Northern Sparsely Populated Areas i möten med EU – regionalpolitik och Arktis i fokus
Den 24–25 februari 2026, var Northen Sparsely Populated Areas (NSPA) styrkommitté på besök i Bryssel med representanter från norra Sverige, norra Norge samt norra och östra Finland. Från Sverige deltog politiker och tjänstepersoner från de nordliga regionerna i dialoger med EU-kommissionen, Europaparlamentet, European Policy Centre (EPC) och representanter från nationell nivå. Delegationen om 15 regionala företrädare för de 14 NSPA-regionerna under ledning av ordföranden Jonas Andersson, Jämtland Härjedalen, fick, i regi av North Sweden att hålla i programmet, medverka i två intensiva dagar med möten och rundabordssamtal från morgon till kväll med centrala företrädare mitt i EU:s förberedelser för förhandlingarna om nästa långtidsbudget med sina regionalstöd till NSPA samt pågående översyn av EU:s arktiska policy.
Styrkommittén för NPSA-nätverket var på plats i Bryssel för två dagar av diskussioner om aktuella möjligheter och utmaningar som NSPA-regionerna står inför tillsammans med EU-kommissionen, Europaparlamentet, European Policy Centre (EPC) och representanter från nationell nivå i Sverige, Finland och Norge. Fokus för dagarna låg på sammanhållningspolitiken, EU:s regionalpolitik och förhandlingarna om nästa långtidsbudget, samt den nu pågående översynen av EU:s arktiska strategi. Jonas Andersson, Jämtland Härjedalen, hade ett tufft uppdrag att som ordförande för NSPA-nätverket inleda de olika passen och hålla i diskussionerna och från politiken i norra Sverige deltog också Isak Utsi, Norrbotten, samt Jonny Lundin, Västernorrland. North Sweden håller i samordningen av nätverket på Brysselarenan med direktören Mikael Janson och senior advisor Max Englund för regionalstöden att hålla i de olika programpunkterna under de två dagarna.
NSPA-nätverket är ett nära samarbete mellan de fyra nordligaste regionerna i Sverige, de sju nordligaste och östligaste regionerna i Finland samt tre regioner i norra Norge. Regionerna delar liknande förhållanden och utmaningar och arbetar tillsammans för att öka kunskapen om NSPA inom EU:s institutioner och påverka EU-politiken. Mot bakgrund av regionernas geografiska läge och särskilda status i EU:s långtidsbudget, med en extra gleshetsallokering i enlighet med Sveriges och Finlands anslutningsavtal till EU, är just regionalpolitiken och den arktiska politiken av särskild betydelse. Under mötena lyftes också den OECD-studie som lanserades 2025, “Navigating global transition in European Arctic regions”, och som ger underlag för utmaningar och möjligheter för NSPA att samverka med EU om.
Dag 1 – EU-strategier för territoriell och lokal utveckling
Första dagen inleddes med ett möte med Kadri Uutsal, enhetschef vid enheten Cities, Communities, Peoples inom EU-kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik (DG REGIO). Mötet ägnades åt EU:s territoriella strategier och initiativet The Right to Stay. Initiativet syftar till att säkerställa att invånare i Europas glesbefolkade regioner ska kunna bo, studera och arbeta i sin hemregion utan att tvingas flytta till större städer på grund av bristande förutsättningar.
Kadri Uutsal betonade att initiativet handlar om att människor inte ska behöva flytta för att få tillgång till grundläggande service och möjligheter. NSPA lyftes fram som ett tydligt exempel på regioner där strategin får särskild betydelse.
Samtalet kretsade kring hur geografiska kriterier ska definieras, hur EU-analyser kan göras mer tillgängliga och hur nationella regeringar bättre kan inkludera regionala perspektiv när de utformar sina nationella och regionala partnerskapsplaner (NRPP). Flera deltagare betonade att utmaningen ofta ligger på nationell nivå snarare än inom EU.
Samtalet kretsade kring frågor om hur geografiska kriterier ska definieras, hur EU-analyser ska göras mer tillgängliga och hur nationella regeringar bättre kan inkludera regionala perspektiv när de utformar sina nationella och regionala partnerskapsplaner (NRPP).
Oro kring sammanhållningspolitik och NRPP
Under efterföljande möte diskuterades EU-kommissionens förslag till NRPP och regionernas roll i utformningen av den svenska och finska planen tillsammans med Felicia Stanescu, biträdande kabinettschef hos verkställande vice ordförande Raffaele Fitto samt Marek Teplansky, chef för den enhet som hanterar de svenska regionalfondsprogrammen. Felicia betonade att EU-kommissionen strävar efter att göra långtidsbudgeten 2028–2034 (MFF) enklare, mer flexibel och mer effektiv men uttryckte samtidigt förståelse för den oro som många regioner ger uttryck för gällande ökad centralisering. Under dialogen lyfte Felicia hur avsikten är att regionerna ska ges en roll vid bordet och att detta även måste hörsammas av medlemsstaterna.
Samtidigt uttryckte NSPA:s representanter oro över att specifika öronmärkningar för glesbefolkade regioner kan försvinna i kommande budgetförslag. Felicia Stanescu underströk att NRPP måste visa hur medlemsstaterna planerar att stödja nordliga och glesbefolkade områden, men att EU-kommissionen inte kan tvinga fram regionala kapitel. Regionala företrädare från både Sverige lyfte också att det erbjudande som nyligen getts till regionerna om att ge inspel till Regeringskansliet om att ta fram förslag på innehåll i den svenska planen har en väldigt kort tidsram och att det saknas besked om hur regionerna efter inskickat inspel kommer att involveras i processen. Från företrädarna på EU-kommissionen påpekades att regionerna ska involveras och det kommer de också efterfråga från medlemsländerna, men att NSPA och andra också måste lyfta frågorna med sina regeringar.
Arktisk, säkerhet och geopolitik
Eftermiddagen ägnades åt ett rundabordssamtal om revideringen av EU:s arktiska strategi, en diskussion som präglades av säkerhetsläget i norra Europa.
Bland deltagarna fanns den finska europaparlamentarikern i Utrikesutskottet Mika Aaltola, Andreas Magnusson, från Sveriges ständiga representation vid EU med ansvar för bland annat arktisfrågorna, Olav Mydland från Norges utrikesdepartement på Missionen i Bryssel och Maria Martisutite från den ledande Brysselbaserade Thinktanken European Policy Center (EPC) där hon leder ett arbete kring det nordligaste Europa Arktis. Diskussionen kretsade kring Arktis ökade geopolitiska betydelse, den snabba säkerhetspolitiska omställningen i regionen och hur EU bättre kan inkludera nordliga regioners perspektiv.
Mika Aaltola betonade att EU behöver en gemensam syn på Arktis och konstaterade att ett robust försvar bygger på robusta samhällen. Arktis kräver därför en gemensam europeisk strategi.
Olav Mydland lyfte betydelsen av att investeringar i transport och infrastruktur i norr måste ses som både civila och militära, vilket han framhöll som en nödvändighet i det nya säkerhetsläget.
Samtidigt uttryckte flera NSPA-representanter oro för att Arktis i allt högre grad reduceras till en försvarsfråga, på bekostnad av social och ekonomisk utveckling.
Andreas Magnusson menade att EU behöver bredda sitt perspektiv på Arktis bortom en snäv säkerhetsfokuserade ramen. Han varnade för att den pågående geopolitiska utvecklingen, inklusive det ökade intresset kring Grönland och Arktis resurser, riskerar att styra om EU:s investeringar om inte regionernas behov tydligt lyfts fram. Vidare betonade han särskilt att regionala aktörer måste involveras mer systematiskt i processen för att EU:s Arktisarbete ska bli effektivt och långsiktigt hållbart.
Samtidigt uttryckte flera NSPA- representanter oro för att Arktis i allt högre grad reduceras till en försvarsfråga, på bekostnad av social och ekonomisk utveckling.
Risk att NSPA “glöms bort” i EU:s strategier
Återkommande under dagens diskussioner lyftes en oro för att EU:s ökade fokus på Arktis och The Right to Stay inte nödvändigtvis garanterar att NSPA-perspektivet inkluderas i budget och regelverk. NSPA:s representanter efterfrågade en starkare koppling mellan EU:s arktiska strategi, sammanhållningspolitiken och andra relevanta EU-program. De betonade också behovet av att EU erkänner de nordliga regionernas dubbla karaktär – att de är strategiskt viktiga för Europa och samtidigt särskilt utsatta och sårbara.
Dag 2 – Nästa fleråriga budgetram 2028–2034
Dagen inleddes på Europaparlamentet med ett frukostmöte mellan Europaparlamentariker från Sverige och Finland och NSPA:s styrkommitté med fokus på framtiden för EU:s arktiska regioner i förhandlingarna om EU:s nästa fleråriga budgetram 2028–2034 (MFF).
Bland de svenska Europaparlamentarikerna deltog Sofie Eriksson, ledamot i utskottet för regional utveckling (REGI) samt i utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE), Jonas Sjöstedt, ledamot i utskottet för budgetkontroll (CONT), utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) samt i utskottet för utrikesfrågor (AFET), samt Emma Wiesner, som sitter i ENVI-utskottet och utskottet för jordbruk och landsbygdsutveckling (AGRI). På den finska sidan, och värd för mötet, deltog Elsi Katainen, som sitter i AGRI- och REGI-utskotten samt är en av tre chefsförhandlare för EU-kommissionens förslag om nationella och regionala partnerskapsplaner (NRPP).
Elsi Katainen välkomnade deltagarna och betonade från start att hon kommer att kämpa för NSPA-regionerna i budgetförhandlingarna och för den särskilda gleshetsallokering som regionerna mottagit sedan Finlands och Sveriges inträde i EU, i enlighet med anslutningsavtalen. Hon framhöll att de strukturella utmaningarna kopplade till gleshet, långa avstånd och låg befolkningstäthet inte har förändrats. Tillsammans med det försämrade geopolitiska läget, stormakternas ökade intresse för Arktis och konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina finns det i dag ännu starkare skäl att fortsätta stödja dessa regioner. Elsi lyfte även OECD-studien om NSPA-regionerna som ett viktigt faktaunderlag och uppmanade NSPA att bidra med ändringsförslag och konkreta exempel till de fortsatta förhandlingarna.
Emma Wiesner betonade att konkurrenskraft byggs lokalt och att det är viktigt att nästa långtidsbudget fortsätter att främja små och medelstora företag runt om i Europa. För att stärka EU:s konkurrenskraft måste även konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa ge utrymme för andra aktörer än stora och redan resursstarka företag. Hon framhöll också vikten av att förbättra förslaget så att regionerna kan räkna med stöd och inflytande i utformningen av NRPP.
Jonas Sjöstedt, hemmahörande i Umeå och därmed den nordligaste svenska Europaparlamentarikern, konstaterade att budgetförslaget innehåller ambitioner som ökad flexibilitet, förenkling och sammanslagning av vissa fonder, men att det samtidigt finns betydande problem som måste åtgärdas. Han pekade bland annat på svårigheter att spåra hur EU-medlen i slutändan används och betonade behovet av starkare revisionsåtgärder. Han menade också att regionerna riskerar att bli de stora förlorarna om öronmärkningar saknas och om de inte involveras i utformningen av åtgärder.
Sofie Eriksson avslutade de inledande kommentarerna genom att lyfta de strukturella utmaningarna i NSPA-regionerna och underströk att regionerna måste få sitta med vid bordet när EU-investeringar diskuteras, eftersom de har bäst kunskap om lokala förutsättningar. Hon betonade att hon kommer att fortsätta arbeta för att återinföra gleshetsallokeringen – en ståndpunkt som även Jonas Sjöstedt och Emma Wiesner stödde och framhöll som en fråga som bör drivas över partigränser.
Samtalet avslutades i bred enighet om vikten av att stärka regionernas roll och gemensamt verka för att återinföra gleshetsallokeringen för NSPA-regionerna, för att säkerställa möjligheterna att fortsatt stödja utvecklingen av mer motståndskraftiga och konkurrenskraftiga regioner i det europeiska Arktis.
Efter rundabordssamtalet fortsatte diskussionerna i Europaparlamentet tillsammans med Karin Karlsbro, europaparlamentariker i utskotten för handel (INTA), miljö (ENVI) och fiske (PECH). Under mötet diskuterades Arktis såväl som handelsfrågor och geopolitiska spänningar, och hur dessa påverkar EU som helhet samt NSPA-regionerna, vilka i egenskap av stora exportörer av råvaror och med långa avstånd till marknader snabbt märker av förändrade handelsbalanser och leveranskedjor. Under diskussionen lyfte NSPA-representanterna hur viktigt det är att fortsätta stödja lokalsamhällen så att dessa kan stärkas i fredstid för att kunna hålla ställningarna i orostider. Mötet avslutades med en uppmaning från Karin att fortsätta lyfta NSPA-frågorna till beslutsfattare på såväl europeisk som nationell nivå, då dessa är högst aktuella och det behövs lokala röster som berättar om vad strategiskt viktiga regioner behöver.
Styrkommittén fick också möjlighet att samtala med Siegfrid Mureșan, europaparlamentariker från Rumänien och den största partigruppen EPP. Mureșan, som är rapportör för den så kallade interimrapporten om förslaget till nästa MFF, spelar en viktig roll för att utveckla parlamentets övergripande position om budgetförslaget, som är en av de viktigaste lagstiftningsprocesserna Europaparlamentet beslutar om och i vilken exempelvis stöden till NSPA hanteras. Mureșan menade att det är tydligt att budgetförslaget togs fram av en mindre grupp inom EU-kommissionen och att även om det finns positiva inslag i förslaget har många misstag begåtts som behöver rättas till. I detta behöver regionerna lyssnas till och tydliga budgetposter behöver anges för att garantera att sammanhållningspolitiken inte används som reserv för att finansiera andra åtgärder som inte syftar till regional utveckling.
IHan pekade även på att NSPA och andra regioner med särskilda utmaningar behöver synliggöras och av vikt att NSPA fortsätter synas och pratar med olika parlamentariker och att det verkligen var rätt tid att anordna detta möte och övriga möten dessa dagar från NSPA:s sida och tackade för inbjudan. Inför att interimrapporten antas i maj välkomnade Mureșan fortsatta inspel från regionerna och andra aktörer som kan bidra till att förbättra budgetförslaget och ge goda argument för regionernas roll.
Därefter bar det snabbt vidare genom Europaparlamentets oändliga korridorer och efter otaliga hissar var det dags för NSPA-styrgruppen att träffa en av Europaparlamentets vice talmän, den franska parlamentarikern Younous Omarjee från Vänstergruppen. Omarjee, som kommer från en av de så kallade yttersta randområdena och som tidigare också erhållit en särskild allokering – precis som NSPA – på grund av sina särskilda förutsättningar, tackade för initiativet till mötet med NSPA-regionerna. Han menade att NSPA såväl som de yttersta randområdena har flera gemensamma förutsättningar och att dessa innebär att de fortsatt behöver särskilt stöd från EU. I detta är det viktigt att NSPA och de yttersta randområdena inte kämpar mot varandra utan samarbetar för att säkerställa att tillräckligt stöd erhålls.
Regionernas utmaningar är stora, men stödet från EU – en relativt liten mängd medel – kan frigöra stor potential och särskilt i regioner som ligger långt från EU:s stora marknader och med stora avstånd att hantera som är fallet för både de yttersta randområdena och NSPA i Arktis. Han noterade att för EU har fokus med den senaste tidens händelser också flyttats norrut. Han lyfte också, liksom många av de övriga företrädarna under dagarna, att situationen också skapar möjligheter för regionerna i NSPA och det europeiska Arktis, genom det intresse som idag finns kopplat till förändrade geopolitiska läget. Det är något för NSPA-nätverket att dra nytta av.
Efter intensiva och mycket fruktbara diskussioner i Europaparlamentet begav sig NSPA-styrgruppen vidare till East and North Finland EU Office där dagens sista möte hölls med Sara Colliander, ministerråd vid den svenska representationen till EU med ansvar för sammanhållningspolitik, samt hennes finska motsvarigheter Janne Uusivirta och Ilari Havukainen. Sara, Ilari och Janne redogjorde för statusen i förhandlingarna mellan medlemsstaterna, som pågått i drygt ett halvår och därmed kommit betydligt längre än parlamentet. Förhandlingarna i rådet, som pågår etappvis där olika artiklar i förordningarna delats in i block, sker främst på teknisk nivå och de stora frågorna om storlek på budgetposter och allokeringar till särskilda territorier har ännu inte varit uppe på bordet. Därmed finns inte mycket att säga ännu om NSPA-allokeringen, men däremot är det tydligt att regionernas roll inte kommer att stärkas från rådets sida. Snarare värdesätts den flexibilitet som medlemsstaterna ges i förslaget att prioritera insatser utan på förhand bestämda öronmärkningar, såsom tidigare varit fallet.
Från NSPA-regionerna lyftes vikten av att regionerna behöver garanteras en plats vid bordet. Det framhölls också att om Sverige och Finland argumenterar för ökad flexibilitet innebär detta att andra länder, där det finns stora problem med korruption, riskerar att använda EU-medel till sådant som inte bidrar till att stärka lokalsamhällen eller till EU:s gemensamma ambitioner avseende säkerhet och konkurrenskraft. Det behövs därför tydlighet redan i regelverken från EU om att medlen behöver komma regionerna och att det behöver finnas förutsägbarhet för att kunna hantera regionernas strukturella utmaningar. Trots meningsskiljaktigheter var den öppna dialogen om läget i förhandlingarna och de olika perspektiven mycket uppskattad.
North Sweden tackar för givande och viktiga möten om Arktis och regionalpolitikens framtid och vill särskilt tacka alla som tagit sig tid att träffa NSPA-representanterna, som i sin tur visat stort engagemang för att bidra till att lyfta EU:s egna arktiska regioners perspektiv på EU-arenan. Det har varit viktiga möten och samtal precis när den kommande EU-budgeten formeras och EU;s arktiska policy är under revidering.
/Fanny Rosell, Axel Vesterlund och Max Englund
Läs mer om NSPA här
Läs OECD- studien här
Läs mer om EU-kommissionens budgetförslag här
Norra Sverige i EU
North Sweden arbetar för att norra Sverige ska få bästa förutsättningar att ta del av de möjligheter som EU-medlemskapet ger och samtidigt på bästa sätt bidra till att utveckla Unionen. Regionens styrkor och potential ska vara väl synliggjorda för EU:s beslutsfattare i de frågor som påverkar regionen.
Kontaktperson: Mikael Janson
Mer information