Övre Norrland en aktiv partner i TEN-T och CEF

Övre Norrland deltar aktivt i genomförande av det transeuropeiska transportnätverket, TEN-T. Flera TEN-T projekt pågår och ett antal CEF-ansökningar förbereds inom ramen för dels Norrbotniabanan och dels Malmbanan.

Norrbotten och Västerbotten är aktiva partners i genomförande av det transeuropeiska transportnätverket, TEN-T. I dagsläget pågår det 3 TEN-T projekt i Övre Norrland och i dagarna lämnas det in 2 ansökningar till CEF (Connecting Europe Facility) som är den nya finansieringsmekanismen för TEN-T projekt under EU:s programperiod för 2014-2020. Ansökningar om EU-medfinansiering från CEF lämnas nu först in till Trafikverket som sammanställer alla projektansökningar innan de skickas vidare till regeringskansliet och under februari väntas regeringen fatta beslut om vilka ansökningar den ställer sig bakom. Senast 26 februari är deadline för inlämnande av CEF-ansökningarna till EU-kommissionen. 


Planerade CEF-ansökningar i Övre Norrland

  • Norrbotniabanan - tar bort flaskhalsar och länkar ihop den Botniska korridoren 
Det övergripande syftet med projektet är att påbörja detaljerat planeringsarbete för Norrbotniabanan, en ca 27 mil lång ny järnväg mellan Umeå och Luleå. Norrbotniabanan utgör en kompletterande länk i den Botniska korridoren och knyter ihop anslutningar till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet samt avsevärt utökar transportkapacitet och tillgänglighet med Finland och nordvästra Ryssland.
Projektet omfattar tre huvudåtgärder (work packages); 1) studier och järnvägsplaner med miljökonsekvensbeskrivning för sträckan Umeå - Skellefteå, 2) detaljerad teknisk specifikation (motsvarande bygghandling) för sträckan Umeå – Dåva samt 3) projektledning och kommunikation.
Det avgränsade sökta projektet avser studier och genomförs under 2015– 2018. Projektets preliminära budget uppgår till 200 MSek, ca 22 MEuro, varav 11 MEuro söks från CEF Call 1.
Huvudman för projektet är Norrbotniabanan AB, som använder reserverade medel från Länstransportplanen 2014-2025 (LTP) i Västerbotten och Norrbotten som medfinansiering. Norrbotniabanan finns sedan 2012 prioriterad i länstransportplanerna, där Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Norrbotten har prioriterat 80 miljoner respektive 20 miljoner kronor i respektive Länstransportplan.

Projektet syftar till att påbörja ett detaljerat planeringsarbete för Norrbotniabanan (NBB), en 270 km ny järnväg mellan Umeå och Luleå. Norrbotniabanan är en saknad länk i den Botniska korridoren och vid fullt utbyggnad kommer den att knyta ihop den Botniska korridoren och Northern Axis* via anslutningar till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Transportkapaciteten och tillgängligheten för gods- och passagerartrafiken i nordsydlig- och östvästlig riktning utökas avsevärt. Ansökan som nu inlämnas avser utredningar och järnvägsplaner för sträckan Umeå-Skellefteå. Norrbotniabanan ingår i TEN-T:s stomnät och i de prioriterade sektionerna i CEF (Sundsvall-Umeå-Luleå) för finansiering under programperioden 2014-2020. 

Läs mer om Norrbotniabanan 

  • Malmbanan - Dubbelspår för ökad kapacitet 

Projektet avser att öka kapaciteten på Malmbanan som i dagsläget har stora kapacitetsbrister. Ansökan omfattar utredningar och järnvägsplaner för sträckorna Peuravaara – Krokvik- Rautas – Rensjön – Bergfors, samt Kopparåsen-Vassijaure. Malmbanan ingår i TEN-T:s stomnät och i de prioriterade sektionerna i CEF (Luleå-Kiruna-Riksgränsen) samt i Ofotbanan (Riksgränsen-Narvik) och har i dagsläget högt kapacitetsutnyttjande men punktligheten för gods- och persontåg är inte tillfredsställande.

Läs mer om Malmbanan

Pågående TEN-T projekt i Övre Norrland

  • Midway Alignment of the Bothnian Corridor - the Kvarken Multimodal Link

Midway Alignment of the Bothnian Corridor - the Kvarken Multimodal Link tilldelades 6,2 miljoner EUR i EU-stöd av totalt stödberättigade projektkostnader på 20,8 miljoner EUR från EU:s program TEN-T/Motorways of the Sea (MoS) under 2013. Projektet koordineras av Kvarkenrådet och arbetet bedrivs i ett konsortium med partners i Västerbotten och Österbotten i Finland. Projektets mål är att ta fram en hållbar lösning för gods- och passagerartransporter med en helt ny färja som utgör en länk i den östvästliga korridoren Nordic Logistics Corridor (NLC) som sträcker sig från Mo i Rana i Norge till Umeå och vidare över Bottenviken till Vasa i Finland. Projektet omfattar infrastrukturinvesteringar för att förbättra hamnlogistiken och järnvägsförbindelser, kapitalkostnader i form av uppstartsstöd för att köpa en tillfällig färja, analyser av trafikledning och andra organisatoriska aspekter samt utveckling av ett transportkoncept för att genomföra nästa projektfas till vilken en ny EU-ansökan kommer att tas fram för att bygga alternativt upphandla en färja. Projektet startades i januari 2012 och avslutas i december 2015.

  • The Iron Ore Port - Upgrading of infrastructure to and within the Port of Luleå

The Iron Ore Port - Upgrading of infrastructure to and within the Port of Luleå tilldelades EUR 3,6 miljoner i EU-stöd vilket motsvarar 50% av de totala stödberättigade projektkostnaderna på EUR 7,3 miljoner från TEN-T programmet under 2013. Projektet avser åtgärder i och kring Luleå hamn. Målet är att öka och förbättra kapaciteten i Luleå hamn för export av järnmalm, för vilken Europa är nästintill självförsörjande tack vare produktionen i Norrbottens län som står för 90% av EU:s produktion av järnmalm. Pågående projekt vid Luleå hamn omfattar utredningar och tekniska-, miljömässiga- och riskanalyser, kostnads/nyttokalkyler samt bygg- och miljötillstånd vilka krävs för att genomföra det globala projektet. Det globala projektet till vilket en ny TEN-T ansökan tas fram i ett senare skede kommer att omfatta muddring, spårdragning, flytt av kajer mm och en fördubbling av lastkapaciteten av järnmalm vid djuphamnen i Luleå från 9 till 20 miljoner ton. 

Luleå hamn är en av 5 stomnätshamnar i Sverige och av totalt 132 stomnätshamnar i hela EU och därmed en viktig nod längst med den Botniska korridoren. Enligt den nya förordningen för TEN-T som trädde i kraft i januari 2014 utgör stomnäthamnar noder som ska länka samman stomnätet och ska vara anslutna till infrastrukturerna för järnvägs- och vägtransporter i det transeuropeiska transportnätet senast 2030. 

  • BioGaC - Biomethane and LNG in the North for growth and competitiveness in the EU

BioGaC (Biomethane and LNG in the North for growth and competitiveness in the EU) tilldelades förra året 2,2 miljoner EUR i EU-stöd av totalt stödberättigade projektkostnader på  4,5 miljoner EUR från TEN-T programmet. Projektets mål är att ta fram en modell för hur en snabb, affärsmässig och säker introduktion av biogas/naturgas (CNG) som fordonsgas på marknaden där det idag saknas ett befintligt gasnät. I praktiken innebär det att öka antalet tankställen för CNG. Projektet omfattar aktiviteter för att förbättra leveranssäkerheten av biogas och på så sätt underlätta för transportaktörer att satsa på biogas som drivmedel. Skellefteå kommun är projektägare och projektet bedrivs i samarbete med aktörer i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Projektet startades i mars 2014 och avslutas i december 2015.

* Northern Axis är en av fem stora transnationella axlar i Europa. Den binder samman norra EU med Norge i norr och med Vitryssland och Ryssland och längre österut och består av följande vägar och järnvägar vilka är direkt kopplade till TEN-T nätet:

1. Narvik-Haparanda/Tornio-St. Petersburg 
2. Helsinki-St. Petersburg-Moscow 
3. Tallinn-St. Petersburg 
4. Ventspils-Riga-Moscow 
5. Klaipeda-Vilnius-Minsk 
6. Kaliningrad-Vilnius 
7. Berlin-Warsaw-Minsk-Moscow 
8. Oslo-Swedish Border (direction Gothenburg) 
9. Oslo-Swedish Border (direction Stockholm)

Läs mer bland våra tidigare nyheter:

TEN-T miljoner till Övre Norrland

TEN-T miljoner till utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen

/Mona Mansour

21 Jan 2015 Transportpolitik

Transportpolitik

Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information