EU:s inre marknad och påverkat den internationella handeln under coronapandemin. Utmaningar för EU:s system såsom handelshinder och brutna värdekedjor, varubrist och nedstängda industrier har visat på att strategin behövde uppdateras. Industristrategin fortsätter likväl att prioritera industrins gröna och digitala omställning men inkluderar även åtgärder för att hantera EU:s strategiska beroenden, både tekniska och industriella, samt den inre marknadens motståndskraft, som utmanats under pandemin.  

I centrum står också resonemanget om hur EU på bästa sätt ska kunna hävda sig globalt i den ekonomiska och teknologiska utvecklingen. Hur konkurrenskraften för EU:s näringsliv på bästa sätt ska främjas genom att offentliga medel satsas i utvalda forskningsprojekt för framtidens teknologier, och att företagen ska samarbeta om att ta fram de bästa lösningarna utifrån jämlika spelregler.  

Industristrategins uppbyggnad och prioriteringar 

Industristrategin vilar på tre huvudsakliga pelare som väver in strategins fokusområden och de utmaningar som industrin står inför:   

  1. Den inre marknadens motståndskraft 
  2. Stärka EU:s strategiska autonomi  
  3. Accelerationen av de sammanflätade omställningarna (grön och digital omställning) 

Den inre marknadens motståndskraft  

I pandemins inledande skede påverkades den fria rörligheten när medlemsstater införde gränskontroller och andra gräns- och handelsrelaterade restriktioner. EU-kommissionen vill därför göra den inre marknaden mer motståndskraftig samt införa ett nytt krisinstrument (Single Market Emergency Instrument) som ska påskynda produkttillgången och stärka samarbetet inom offentlig upphandling för att motverka brist på viktiga produkter och säkerställa fri rörlighet för personer, varor och tjänster vid framtida kriser.  

I övrigt är det vissa punkter för den inre marknaden som nu lyfts: 

  • EU-kommissionen lyfter särskilt vikten av fri rörlighet för tjänster, som står för 70 procent av BNP och sysselsättning inom EU. EU-kommissionen vill tillförsäkra att medlemsländerna lever upp till befintliga regelverk såsom anmälningsskyldighet för att identifiera och eliminera nya potentiella handelshinder. Hur standardisering av tjänster kan förbättra rörligheten på vissa företagstjänster ska även ses över. 
  • EU-kommissionen inrättade 2020 en Single Market Enforcment Task Force (SMET) som man vill ge ny kraft åt att hantera hinder och restriktioner. 
  • Marknadskontrollen av produkter stärks genom att öka de nationella myndigheternas kapacitet och skynda på digitaliseringen av produktkontroller och datainsamling. 
  • I förslaget ligger att mobilisera ytterligare investeringar till små och medelstora företag för att motverka konkurser som kan få långtgående negativa konsekvenser för samhället.  

Industrin ska stärka EU:s strategiska autonomi 

EU har under en längre diskuterat behoven att minska beroendet av omvärlden på strategiskt viktiga områdenI diskussionerna mellan medlemsländerna lyfts balansen mellan världshandelns principer om fri konkurrens med viljan att säkra EU:s strategiska intressen. Med denna bakgrund har EU inför denna uppdatering gjort kartläggningar av EU:s beroende av sex särskilt utpekade områden: råvaror, batterier, aktiva läkemedelsingredienser, vätgas, halvledare samt moln- och edgeteknologi. Råvaror och mineraler har även tidigare varit frågor som legat högt på EU:s agenda men med denna uppdaterade industristrategi får de en central ställning i strategin. En analys har lyfts in som en bilaga tillsammans med en rapport om rent europeiskt stål vilken ger norra Sveriges industrier en nyckelroll i genomförandet.  

EU-kommissionen annonserar även kartläggningar av potentiella beroenden inom områden såsom produkter, tjänster och teknik som är nyckeln till EU:s gröna och digitala omställning, till exempel inom förnybar energi, energilagring och cybersäkerhet. EU-kommissionen vill diversifiera leverantörskedjor och driva internationella partnerskap för att öka beredskap genom en stärkt relation med USA, utvidgningen av grannskapspolitiken, och fler frihandelsavtal. De vill även satsa på åtgärder som hjälper små och medelstora företag att hantera störningar och sårbarheter och diversifiera genom att koppla ihop dem med nya partners (både lokala och i andra länder). 

Industriella allianser och IPCEI 

Med strategin stärks även EU:s direkta stöd till de industrigrenar som är av särskild vikt för unionens strategiska mål genom så kallade industriallianser. Det är en ny typ av samverkan mellan EU, medlemsstaterna och industrin som syftar till att mobilisera stora investeringar under gemensamma strategier. Det sker genom så kallade IPCEI (Important Projects of Common European Interest) som ger medlemsländerna möjligheter att finansiera forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt med undantag från statsstödsregler. Allianserna har exempelvis använts för att möjliggöra Northvolts batterifabrik i Skellefteå och finansierat deras forskningscenter i Västerås. Allianser finns sedan tidigare inom batterier, vätgas samt råvaror och med den uppdaterade strategin annonseras även allianser inom bärraketer för rymduppskjutningar och flyg med nollutsläppprocessorer och halvledare, samt industriella data, molntjänster och edge computing. 

Konkurrens- och statsstödsreglerna 

Industristrategin beskriver den omfattande översynen av EU:s konkurrens- och statsstödsregler som har ägt rum med syftet att se över och revidera de olika riktlinjerna och förordningarna som styr möjligheterna för stater att stödja företag med respekt för konkurrensreglerna. Utvärderingen av regelverket är utförd och nu inleds eller pågår öppna samråd av EU-kommissionens förslag på de nya reviderade regler. North Sweden har tidigare skrivit om de nya regionalstödsriktlinjer som nyligen har antagits. 

Grön och digital omställning 

EU-kommissionen skriver i industristrategin att de överväger i översynen av förnybarhetsdirektivet att avlägsna möjliga hinder kopplat till PPP (Power Purchase Agreements) för förnybar energi, i syfte att driva på ökade andelen förnybar energi. Medlemsstaterna kommer ha liknande utmaningar med överskott och underskott av elproduktion samtidigt och det innebär en stor skillnad mot hur det ser ut idag. Förändringen innebär nya typer av utmaningar som behöver identifieras så snabbt som möjligt för att elsystemet och reglering ska bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i såväl Sverige som i Europa. Det bekräftas även i industristrategin att EU-kommissionen ska presentera ett förslag gällande införandet av en så kallad gränsjusteringsmekanism (CBAM) i sommar. 

Digital policy 

Industristrategin tar även upp teknikutveckling, dataflöden och förslaget på AI-lagstiftning och kommande Data Act. Informations- och kommunikationstekniken utvecklas i snabb takt och är fundamental för industrins konkurrenskraft. Därför vill EU-kommissionen fokusera på att säkerställa den digitala överföringskapaciteten och forma robusta dataflöden både vad gäller infrastruktur och regelverk, med dataskyddsregler som bättre stödjer digitaliseringen. Data som genereras hos företag och offentlig sektor innebär utvecklingspotential inom områden som forskning och innovation, hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och att motarbeta klimatförändringar. 

En central pusselbit för internationellt dataflöde är ett nytt e-handelsavtal inom WTO (World Trade Organization). I strategin lyfts det fram att på internationell nivå deltar EU i e-handelsförhandlingarna inom WTO för att utveckla globala regler för digital handel. 

Nya regler för digitala tjänster 

Den uppdaterade industristrategin nämner bland annat e-handelns betydelse och nödvändighet, inte minst under pandemin. Den överordnade rättsliga ramen för digitala tjänster är inte förändrad sedan antagandet av e-handelsdirektivet år 2000. EU-kommissionens nya rättsakt för digitala tjänster (Digital Services Act) syftar till att föreslå nya och reviderade ansvarsregler för digitala tjänster.  

I strategin betonas också behovet av att öka rättvisan på digitala marknader, i synnerhet i B2B-relationer, för att stödja små och medelstora företag som på grund av asymmetrier i förhandlingsmakten med större organisationer löper en ökad risk att utsättas för otillbörliga affärsmetoder och villkor både online och offline. EU-kommissionens har därför presenterat en ny rättsakt för digitala marknader - Digital Markets Act. 

Läs EU-kommissionens pressmeddelande om EU:s uppdaterade industristrategi här   

Läs mer om EU:s uppdaterade industristrategi på EU-kommissionens hemsida   

Läs North Swedens nyhet om de reviderade riktlinjerna för regionalt statsstöd  

/Andreas Stenlund och Niklas Johansson 

25 Maj 2021 Näringspolitik

Näringspolitik

Norra Sverige har ett aktivt och mångsidigt näringsliv som på flera områden levererar unika resurser och kompetenser för export och till EU:s inre marknad. North Sweden bevakar EU:s politik på områden så att norra Sveriges aktörer ska få största möjlighet att bidra till att utveckla regionen och EU:s konkurrenskraft. Gränsövergångarna måste vara enkla och effektiva för att utvidga den egna hemmamarknaden och kompetensutbytet med omgivande regioner.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information