Europaparlamentets hot: Förslaget inte bra nog för att förhandlas

När EU-kommissionen i juli presenterade sitt förslag till EU:s långtidsbudget möttes det av kritik från politiska läger i Europaparlamentet. De fyra centrala partigrupperna – Europeiska folkpartiet (EPP), Socialdemokraterna (S&D), liberala Renew Europe och De gröna – skickade den 30 oktober ett gemensamt brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

I brevet krävde de att förslaget om att samla fonder med delad förvaltning, däribland jordbruks- och sammanhållningspolitiken, i nationella och regionala partnerskapsplaner skulle kulle göras om i grunden. Enligt partigrupperna riskerar modellen i princip att all beslutsmakt om planernas utformning, genomförande och uppföljning flyttas till de nationella regeringarna. Enligt Europaparlamentet skulle detta kraftigt försvaga det regionala inflytandet över EU-medel. I brevet framgår även krav på att jordbruks- och sammanhållningspolitiken, på grund av dess väldigt olika natur, bör hållas isär som separata politikområden istället för att samlas i nationella kuvert. Dessutom vill Europaparlamentet värna sin egen roll i att styra användningen av EU-budgeten och kräver större inflytande än vad som föreslås i det ursprungliga budgetförslaget från sommaren.

“Som det nuvarande förslaget ser ut kan det inte utgöra en grund för förhandlingar” skrev grupperna i sitt brev och hotade med att lägga fram en resolution om avvisande –om inga ändringar gjordes före Europaparlamentets plenarsession den 12 november.

EU-kommissionen backar inför “ruralt mål” och stärkt regional roll

Efter flera veckors intensiva diskussioner presenterade EU-kommissionen den 10 november en rad kompromissförslag för att undvika att budgetförslaget skulle avvisas.

Bland förändringar i budgetförslaget finns:

• Ett “ruralt mål” som innebär att minst 10 procent av deinte redan öronmärkta medlen i de nationella och regionala partnerskapsplanerna måste gå till landsbygdsutveckling.
• Ett stärkt inflytande för regionala ledare i beslutsprocessen, bland annat genom deltagande i planeringsmöten mellan EU-kommissionen och medlemsstaterna.
• En utökad roll för Europaparlamentet i övervakningen och besluten om hur EU:s offentliga medel fördelas över den sjuåriga budgetperioden.

Enligt Politico gjorde kompromissförslaget att motståndet inom Europaparlamentet mildrades något. Även flera medlemsländer sägs vara positiva till justeringarna. Den danska premiärministern Mette Frederiksen, vars land för närvarande innehar ordförandeskapet i EU:s ministerråd, deltog i samtalen tillsammans med Ursula von der Leyen och Europaparlamentets talman Roberta Metsola.

Europaparlamentet tonar ner hotet om blockering

Efter EU-kommissionens justeringar meddelade de politiska grupperna att de inte längre kommer att driva på för en omröstning om att avvisa budgetförslaget.

“En seger för Europaparlamentet i försvaret av jordbrukare och regioner,” skrev EPP:s chefsförhandlare Siegfried Muresan på sociala medier. Även inom Renew Europe och De gröna uttrycktes försiktig optimism, även om vissa Europaparlamentariker fortfarande anser att förändringarna inte går tillräckligt långt.

Fortsatt dragkamp om framtidens EU-budget

Trots den tillfälliga avspänningen återstår mycket arbete innan en slutgiltig överenskommelse om budgeten är uppnådd. Budgetförhandlingarna är fortfarande i ett tidigt skede och EU-kommissionen kommer att behöva spela en viktig roll i att medla mellan de förhandlande institutionerna. Det faktum att EU-kommissionen backar på flera punkter i sitt ursprungliga förslag vittnar om att långtidsbudgeten är en särskilt svår fråga att enas kring och med en kommissionsordförande som redan tvingats genomgå flera misstroendeomröstningar är det viktigt att även fortsatt hålla sig väl med de förtroendevalda i Europaparlamentet.

För norra Sveriges regioner är sammanhållningspoltiken och EU:s regionalstöd avgörande för att kunna finansiera många av de utvecklingsprojekt som genomförs i syfte att stödja företag, bygga ut bredband, satsa på forskning, innovation och mycket mer. Det är därför väldigt viktigt att de medel som görs tillgängliga i EU:s nästa långtidsbudget används till investeringar som utgår från de utmaningar och potentialer som finns lokalt och regionalt. För att känna sig trygg med att så även kommer att bli fallet i nästa budgetperiod återstår dock att se. Trots kompromissförslaget identifierar North Sweden flera delar i budgetförslaget som tyder på en centralisering till nationell nivå och där stora oklarheter råder för hur medlen ska fördelas mellan regioner och sektorer. North Sweden fortsätter därför att arbeta för en sammanhållningspolitik som utformas i nära samarbete med regional och lokal nivå och som möjliggör att norra Sverige fortsätter att utvecklas, till gagn också för Sverige och EU.

/Omer Ali Mohammed

Läs mer om MFF:en här

Läs Europaparlamentets brev här

Läs mer om förhandlingarna här

Läs mer om Europaforum norra Sveriges synpunkter på budgetförslaget här