Den 30–31 mars samlades över 200 personer i Kulturens Hus i Luleå för att delta på årets viktigaste infrastrukturkonferens – Järnvägsforum Norr 2023. På plats var de tyngsta makthavarna inom infrastrukturpolitiken från EU, nationell, regional och lokal nivå tillsammans med engagerade industri- och näringslivsaktörer, strateger och tågoperatörer. Norra Sveriges gröna omställning och det nya säkerhetspolitiska läget och de efterföljande infrastrukturbehoven var frågor som låg till grund för den konferensen. Inte minst EU:s intresse för norra Sverige och vikten av att satsa i regionen genomsyrade dagarna på konferensen. Samordnaren för EU:s transportkorridor Skandinavien-Medelhavet, Europaparlamentets tidigare talman Pat Cox, lade ribban högt med att alla inblandade måste våga satsa och det är nu; “don’t ask why, but why not and do whatever it takes!”. ”Sense of urgency” upprepades också under forumet. Det är här och nu utvecklingen behövs. Investeringarna kan inte vänta! 

Järnvägens roll för den gröna industriella revolutionen i norr

Årets Järnvägsforum norr tog plats i heta Luleå som blivit en arena för grön omställning och framtidsanda med nya, innovativa företag och gröna industrisatsningar. Bristande infrastruktur riskerar dock att utgöra en flaskhals för den gröna industrirevolutionen i norr – en utmaning som lyftes fram från flera perspektiv under huvudprogrammet såväl som de studiebesök och det parallellprogram som North Sweden arrangerat för Pat Cox, samordnaren för stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet, som var inbjuden att medverka vid konferensen. 

Inför den officiella starten av konferensen arrangerades en presentation i stadshuset i Luleå där Fredrik Hansson, kommunalråd i Luleå kommun, Robert Eriksson, projektchef Luleå Industripark och Johan Sjöqvist, etableringschef för Luleå Business Region, berättade om den pågående utvecklingen i Luleå med särskilt fokus på Luleås nya industripark. Sammantaget handlar det om satsningar på cirka 70 miljarder kronor varav 50 miljarder från Luleå kommun. Här pågår ett febrilt arbete med att bygga ut järnvägen och vad som förväntas bli Sveriges näst största hamn vilket kräver enorma infrastrukturinvesteringar. Kommunen har hittills klivit in och tagit ett stort ansvar, men mer stöd utifrån behövs:

– Det här är ett projekt som har enorm strategisk betydelse för hela Sverige men också för hela EU. EU har förstått värdet av bra förbindelser mellan oss och resten av EU men här behöver vi bättre stöd från nationell nivå, menade kommunalrådet Fredrik Hansson.

Som inledning för det officiella programmet hälsade Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande i Luleå, deltagarna välkomna till Luleå och gav en bild av vad det är som Luleå går igenom just nu:

– Vi springer först i den gröna omställningen. Det är hit som delegationer världen över åker för att se att det är möjligt att ställa om industrin. Men den intensiva samhällsomställning som vi nu står inför kräver att vi måste vara modiga, tänka om, ta nya beslut och hitta lösningar i samverkan med andra samhällsaktörer.

Malmbanan – möjliggörare eller bromskloss för den gröna omställningen och försörjningstryggheten? 

Dubbelspår längs Malmbanan är avgörande för den gröna omställningen. Ett budskap som förmedlades från flera håll under Järnvägsforum Norr. 

Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat vid LKAB, berättade om behovet av dubbelspår längs Malmbanan, en av Europas ”Suezkanaler”, ur ett råvaruindustriperspektiv:

– Det spelar ingen roll hur stora fyndigheter vi har om vi inte kan få den ut till kund. Vi har ett jätteproblem i dagsläget med enkelspår längs Malmbanan som gör att vi inte kan leverera efter den fulla kapacitet som vi har. Vi måste tänka på ett nytt sätt, utifrån den akuta situation vi är i nu och vi måste göra det tillsammans.  

Liknande uppmaningar kunder höras från Lina Håkansdotter, global hållbarhetschef för H2 Green Steel: 

– När vår produktion av fossilfritt stål är igång, beräknat 2025, är vi är beroende av en välfungerande Malmbana. Det håller inte med 12-åriga planprocesser när vi står i det läget vi gör nu. Vi måste göra det snabbare och vi måste göra det smartare.

Nytt snabbspår för tågsatsningar i norr

Det kunde nästan tolkas som att den svenska regeringen agerat efter uppmaningarna från konferensens första dag om att tänka nytt och agera snabbare, då regeringen under kvällen den 30 mars presenterade ett nytt beslut om ett uppdrag till Trafikverket att se på möjligheterna att snabba på infrastrukturutvecklingen i norra Sverige. Morgonen efter stod Sveriges infrastrukturminister Andreas Carlson på scenen under Järnvägsforum Norr och kunde berätta mer om regeringens beslut:

– Det är en historisk omställning som sker här i norr. Den kommer att gynna hela Sverige och EU. Där får inte infrastrukturen stå i vägen – vi måste dra ut rälsen för den gröna omställningen. Med vårt beslut som presenterades i går markerar vi från regeringens sida den gröna omställningen inte kan vänta, vi måste jobba snabbare. 

Trafikverket som äger en stor del av frågorna ska nu på regeringens uppdrag inleda en intensifierad dialog med regionen, berörda kommuner och andra parter för att identifiera kritiska hinder som kan riskera att bromsa de aktuella investeringarna. Trafikverket ska bland annat titta på medfinansiering med förskottering som en möjlighet att snabba på processerna. På plats under Järnvägsforum var också Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket, som kunde kommentera Trafikverkets nya uppdrag: 

– Vi är glada för det här beslutet. Vi har pekat på det här området länge. Vi ser fram emot intensifierade dialoger med regionerna, kommunerna och andra parter för att identifiera kritiska hinder som kan riskera att bromsa de aktuella investeringarna.  

Även Claes Nordmark, ordförande för Norrbottens Kommuner, fick möjlighet att kommentera det nya beslutet:

– Vi har länge känt att vi inte fått respons från nationell nivå. De har inte riktigt förstått vad det är som händer här uppe. Därför är det väldigt glädjande att höra om regeringens nya beslut. Investeringsfönstret för den gröna omställningen i norra Sverige är här och nu. Mer tempo behövs!

Utvecklingen av norra Sveriges infrastruktur av strategiskt vikt för hela EU

För att lyfta blicken och bredda perspektivet om hur diskussionen om norra Sveriges omställning ser ut på den internationella arenan bidrog även tidigare statsminister Stefan Löfven och Erik von Pistohlkors, biträdande chef för EU-kommissionens representation i Sverige.

– När man sitter runt det Europeiska rådets bord och i andra internationella sammanhang så finns det en nyfikenhet på Sverige och den omställning som sker här. Viktiga framgångsfaktorer som gjort detta möjligt är förmågan av att vända utmaningar till möjligheter samt den tradition av samverkan över sektoriella och geografiska gränser som finns här, sa den tidigare statsministern.

Även Erik von Pistohlkors försäkrade att EU har sin blick vänd norrut:

– EU-kommissionen har länge haft ögonen på norra Sverige. EU:s ökade fokus på egna tillgångar på ren energi, grön teknik och kritiska råvaror har bara gjort er ännu mer intressanta.

Det förändrade världslägets betydelse för norra Sverige 

Infrastrukturens utveckling i norra Sverige är inte bara strategiskt viktig för EU ur ett klimatomställningsperspektiv, men också ur ett militärstrategiskt perspektiv. Överstelöjtnant Per Wikblad, Försvarsmakten, berättade om hur nya världsläget med Rysslands anfallskrig i Ukraina och det förestående Nato-medlemskapet har satt betydelsen av infrastrukturen i norra Sverige och Arktis i nytt ljus.

– Med det försämrade världsläget är behovet av en resilient infrastruktur större än någonsin. Där måste vi göra mer gemensamt, menade Per Wikblad.  

Militär mobilitet är en prioriterad fråga både för Nato och EU. Att möjliggöra god militär mobilitet utgör nu ytterligare ett argument för snabb utbyggnad av och öppnar nya vägar för finansiering, då det från EU finns möjlighet för upp till 85 procents medfinansiering vid ombyggnad eller utbyggnad av prioriterad infrastruktur inom militär mobilitet.  

Jonas Andersson, regionpolitiker i Region Jämtland Härjedalen och ledamot i Botniska korridorens styrgrupp, tryckte på vikten av att ta vara på det ökade fokuset på militär mobilitet:

– Vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt skärpt läge där vi måste få till det här och under de tragiska omständigheterna har vi nu en chans att verkligen komma igång och det öst-västliga samarbetet måste stärkas. Vi behöver agera efter att läget är akut.

Erik Bergkvist, Europaparlamentariker, berättade också att militär mobilitet är ett viktigt argument när han försöker få in mer av norra Sverige på TEN-T-kartorna under de pågående förhandlingarna om det transeuropeiska transportnätverket i Europaparlamentet. En omröstning i plenum om TEN-T-förordningen förväntas i juni och en överenskommelse med ministerrådet förhoppningsvis innan årets slut.

Visdomsord och medskick från EU-höjdaren Pat Cox 

Pat Cox, EU:s samordnare för utbyggnad av den europeiska stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet, har länge följt utvecklingen i norr med stort intresse och har varit en viktig del i det arbete som norra Sveriges regioner längre drivit för att få in norra Sverige på EU:s TEN-T-karta. Efter inspirerande och uppskattade besök på HYBRIT och Järnvägstekniskt centrum på LTU och efter att ha fått en inblick i läget med infrastrukturen i norra Sverige under ett möte med några av de ledande industriaktörerna i norr hade han ett tydligt medskick till Sveriges infrastrukturaktörer:

– Det ni gör här i norra Sverige är att ni tagit ett globalt ledarskap inom grön teknologi. Ni har ett industriellt krafthus här. Där finns det pengar att söka från EU för att bygga ut infrastrukturen, och det uppmuntrar jag att göra. Men det kommer inte vara tillräckligt för att finansiera den enorma omställning som ni behöver, snabbt nog. Även om viljan finns hos staten finns det inte heller där tillräcklig kapacitet för att bemöta det akuta läget ni befinner er i och bygga ut i den takt som behövs. Med pågående parallella kriserna i Europa, som blir extra påtagliga i era regioner, räcker det inte att agera efter “Business as usual”. Ni behöver ha en debatt om att hitta nya sätt för att accelerera utvecklingen och hitta nya modeller och finansiella möjligheter. Ni måste tänka varför inte, och vad som än krävs.

– Rysslands krig i Ukraina har gjort att det europeiska Arktis har fått än mer strategisk betydelse för omvärlden och det har också gjort den bristande logistiken i Arktis en mer påtaglig utmaning. Ni borde prata med de militära planerarna i era grannländer och kolla på gränsöverskridande flaskhalsar av strategisk betydelse. Genom att gå ihop kan ni stärka era frågor hos EU.

Plattform Norr – ett nytt Fehmarn Bält i det europeiska Arktis? 

Under ett avslutande samtal med Pat Cox, Roberto Maiorana och Erik Bergkvist tillsammans på scen nämnde Roberto Maiorana möjligheterna för en “Plattform Norr”.

– Från mötena och diskussionerna under dessa dagar på Järnvägsforum norr har vi fått inspiration för att ta längre steg när vi undersöker nya modeller. Vi kommer ta med oss EU:s intresse för gränsöverskridande samarbete. Vi har i dagsläget bra samarbete med Finland och Norge, men det kan stärkas ytterligare. Kanske finns det möjlighet att skapa en tredje plattform i norra delen av Europa, likt Fehrmarn Bält. Det är något vi kommer att undersöka mer.  

De intensiva diskussionerna om framtiden för norra Sveriges infrastruktur fortsatte även under pauserna och den omtalade middagen på isen i norra hamn i Luleå.

/ Maria Boström och Lotta Rönnström

Läs regeringen beslut om att snabba på infrastruktursatsningar i norr här.  

Läs mer om Järnvägsforum Norr här.  

Läs om Järnvägsforum norr i Gävle 2022 här. 

Läs om Botniska korridorens rundabordssamtal om militär mobilitet i riksdagen här.