Finansiering av transportinfrastruktur i fokus vid späckat schema i Bryssel
Ett rundabordssamtal med Pat Cox och två korridorsforum fanns på schemat när samarbetet Botniska korridoren besökte Bryssel den 21-22 november. Fokus för besöket var att diskutera implementeringen av den reviderade förordningen för det transeuropeiska transportnätverket, TEN-T, och hur denna ska finansieras. Daniel Smirat, ordförande för Luleå Hamn, var särskilt inbjuden till de båda forumen för att berätta om de stora investeringarna som sker i hamnen.
Det blev fullsatt i North Swedens lokaler vid Botniska korridorens rundabordssamtal med Pat Cox, samordnare för stomnätskorridorerna Skandinavien-Medelhavet (ScanMed), i Bryssel. Bland talarna fanns, förutom Pat Cox, Siamak Jalali från Landsbygds-och infrastrukturdepartementet och Linda Thulin från Trafikverket som även är ordförande för den europeiska godskorridoren (ScanMed). Från Botniska korridorens styrgrupp medverkade Åsa Ågren Wikström (M) Region Västerbotten, Jonny Lundin (C) Region Västernorrland och Magnus Lagergren (KD) Region Örebro. Dalarna representerades av en tidigare ledamot, Birgitta Sacrédeus (KD). Samtalet modererades av Lotta Rönström från North Sweden.
För två år sedan arrangerad Botniska korridoren (BK) ett likande rundabordssamtal, men mycket har hänt sedan dess. En ny TEN-T-lagstiftning är antagen, det är nya ledamöter i Europaparlamentet och nu även en ny EU-kommission på plats med sina prioriteringar.
Detta kombinerat med ett fortsatt utmanande geopolitiskt läge kommer att prägla utvecklingen i Europa de närmaste åren. Detta lyftes i inledningen av Jonny Lundin, ordförande för Botniska korridoren, men även av Pat Cox, som nyligen fått ett nytt mandat som samordnare för ScanMed-korridoren. Cox påpekade att Botniska korridorens geografi är strategiskt mycket viktig för hela EU och att robusta transporter är helt avgörande för en fortsatt grön omställning och en bibehållen konkurrenskraft. Han underströk även vikten av en stark framtida budget för infrastruktur, men även av samarbete för en snabb implementering av TEN-T.
- Vi är alla i samma lag! konstaterade Pat Cox.
Därefter fick Siamak Jalali ordet och berättade om svensk nationell planering kring transportinfrastruktur och om infrastrukturpropositionen som presenterades av regeringen för ett par veckor sedan. I propositionen föreslås en ökning av budgeten med 27 % vilket är historiskt. Nästa steg är att den ska antas av riksdagen. Jalali berättade också om två nya uppdrag från regeringen. Det ena är en nationell plan för militär rörlighet där åtgärder ska presenteras av Försvarsmakten i slutet av januari. Det andra är ett uppdrag till Trafikverket om att analysera nya TEN-T med fokus på urbana noder och vad detta innebär för implementeringen.
Linda Thulin berättade i sin tur om de Europeiska transportkorridorerna (ETC) i nya TEN-T som är en synkroniseringen av stomnätskorridorerna och godskorridorerna och hur dessa ska samordnas. Thulin kommer att ha kvar sin roll som ordförande för ScanMed godskorridor, men en ökad samverkan med samordnarna för ETC kommer att krävas. Hon berättade även om utmaningarna i förhandlingarna kring kapacitetsförordningen som styr fördelning av kapaciteten på de europeiska järnvägarna, där nationella intressen har fått stort genomslag i ministerrådets allmänna inriktning. Den är förhandlingsmandatet i förhandlingarna med Europaparlamentet. En nationell tilldelning går stick i stäv med EU-kommissionens förslag och en strävan mot en central distribution, vilket även Botniska korridoren ger stöd för, för att säkra konkurrenskraftiga långväga godstransporter från norr. Detta underströks även av Birgitta Sacrédeus från Botniska korridorens sida. Ett möte planeras i närtid med ansvarig rapportör i Europaparlamentet för kapacitetsförordningen för att lyfta utmaningarna med nationell tilldelning.
Från Botniska korridorens sida lyftes även, genom Åsa Ågren Wikström, behoven av ett tydligt EU-perspektiv i nationell planering så att målen i TEN-T nås i tid. Hon underströk även behovet av tillräckliga medel för infrastruktur där den föreslagna budgeten fortfarande inte räcker till, trots den stora höjningen.
- Det finns behov av att se på nya lösningar när det gäller finansiering av infrastruktur, vilket Botniska korridoren tittat på. Det är viktigt att vi nu tar oss an detta tillsammans, som ett team, sa Åsa Ågren Wikström.
Botniska korridoren har nyligen presenterat en rapport kring alternativ finansiering och alternativt genomförande och de stora dragen från denna presenterades av Henric Fuchs, samordnare för BK. Det är ett samlat finansieringspaket för Malmbanan, Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen, där Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan föreslås finansieras genom två statliga projektbolag och Malmbanan genom ett statligt bolag. Detta lyfts även i Almedalsdeklarationen som togs fram inför Botniska korridorens seminarium i Almedalen som ett inspel inför det informella transportministermötet i Göteborg i augusti. Deklarationen överlämnades till Pat Cox av Magnus Lagergren, från Botniska korridoren, i slutet av rundabordsamtalet.
I samtalet medverkade även Daniel Smirat (S) Luleå kommun, Erik Lövgren (S), ordförande för Kommunförbundet Västernorrland och styrelseledamot i Nya Ostkustbanan, Ingela Bendrot, VD Nya Ostkustbanan och Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen.
Under veckan med medverkade North Sweden och Botniska korridoren även vid korridorsforumen för ScanMed och North Sea-Baltic (NSB)-korridorerna, där aktörer längs med hela korridorerna samlas för att tillsammans diskutera implementeringen av TEN-T. Daniel Smirat, som är ordförande i Luleå Hamn, hade inbjudits särskilt för att berätta om de stora investeringar som sker i hamnen för muddring och för att bygga ut kajerna – allt för att möta behoven från de nya gröna industrierna som etableras i norr. Smirat fick även möjlighet att bjuda in Pat Cox och samordnaren för NSB, Catherine Trautmann, till hamnen när de kommer till Luleå för det första forumet för Plattform Norr i februari.
Transportpolitik
Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.
Kontaktperson: Lotta Rönström
Mer information