Dual-use för att stärka EU:s arktiska engagemang 

Centrala delar av panelsamtalet handlade om dual-use som är ett begrepp i EU kring investeringar för både utveckling och resiliens i syfte att säkerställa att det europeiska Arktis fungerar som en garant för EU:s globala intressen avseende långsiktig hållbar säkerhet, välstånd och strategisk autonomi. Detta såväl inom regionen som för det vidare arktiska området och hela Europa. De nordliga delarna av Norden och det europeiska Arktis utgör en europeisk tillgång, men riskerar samtidigt att bli en svag punkt i en geopolitiskt alltmer instabil värld om inte rätt och nödvändiga åtgärder vidtas nu för att maximera EU:s engagemang och säkerställa önskade resultat av gjorda investeringar.

Mikael Janson, direktör North Sweden European Office, modererade samtalet och inledde med att konstatera att EU sitter inte med några stora egna resurser, vare sig ekonomiskt eller militärt, utan måste arbeta via sina lokala och regionala aktörer för att nå sina växande intressen i Arktis med ökande säkerhetspolitiska utmaningar och tillgång till råvaror och andra resurser. Han pekade också ut det Europeiska Arktis som utgör regionerna i NSPA som EU:s port mot också det globala Arktis och påminde om tidigare kanadensiska utrikeministerna Chrystia Freelands uttalande under det första EU Arctic Forum som anordnades i Umeå 2019 på initiativ av North Sweden, om att Kanadas länk till Europa kanske inte längre är så mycket den Transatlantiska som den Arktiska. 

OECD satte tonen och agendan 

Först ut var sedan Stefano Barbieri från OECD i Paris som kopplade upp digitalt för att redogöra för den rapport som OECD skrivit om de 14 regionerna inom Northern Sparsely Populated Areas (NSPA); Navigating Global Transitions in European Arctic Regions. Rapporten är en fortsättning på den så kallade Territorial Review som OECD gjorde för NSPA 2017 och lanserades under 2025 och bland annat innehåller 115 rekommendationer riktade till lokal, nationell och EU-nivå.  

Åldrande befolkning, utflyttning, förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar är några av de utmaningar som Stefano Barbieri redogjorde för som det europeiska Arktis står inför. Barbieri menade att för att Arktis ska kunna möta sina utmaningar så är det fyra centrala delar som behöver genomföras.  

1. Bygga attraktiva och livskraftiga samhällen
2. Stärka konkurrenskraften genom innovation 
3. Investera i konnektivitet och den gröna omställningen 
4. Fördjupa det gränsöverskridande och flernivåbaserade samarbetet

Globala omställningar som COVID-19 och den fullskaliga invasionen av Ukraina har påverkat även Arktis. Det är inte sällan som säkerheten och militär närvaro i Arktis lyfts före eller istället för andra utmaningar och där behövs mer av ett helhetspersperpektiv på hur investeringar i lokalsamhällena bygger både utveckling och motståndskraft.  

Samverkansdimensionerna i det Europeiska Arktis 

Efter Stefano tog Linda Solstrand Dahlberg, Head of Brussles Office för Universitetet i Tromsø, Norges arktiska universitet och en del av Arctic Six universitetssamverkan inom NSPA, vid. Linda menade att många av de utmaningar som OCED-rapporten visar är något som Arctic Six också har identifierat och arbetar med. Arctic Six är ett partnerskap mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, UiT Norges arktiska universitet, Nord Universitet, Lapplands universitet och Uleåborgsuniversitet som strävar efter att vara ledande inom arktiska frågor. Dahlberg betonade universiteten och forskningens nyckelroll i att adressera de utmaningar som Arktis står inför och den roll de arktiska universiteten har för utvecklingen i sina regioner, samt att finansieringen av universiteten och utbildning är i slutändan en demokratisk satsning.  

Näst på tur för att ge sina perspektiv vad Glenn Berggård, Regionråd i Norrbotten och ordförande för Nordkalottrådet, som är en samverkan på hemmaplan sedan lång tid mellan de allra nordligaste regionerna i Norge, Sverige och Finland. Glenn betonade vikten av en långsiktig strategi och att politiken måste integrera ursprungsbefolkningen. Vidare lyfte Berggård att regional utveckling måste ses ur ett dual-use perspektiv, exempelvis så är ny infrastruktur mer än bara kustförbindelser då hela regionen nu behöver byggas samman, menade han. 

De regionala perspektiven i fokus  

“Europa behöver ett starkt nord och ett starkt nord behöver långsiktiga europeiska investeringar” sade Hannu Takkula som är Landskapsdirektör i Lapland, Finland och tidigare ledamot av Europaparlamentet. Hannu Takkula talade också om utmaningar med långa avstånd, demografiska förändringar och investeringar i infrastruktur samt regionala investeringar kan stärka Europa som helhet och därför att sammanhållningspolitiken med sina regionalstöd måste förbli stark.  

Eirik Losnegaard Mevik, ledamot i Troms Fylkesting underströk att en mer hållbar infrastruktur behövs, särskilt om krisen skulle komma och att dual-use av järnvägen är av stor betydelse, det vill säga både för militära och civila behov i det nordligaste Europa. 

EU:s syn på Arktis och intressena i norra Europa 

I panelen deltog även Katri Kulmuni, finsk Europaparlamentariker, samt Claude Véron-Réville, EU:s särskilda sändebud för arktiska frågor vid EU:s utrikestjänst (EEAS), som kunde ge ett europeiskt perspektiv.  

Katri Kulmuni, som själv är från gränsen mellan Tornio och Haparanda, lyfte att människor som bor i regionen kommer med egna upplevelser och perspektiv på utmaningar och möjligheter: Infrastruktur, energi, förnybar energi, hårda och kalla förhållanden, utbildningssystem och arbetskraft. Sedan kommer det med särskilda utmaningar i en gesbefolkad region. Katri lyfte att fransmännen i Europaparlamentet värnar om sin glesbygd, men att ingen räddar Arktis glesbygd om inte vi i Arktis gör det. Katri kallade även EU-kommissionens budgetförslag som ett bakslag i och med att det i den inte finns kvar den extra gleshetsallokering till NSPA-regionerna, som fanns med i Sveriges och Finlands anslutningsfördrag.  

Claude Véron-Réville, EU:s arktiska sändebud, betonade att dual-use är högt upp på agendan och inte minst i Arktis. Hon menade på att investeringar i Arktis behöver göras konkurrenskraftiga och om det är någonstans det bör investeras i dual-use så är det i infrastrukturen. Hon lyfte isbrytares framtid som ett annat exempel där dual-use kan vara lämpligt, det skulle kunna användas för att reparera havskablar eller för att samla in information om klimatet. Claude underströk även att det är imponerande att se hur det privata och offentliga samspelar i regionen på ett sätt som gynnar samhället i stort, samtidigt som området står med nya utmaningar till följd av det förhöjda säkerhetsläget. Det kan skapa nya arbetstillfällen, men vad kan göras för att säkerställa att den ökande militära närvaron också respekterar civilbefolkningen, lyfte hon.

Samsyn om att det också finns olika intressen för EU att balansera  

Panelen var överens om att fortsatt innovation och satsningar i det europeiska Arktis är nödvändiga, däribland särskilt investeringar i infrastrukturen. Policies är inte lösningen utan faktisk handling och det lyftes behovet av utökad samhandling med Sápmi för att adressera olika utmaningar tillsammans och att inkludera alla för ett jämlikt samhälle som hanterar de olika intressen som finns. Det var perspektiv som Nils-Johan Labba, vice ordförande svenska Sametinget, lyfte till paneldeltagarna. För att möta utmaningarna behöver även civilsamhället vara delaktiga framfördes också i diskussionen. 

Panelsamtalet avslutades av Stefanos slutord: "Ett starkare Europeiskt Arktis kan bidra till att göra Europa säkrare."   

 /Wilma Hvirfvel  

Läs mer om EU Arctic Forum här

Läs mer om NSPA här

Läs OECD:s rapport om NSPA-regionerna här