Botniska korridoren – närmare ett genomförande än någonsin tidigare

Tecknen är tydliga – Botniska korridoren där både Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen ingår, kommer att prioriteras i den kommande nationella transportplanen (2026-2037). Det var en av slutsatserna som kunde dras efter ett fullsatt lunchseminarium på Norra Scen i Visby den 30 juni som var ett samarbetsarrangemang mellan Botniska korridoren, North Sweden European Office och Nya Ostkustbanan.

Det allra tydligaste tecknet levererades nyligen av regeringen när man i sina direktiv till Trafikverket ställde kravet att EU:s TEN-T-förordning ska beaktas i det kommande inriktningsunderlaget till den nationella planen. Det kravet har aldrig tidigare ställts av en regering. Enligt överenskommelsen mellan Sverige och EU ska stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet – där Botniska korridoren är en bärande del – vara klar senast 2030.

Regeringens hantering av frågan uppskattades av samtliga paneldeltagare under seminariet, inte minst av Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana som menade att ”den nya inriktningsplaneringen från regeringen skapar en tydlighet och hjälper oss (Trafikverket) i vår planering och visar klart att TEN-T-förordningen är något vi ska leva upp till”. Maria Stockhaus, trafikpolitisk talesperson för Moderaterna fanns med i samma panel som Roberto och fyllde på med att ”direktiven visar att regeringen tydligt vill göra klart att man vill snabba på arbetet med Botniska korridoren och att man måste bli bättre på att söka medfinansiering från EU:s CEF-medel (Fonden för ett sammanlänkat Europa)”.

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana och Moderaternas trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus avslutade seminariet och var överens bland annat om att Sverige måste bli bättre på att söka både privat och offentlig (CEF-medel) medfinansiering för att kunna snabba på infrastrukturprojekt som till exempel Botniska korridoren. Båda såg också värdet av att regeringen gett så tydliga direktiv om att EU:s TEN-T-förordning ska beaktas i det kommande inriktningsunderlaget till den nationella planen och att hela stråk ska prioriteras före korta etapper. ”Regeringens klara direktiv skapar en tydlighet och hjälper oss i vår planering”, menade Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket.

Övriga paneldeltagare under seminariet var Erik Bergkvist, europaparlamentariker (S), Jakop Dalunde, europaparlamentariker (MP), Erik von Pistohlkors, biträdande chef EU-kommissionens representation i Sverige, Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande i Luleå, och Ingela Bendrot, vd Nya Ostkustbanan. Seminariet leddes av Mats Ågebrant, Ågebrant Media och Lotta Rönström, North Sweden European Office.

I regeringens direktiv uppmanas Trafikverket dessutom att ”tänka hela stråk” i stället för korta utbyggnadsetapper, vilket ytterligare talar för att en ny, modern järnväg anpassad för hastigheter på upp emot 250 kilometer i timmen kommer att byggas mellan Gävle till Luleå inom en hyfsat snar framtid. Dessutom med dubbelspår på Sveriges längsta flaskhals i järnvägssystemet, mellan Gävle och Sundsvall (Nya Ostkustbanan). Här menade ett flertal paneldeltagare att det förbättrar möjligheterna till en rejäl medfinansiering från EU:s sida genom deras CEF-medel.

Fonden har flera hundra miljarder kronor att fördela till transportområdet, men historiskt är Sverige ett av de länder som har fått lägst utdelning från den gemensamma potten.

– I senaste utlysningen som presenterades för några dagar sedan fick Sverige bara 0,7 procent och inte en enda krona gick till järnväg, säger Ingela Bendrot vd för Nya Ostkustbanan.

– Samtidigt har till exempel Rail Baltica fått hela femton procent av CEF-medlen och ett land som Tjeckien har fått cirka 7–8 procent, fortsatte Ingela Bendrot, som dessutom påtalade vikten av att pengarna från EU verkligen går till de nationella projekt som ansökt om medfinansiering och inte endast hamnar i en pott hos Riksgälden som är fallet i dagsläget.

Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande i Luleå och Ingela Bendrot, vd Nya Ostkustbanan lyfte bland annat att Sverige måste bli bättre på att söka medfinansiering från EU:s CEF-medel och att ansökningarna bör gälla hela stråk i stället för endast korta etapper. Carina Sammeli betonade dessutom att vi även måste söka medfinansiering från den privata sektorn. ”Det här måste gå fort dessutom, vi har inte tid med gamla arbetssätt”, menade hon.

Stort förhandsintresse för seminariet

Regeringens nya, tydliga direktiv, möjligheterna till medfinansiering från EU och den privata sektorn, EU:s transportpolitik, samt de gigantiska gröna investeringar och etableringar som är på gång i hela norra Sverige var huvudtemat för seminariet ”Infrastruktur – vad krävs för att Sverige och EU ska gå i takt”. När det gäller det sistnämnda poängterade Luleås kommunstyrelseordförande Carina Sammeli att ”de drygt 1 000 miljarder kronor som investeras bara i Västerbotten och Norrbotten just nu, är mer än de sammanlagda industri-investeringar som gjorts i hela landet under de första 20 åren på 2000-talet”. Europaparlamentarikern Erik Bergkvist underströk vikten av robust infrastruktur i vår geografi, inte minst utifrån ett militär mobilitetsperspektiv. Detta måste beaktas i revideringen av TEN-T, där ytterligare viktiga noder i norr bör lyftas in. Intresset för seminariet – som var ett samarbetsarrangemang mellan Botniska korridoren, North Sweden European Office och Nya Ostkustbanan – var rekordstort redan på förhand. Bland annat toppade evenemanget listan över ”infrastrukturseminarier man inte bör missa i Almedalen” när Altinget – en politiskt oberoende nyhetsportal som bevakar politiken i Sverige och EU – plockade ut guldkornen bland de drygt 2 000 event som arrangerades under Almedalsveckan.

Det tydligaste beskedet som paneldeltagarna kunde förmedla till den stora publiken på seminariet var ändå att ett så ”planmoget” och välplanerat projekt som Botniska korridoren ligger mycket bra till för ett snabbt färdigställande. Även Roberto Maiorana höll med om att projektet är en ”lågt hängande frukt” att ta itu med snabbt, särskilt med tanke på de tydliga direktiv som nu kommit från regeringshåll.

– Ja, det är det ju. En planmogenhet är en förutsättning för att vi ska kunna presentera projekt för att få CEF-medel och kunna gå vidare i våra processer, så det är klart att då ligger man ju längre fram, blev slutorden för seminariet från Trafikverkets generaldirektör.

Här kan man ta del av hela seminariet i efterhand.

Artikel hämtad från nyaostkustbanan.se

Anders Öberg, regionråd I Norrbotten och länets representant i samverkansprojektet Botniska korridoren menade att ”styrkan med samarbetet mellan de sju regionerna som utgör 72 procent av Sveriges yta, är att alla talar med samma röst och att vi aldrig tidigare varit så nära ett snabbt färdigställande av Botniska korridoren och att hela projektet är en möjlighet för Sverige att ligga i framkant i Europa”.
Erik von Pistohlkors, biträdande chef EU-kommissionens representation i Sverige, Jakop Dalunde, europaparlamentariker (MP) och Erik Bergkvist, europaparlamentariker (S), diskuterade bland annat hur Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd påverkat förhandlingssamarbetet i TEN-T-förhandlingarna och behovet av att norra Sverige får fler noder på de europeiska transportpolitiska kartorna. Även gränsöverskridande infrastrukturprojekt/järnvägssystem diskuterades, liksom behovet av att snabbt kunna förflytta militärt materiel och personal från norr till söder via Botniska korridoren.
Fullsatt seminarium som modererades av Mats Ågebrant, Ågebrant Media och Lotta Rönström från North Sweden European Office i Bryssel. Seminariet var ett samarrangemang mellan Botniska korridoren, Nya Ostkustbanan och North Sweden European Office.
05 Jul 2023 Transportpolitik

Transportpolitik

Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information