Europaparlamentet och medlemsländerna överens om EU:s budget för 2024

Den 11 november nådde Europeiska unionens råd och Europaparlamentet en överenskommelse om nästa års budget. EU:s budget för 2024 fokuserar bland annat på att stödja den ekonomiska återhämtningen i EU, stärkt strategisk autonomi och att främja den gröna och digitala omställningen.

EU-kommissionen föreslog 2024 års budget för EU i juni. Ramverket för EU:s budget fastställs inom den flerårsplan som förhandlas fram vart sjunde år och den nuvarande budgeten löper 2021—2027, men inför varje år görs en revidering och uppdatering. För 2024 lades det fram förslag om utökade satsningar inom ett antal områden för att hantera exempelvis satsningar för att hantera konsekvenserna av kriget i Ukraina men också utökade satsningar på forskningsprogrammet Horisont Europa och infrastrukturfinansieringen Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) med mera.  

Europeiska unionens råd, eller Rådet, antog därefter sin ståndpunkt där huvudparten av tilläggsfinansieringen ströks till förmån för omdisponeringar inom befintliga ramar, vilket Europaparlamentet i sin tur föreslog ändringar på med ännu mer tillskott än i EU-kommissionens ursprungliga förslag. De ändringsförslagen gav inte Rådet samtycke till, vilket ledde till sammankallat möte i förlikningskommittén. Förlikningskommittén består av 27 företrädare för EU:s 27 medlemsländer, 27 ledamöter från Europaparlamentet och med EU-kommissionen som medlare med uppgift att förena Europaparlamentets och rådets respektive ståndpunkt av budgeten. 

Medlemsländerna och Europaparlamentet överens om budgeten 2024  

Europaparlamentet och Rådet kom överens om budgeten den 11 november och Rådet godkände det gemensamma utkastet den 20 november. De totala åtagandena i budgeten för 2024 uppgår till 189,39 miljarder euro och de totala betalningarna till 142,63 miljarder euro och innebär en utökning mot liggande ramverk med runt 670 miljoner euro, i linje med EU-kommissionens ursprungliga förslag.  

Budgeten delas in i kategorierna Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin, Sammanhållning, resiliens och värden, Naturresurser och miljö, Migration och gränsförvaltning, Säkerhet och försvar, Grannländer och omvärlden, samt Europeisk offentlig förvaltning. Bugeteringen är i linje med EU:s främsta prioriteringar, såsom att stötta ekonomisk återhämtning samtidigt som man stärker Europas strategiska självständighet. Gröna och digitala utgifter är även prioriterat.  

Nästa steg är att Europaparlamentet godkänner det gemensamma utkastet och därtill tillkännager antagandet av budgeten. Utkastet kan godkännas senast den 25 november 2023.  

Halvtidsutvärderingen av EU:s långtidsbudget 
 
I samband med att EU:s budget för 2024 förhandlas så pågår samtal om en halvtidsrevidering av EU:s långsiktiga budget för 2021—2027. Revideringen inkluderar främst akuta behov och diskussion om hur man finansierar framtida prioriteringar. I och med att budgeten antogs år 2020 har många utmaningar satt prägel på de utgifter som tillkommit för budgetperioden som nu pågår. Detta bidrog till att EU-kommissionen i början av 2023 presenterade tre lagförslag i ett paket för att förstärka EU:s budget på ett begränsat antal prioriterade områden, i linje med de utmaningar som tillkommit efter att budgeten antogs. De prioriterade områdena inkluderar mer finanisering till Ukraina, mer finansiering till migrationstryck och externa utmaningar, inrättandet av en plattform för strategisk teknik för att göra EU mer konkurrenskraftigt på kritisk teknik (STEP) samt mer finansiering för NextgenerationEU, EU:s återhämtningsinstrument från Covid-19 pandemin.  

Halvtidsrevideringen väntas pågå fram till slutet av 2023 med mål att då ha nått en övergripande överenskommelse kring finansieringen.  

/Julia Bergsten 

Läs mer om EU:s budget för 2024 här 

Läs mer om EU:s långtidsbudget för perioden 2021—2027 här

Läs North Swedens Mikael Jansons State of Play här 

22 Nov 2023 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information