I denna senaste utgåva ges en sammanställning av SKR:s prioriterade EU-frågor och ställningstagande i flera viktiga områden. Sammanhållningspolitikens roll i EU:s kommande långtidsbudget, digitaliseringsfrågor och nya initiativ inom miljö och industripolitiken är några av de ämnen som SKR lyfter fram. Nedan kommer en kortare sammanfattning av SKR:s nio prioriterade frågor för år 2024.

Sammanhållningspolitiken efter 2027

Som North Sweden rapporterat om i tidigare nyhetsbrev överväger EU-kommissionen att göra stora förändringar i EU:s nästa långtidsbudget vilket kommer att påverka sammanhållningspolitiken, EU:s regionalpolitik. Dessa övervägningar handlar inte bara om vilka prioriteringar EU ska fokusera sina investeringar till, utan också om sättet de kommer att göra det. De stora frågorna är hur mycket av EU:s budget som ska satsas på regionalpolitiken och hur verktygen ska styras när EU står inför nya utmaningar. Med behov att stärka konkurrenskraften gentemot USA och Kina, ökade geopolitiska spänningar, demografiska förändringar, klimatförändringar och kriser som avlöser varandra befinner sig EU i en tid som inte liknar någon annan sedan dess bildande. Nu pågår också diskussioner om fler medlemsländer i EU som även det kommer få konsekvenser. Det återstår ännu att se vilken budget EU-kommissionen kommer att föreslå, men det kan konstateras att det lutar åt en budget som till stor del utgår från nationella planer. Som SKR beskriver i sin rapport kan kommande budgetförslag innebära att regional nivå tappar en stor del av det regionala utvecklingskapital som idag används till investeringar för smart, hållbar och inkluderande tillväxt med skräddarsydda program anpassade efter regionernas och kommunernas behov och utmaningar. Samtidigt har EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, betonat vikten av en stark regionalpolitik som involverar aktörer på nationell, regional och lokalnivå. Säkert är att det är i kommande förslag till budget och regelverk för EU:s regionalpolitik som dessa ord sätts på prov. Under våren 2025 förväntas ett förslag till en ny långtidsbudget och förhandlingarna mellan rådet och Europaparlamentet förväntas inledas under 2026. SKR framhåller att de kommande månaderna blir därför avgörande för att påverka regeringens ståndpunkt i frågan. 

North Sweden har tillsammans med Nätverken Europaforum Norra Sverige (EFNS) och Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) tagit fram positioner för att lyfta norra Sveriges syn på EU:s regionalpolitik och för att vara med i diskussionerna om regionalstödens roll och utformning under nästa budgetperiod.  

Läs mer om EFNSs position här

Läs mer om NSPAs position här 

Miljö, klimat och energi 

Inom miljö och klimat redogör SKR för att en central del i den kommande EU-budgeten är implementering av den europeiska gröna given och fokus på industrins konkurrenskraft. SKR kommer att fortsatt arbeta för att EU:s regelverk och initiativ, ger goda förutsättningar för svenska regioner och kommuner. SKR lyfter fram flera viktiga initiativ på miljö- och klimatområdet.  

Bland annat en ny förordning om restaurering av natur som syftar till att skydda och återställa den biologiska mångfalden inom EU. Förordningen omfattar alla typer av ekosystem, från hav och skogar till städer. Dessutom introduceras ett nytt direktiv om övervakning av markhälsa, med målet att säkerställa god markhälsa i hela EU 2050. Revideringarna av direktiv om avfall, plastpellets, avloppsvatten och luftkvalitet är också viktiga steg i EU:s strategi för att minska miljöpåverkan och förbättra människors hälsa. En annan viktig aspekt som betonas är den hållbara energiomställningen. En industriell plan för nettonollindustri och kritiska råmaterial syftar till att stärka EU:s industriproduktion inom strategiska teknologier, samtidigt som beroendet av råvaror från länder utanför EU minskar. 

North Sweden har tillsammans med Europaforum Norra Sverige (EFNS) och Northern Sparsely Populated Areas (NSPA), arbetat fram gemensamma positioner inom lagstiftning om markanvändning och markhälsa för att lyfta norra Sveriges specifika förutsättningar. Man framhåller att de aktuella förslagen brister i förståelse för den svenska kontexten och betonar att markdirektivet bör underlätta snarare än försvåra samhällsutvecklingen. Detta inkluderar både den militära uppbyggnaden av totalförsvaret och de investeringar som krävs för den gröna omställningen.  

Läs mer om Markdirektivet här

Läs mer om EFNSs markposition här

Läs mer om NSPAs position här

Transport och infrastruktur   

I rapporten framgår det att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har framhållit att en ny förordning om ett EU-gemensamt digitalt boknings-och biljettsystem är en prioriterad fråga under den kommande mandatperioden. Hon har även lyft fram två andra viktiga områden; en strategi för EU:s hamnar och att driva på elektrifieringen av vägtransporter samtidigt som fordonsindustrin omställs.   

SKR framhåller att övergången till en hållbar transportsektor är nödvändig och att svenska kommuner och regioner är väl rustade för att genomföra den här omställningen. Samtidigt är det viktigt att implementeringen av EU:s regelverk tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna. Flexibilitet krävs för att undvika suboptimering och för att inte belasta svenska kommuner och regioner med orimliga ekonomiska och administrativa bördor. SKR arbetar därför aktivt för att säkerställa att nya förordningar och direktiv anpassas efter svenska behov och förutsättningar.  

SKR lyfter även fram den reviderade förordningen för TEN-T som syftar till att skapa tillförlitligt och sammanhängande transportnät över hela Europa. Förordningen introducerar begreppet “europeiska transportkorridorer” och identifierar 18 urbana knutpunkter i Sverige. En urban knutpunkt eller urban nord, definieras som stadsområden med över 100 000 invånare där delar av det transeuropeiska transportnätets infrastruktur är sammankopplade. 

SKR följer utvecklingen inom detta område och stödjer sina medlemmar i frågor som rör införandet och den svenska tillämpningen av TEN-T förordningen. Detta inkluderar bland annat framtida rapportering av olika indikatorer.  

TEN-T lagstiftningen spelar en central roll för norra Sverige, där en välfungerande transportinfrastruktur är avgörande både för att möta regionens behov av kompetensförsörjning och för att möjliggöra den gröna omställningen. North Sweden, i samarbete med andra nätverk, har drivit på för att fler hamnar och urbana noder i regionen ska inkluderas i det europeiska transportnätverket. Dessutom har North Sweden arbetat för att säkerställa satsningar på viktiga järnvägsprojekt. 

Läs mer om EFNS påverkansarbete på EU:s transportpolitik här och här 

Digitalisering  

I rapporten presenterar SKR sina viktigaste initiativ kring digitaliseringsfrågor och betonar den betydelse som EU lägger vid dessa, särskilt när det gäller att öka kontrollen över medlemsländernas efterlevnad. Dessa initiativ är bland annat:  

• Implementering av AI-förordningen  

• Interoperabilitetsförordningen 

• Digital identitet och plånbok  

• SDG-förordningen- en gemensam ingång till ett digital Europa  

• EU:s vitbok om digital infrastruktur  

• Förordning om gigabitinfrastruktur  

• Dataområdet   

Inre marknad och konkurrensfrågor 

Inom ramen för marknad och konkurrensfrågor påpekar SKR att EU har reviderat den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER), vilket ska leda till förenklade regler för stöd inom områden som regional utveckling, bredbandsutbyggnad, hållbart byggande och laddningsinfrastruktur. Ändringarna syftar till att underlätta och påskynda den gröna och digitala omställningen. SKR ställer sig positivt till den övergripande inriktningen, som förväntas kunna påskynda processen för relevanta stödåtgärder. SKR ser också positivt på de föreslagna förändringarna gällande stöd för energieffektivisering och renovering. Dessa förändringar skulle kunna bidra till att sänka trösklarna för lönsamma investeringar som annars inte skulle bli av, samtidigt som de kan möjliggöra mer omfattande energieffektiviseringsåtgärder.  

Sysselsättning, arbetsmarknad och socialpolitik 

Denna del av rapporten fokuserar på EU:s arbete för att främja sysselsättning, förbättra arbetsvillkoren och stärka den sociala dialogen. EU har under 2024 fortsatt att prioritera arbetet med social dialog och arbetsrätt. En stor del av arbetet har handlat om att anta tidigare lagda förslag samt att genomföra och tillämpa olika rättsakter. Ursula von der Leyen har i sitt arbete med att forma en ny EU-kommission gjort en viss omstrukturering, vilket innebär att de arbetsgivarpolitiska frågorna främst kommer att hanteras av den rumänska kommissionären Roxana Minzatu. Hennes portfölj inkluderar bland annat kompetens, människor och beredskap, men minst sju andra kommissionärer har också arbetsgivarpolitiska frågor i sina portföljer. SKR arbetar aktivt för att påverka EU-lagstiftningen och för att säkerställa att svenska kommuner och regioner har goda förutsättningar att möta utmaningarna på arbetsmarknaden. 

Läs mer om NSPAs position om Brain Drain här

Läs mer om EFNSs position om kompetensförsörjning här  

Utbildning och kultur  

SKR stödjer europeiskt samarbete inom utbildningsområdet men betonar vikten av att EU respekterar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Rumäniens Roxana Minzatu har fått ansvar för utbildning och kompetens i den nya EU-kommissionen1. Hennes uppdrag är att stärka Europas humankapital, med fokus på kompetensutveckling, utbildning och livslångt lärande. Minzatu ska bland annat arbeta för att göra utbildningsområdet mer inkluderande och kvalitativt, främja rörlighet och samverkan mellan europeiska utbildningsinstitutioner, stärka programmet Erasmus+ och vidareutveckla det europeiska examenssystemet. 

Migration och integration   

SKR kommer att fortsätta bevaka Migrations- och asylpakten samt massflyktsdirektivet. 

Vård, omsorg och folkhälsa 

I rapporten framgår att SKR kommer att bevaka följande områden inom vård och omsorg:  

• EU:s läkemedelspaket  

• EU:s insatser för antimikrobiell resistens  

• Alliansen för kritiska läkemedel  

• En europeisk hälsounion  

• Ett europeiskt hälsodataområde (EHDS) 

• Förslag till ny förordning om kvalitets- och säkerhetsstandarder för ämnen av mänskligt ursprung  

• Förslag att förlänga övergångsperioden för införandet av förordningen om medicintekniska produkter  

• EU:s plan för cancerbekämpning  

• EU-strategi för psykisk hälsa 

/Negin Izadkhah  

Läs hela skriften På gång inom EU här