Nya CEF – EU-kommissionen föreslår massiva satsningar på transport– och energiinfrastruktur och norra Sverige pekas ut!

Den 16 juli presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ny långtidsbudget för nästa programperiod, 2028-2034. Finansieringsverktyget för Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) som i nuvarande budget finansierat såväl transport- som energi- och digital infrastruktur, stärks rejält, samtidigt som den digitala delen lyfts ur. Ett stort fokus läggs på gränsöverskridande infrastruktur där Umeå-Luleå-Uleåborg pekas ut som ett strategiskt viktigt stråk, vilket öppnar upp för medfinansiering av Norrbotniabanan från EU. Även TEN-T-hamnarna pekas ut, där vi sedan senaste TEN-T-revideringen nu även har Piteå förutom Luleå, Umeå och Sundsvall.

EU-kommissionen presenterade den 16 juli ett förslag på en ny långtidsbudget på nästan 2000 miljarder euro över perioden 2028–2034. Budgeten innehåller bestämmelser om finansiering av åtgärder och program inom alla EU:s politikområden. För finansiering av transport- och energiinfrastruktur föreslås nuvarande verktyg, Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF) finnas kvar, men uteslutande med fokus på transport – och energiinfrastruktur. Den digitala delen i verktyget lyfts ur helt. CEF-budgeten stärks även rejält i förslaget, med en total finansiering på 81,4 miljarder euro. För CEF transport föreslås en budget på 51,5 miljarder euro, vilket är närapå en dubblering jämfört med innevarande programperiod, och budgeten för energiinfrastruktur femdubblas till 29.9 miljarder euro.

Gränsöverskridande infrastruktur och militär mobilitet prioriteras

Ett stort fokus läggs på gränsöverskridande infrastruktur där utvecklingen bedöms ha varit för långsam i nuvarande period. I en bilaga till förordningen listas särskilt viktiga gränsöverskridande projekt (Projects of Common Interest, PCI) däribland stråket Umeå-Luleå-Uleåborg som innefattar Norrbotniabanan. Det är väldigt glädjande och något North Sweden har verkat för då det öppnar upp för större möjligheter till EU-medfinansiering av banan. I bilagan pekas även TEN-T-hamnarna ut som särskilt viktiga, vilket gynnar norra Sverige då hamnarna i Luleå, Umeå och Sundsvall har TEN-T-status och då vi i senaste revideringen även fått med Piteå hamn på kartorna.

Bild från byggandet av Norrbotniabanan, sträckan Umeå-Dåva. Fotograf: Eva Lundqvist

Ett annat tydligt fokus i verktyget är militär mobilitet. Fonden ska finansiera transportprojekt med så kallad ”dual use”, det vill säga projekt med både civil och militär nytta, för att möjliggöra smidig militär rörlighet. Inom ramen för CEF transport föreslås 17,65 miljarder euro vikas för projekt kopplade till militär rörlighet, vilket är en ökning med över 1000 procent jämfört med nuvarande period.

Vad som ska finansieras med dessa medel är dock ännu höljt i dunkel. Fyra europeiska militära mobilitetskorridorer har definierats och inom dessa har över 500 så kallade ”hot-spot projects” öronmärkts för uppgradering så snart som möjligt (t ex breddning av järnvägstunnlar, förstärkning av väg- och järnvägsbroar och utbyggnad av hamn- och flygplatsterminaler), men det är inte officiellt vilka dessa projekt är. Norra Sveriges stråk och noder borde däremot ligga bra till för den typen av finansiering, inte minst utifrån närheten till den stängda ryska gränsen och vikten av att stärka kopplingar både mot de norska Atlanthamnarna och söderut mot resten av Europa.

Flera frågetecken behöver rätas ut

Det är en hel del i förslaget som behöver klargöras framöver. Det ser till exempel ut som att inhemska projekt, med sträckning endast i ett land, inte kommer att kunna söka medfinansiering genom CEF, utan i stället få förlita sig på finansiering genom de nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRPP). Det vore väldigt olyckligt då även inhemska flaskhalsar och andra typer av brister måste byggas bort för att få kompletta transportkorridorer på plats. Det övergripande nätet har också tonats ner och nämns endast i förtexterna till förordningen, medan det i nuvarande förordning finns en öronmärkt budget just för det. Det finns också en skrivning som säger att projekt som redan är fullt finansierade genom andra offentliga eller privata källor inte ska vara berättigade till finansiering, vilket låter mycket märkligt. I dagsläget får Trafikverket endast lämna in CEF-ansökningar som är beslutade i nationell plan och fullt finansierade. Det finns helt enkelt en hel del frågetecken att räta ut. 

Vägen framåt

Förslaget ska nu förhandlas inom och mellan EU:s ministerråd och Europaparlamentet för att nå en överenskommelse om en förordning som ska träda ikraft den 1 januari 2028. Transport– och energiinfrastruktur ska parallellt kunna finansieras genom NRPPs, Europeiska konkurrenskraftsfonden, Horisont Europa och Global Europe. Under förhandlingen kommer North Sweden att fortsätta arbeta aktivt för att ytterligare öka möjligheterna till EU-medfinansiering av infrastruktur i norra Sverige.

/Lotta Rönström

Information MFF här

Se CEF förslag och annex här

21 Aug 2025 Transportpolitik

Transportpolitik

Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information