Det händer mycket kring miljö- och klimatfrågorna på EU-arenan. Klimatförändringarna och miljöförstöringen utgör ett stort hot för Europa, men även för resten av världen och EU har därför genom en rad olika initiativ försökt höja ambitionsnivån när det kommer till minskningen av utsläppen av växthusgaser. EU-kommissionen presenterade i december 2019 den gröna given, en färdplan för en hållbar ekonomi inom EU med syfte att höja EU:s ambitionsnivå när det gäller minskningen av utsläppen av växthusgaser. Ett konkret mål är bland annat att minskningsmålet för utsläpp av växthusgaser skulle höjas till 55 procent senast 2030. För att kunna nå detta mål behöver en grön omställning ske och här spelar energisektorn en avgörande roll. Med anledning av detta arrangerade The European Business Summits en webbaserad konferens som behandlade frågan om EU:s energiomställning. I konferensen deltog bland annat EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans tillsammans med andra politiska representanter, men även företrädare från näringslivet och akademin. North Sweden bevakade konferensen och sammanfattar nedan några av de diskussioner som ägde rum under dagen.  

Vätgas och biomassa på agendan när toppolitiker diskuterade vilka energikällor som behövs för ett hållbart Europa  

 EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans inledde konferensen med att tala om hur EU:s medlemsländer har olika förutsättningar i den gröna omställningen och att det därför är otroligt viktigt att energiomställningen sker på ett sätt som är anpassat efter dessa förutsättningar. Han betonade att vår generation är den första generationen som verkligen känner av effekten av klimatförändringarna, men att vi även är den sista generationen som kan göra någonting åt detta.  

 Timmermans öppningstal följdes av en paneldebatt där representanter från EU och näringslivet diskuterade vilka energikällor som bör användas i ett hållbart Europa. Kadri Simson, kommissionär vid EU-kommissionens generaldirektorat för energi talade om biomassans roll i den gröna energiomställningen och berättade att det finns en debatt inom EU-kommissionen för hur biomassan ska kunna utnyttjas. Hon lyfte att biomassa har ett stort användningsområde, både inom transportsektorn men även för att kunna byta ut fossila bränslen. Thomas Östros från Europeiska investeringsbanken, EIB, påpekade att vätgas har en hög produktionskostnad och att det finns en stor efterfrågan på både forskning och investeringar på området, både från privat och offentligt håll. James Watson från organisationen Eurogas, menade å andra sidan att vätgasproduktionen behöver elektricitet och om vi genom vind- och vattenkraft kan säkerställa en grön elektrifiering kommer inte kostnaden av att producera vätgas vara så hög. 

Hur offentliga och privata investeringar kan uppmuntras inom den förnybara energisektorn  

En annan diskussion som ägde rum under konferensen var hur man kan uppmuntra offentliga och privata investeringar inom den förnybara energisektorn. Ditte Juul-Jørgensen, EU-kommissionens generaldirektorat för energi, talade om hur EU behöver stötta energiindustrin och ekonomin, någonting som blivit allt viktigare under pandemin, men hon underströk samtidigt att EU också behöver stötta den gröna omställningen. Juul-Jørgensen konstaterade att ungefär 50 procent av den gröna energin idag består av bioenergi vilket innebär att bioenergin är otroligt viktig för att EU ska kunna nå sitt minskningsmål av utsläpp till 55 procent. Samtidigt får detta inte påverka skogen och den biologiska mångfalden negativt, menade Juul-Jørgensen som vidare underströk att olika länder har olika förutsättningar för att ställa om sina energikällor i den gröna omställningen och att det är viktigt att omställningen är rättvis och att alla medlemsländer är ombord. David Bryson, operativ chef på energiföretaget Uniper belyste hur det behövs mer omfattande investeringar i vätgas och underströk att det är viktigt att EU inte, genom taxonomin, verktyget för att identifiera miljömässigt hållbara investeringar inom EU, skapar ett system som gör det olönsamt att investera i vätgas eller andra förnybara källor. Vidare talade Bryson om de många nya satsningar som just nu pågår inom EU, där han bland annat lyfte norra Sveriges satsning på batteritillverkning.  

Klimatförändringarnas påverkan på Arktis  

Under en exklusiv intervju med Sir David King, professor i kemi från Cambridge universitet behandlades frågan om hur klimatförändringarna särskilt påverkar Arktis och de arktiska regionerna, men även hur detta i sin tur kommer att påverka resten av världen. Då isarna smälter höjs havsnivån, vilket i sin tur påverkar många kustregioner över hela världen. King konstaterade att isen i Arktis har smält i en högre takt än vad forskare tidigare förutspått och om all is smälter uppskattas havsnivåerna att höjas med 1–2 meter i hela världen. Han berättade vidare om ett projekt där han och ett team av andra forskare arbetar för att återfrysa isen. Genom att skydda isen från att smälta på sommaren kan isen sedan återfrysas på vintern och därmed bevaras på ett bättre sätt. Detta projekt skulle inte bara gynna Arktis, utan även hela världen och det illustrerar även hur viktigt det är att vi skyddar de arktiska regionerna, menade King.  

Läs mer om webbinariet här. 

/ Matilda Albertsson