Fortsatt och förstärkt kulturverksamhet behövs i det europeiska Arktis 

Region Västerbottens kulturkväll på Sveriges ständiga representation vid EU i Bryssel, i samband med Europeiska veckan för regioner och städer, är en tradition som påbörjades 2018, med stöd av North Sweden.  Eventet har under åren fått stor uppmärksamhet på Bryssel-arenan och har sedan uppehållet under Covid-19 pandemin varit väl efterfrågat. Arrangemanget är ett ypperligt tillfälle att genom kultur sprida kännedom om norra Sverige och människorna som lever där, samt väcka diskussioner kring den kraft som den kreativa sektorn har som samhällsutvecklare.  

Framväxten av ett samiskt filmunder 

Detta år gavs samisk film och filmskapande extra uppmärksamhet vilket även gjorde det till ett bra tillfälle för att öka människors kunskap om samisk historia, nutid och kultur. Kulturkvällen inleddes med ett öppningsanförande av Sveriges ambassadör till Belgien och Luxemburg, Annika Molin Hellgren, där hon hälsade den välfyllda salen välkommen till eventet. Två av nyckelpersonerna bakom eventet, Nina Björby, ordförande i kulturutskottet i Region Västerbotten, och Oskar Östergren Najta, medproducent av Sameblod och samisk filmskapare, höll sedan ett kort anförande om eventets bakgrund och betonade vikten av att ta vara på de mänskliga perspektiven i Arktis och Sápmi.   

I panelsamtalet, modererat av Nina Björby, hölls diskussioner om att det just nu sker en framväxt av ett samiskt filmunder. Paneldeltagare var Erik Bergkvist, Europaparlamentariker från Västerbotten, Oskar Östergren Najta och Lauriane Bertrand som arbetar i EU-kommissionären Mariya Gabriels stab och är ansvarig för frågor om de kulturella och kreativa näringarna. 

Vikten av vem det är som berättar

Alla paneldeltagare underströk att en samisk filmindustri har möjligheten att förmedla och berätta såväl den samiska historien som den samiska nutiden. Erik Bergkvist framhöll att film är en bärare av kultur, och har därför ett stort värde utöver det rent kommersiella. Samisk kultur har de senaste åren fått ökad internationell uppmärksamhet och har setts porträtteras i både Netflix och Disneys filmer, vilket kan vara bra för att öka medvetenheten. Dock har dessa i flera fall saknat samiskt medskapande. Oskar Östergren Najta underströk därför att det stora intresset för samisk film inte får betyda att historierna bara berättas av någon annan.  

Ett annat tema under panelsamtalet var att intresset för norra Sverige just nu är stort och att den framväxande filmindustrin kan öka regionens attraktivitet. Finansiering och samarbete framhölls här som nödvändigt för att den här utvecklingen ska bli hållbar. 

Visning av samiska kortfilmer 

Före visningen av de tre kortfilmerna höll den samiska filmskaparen Marja Bål Nango en kort presentation om sitt arbete och sin syn på det samiska filmundret. Hennes film ‘’The Tongues’’, som vann pris för bästa debutfilm på Tromsøs internationella filmfestival 2019, var en av de tre kortfilmerna som visades under eventet. Hon framhöll vikten av det samiska filminstitutet och behovet av finansiering. Även Marja betonade vikten av att samer själva får berätta sina historier, snarare än att bli berättad om. 

Efter kortfilmsvisningarna följde ett mingel med nordisk buffé där diskussioner kring kultur och de kreativa näringarnas betydelse fortsatte. 

Under 2018 års event visades Amanda Kernells framgångsrika film Sameblod, som fått pris för bästa europeiska film. Läs om det eventet här. 

Filmen Sameblod fick också Europaparlamentets filmpris Lux 2017. Läs North Swedens nyhet om det här.