"State of Play" färdigt ERDF och förhandlingar strukturfonder


Förhandlingarna om Regionalstödsfonden (ERDF) klara och fortsätter för övriga

Efter 15-talet så kallade triloger, trepartssamtal, mellan Europaparlamentets förhandlare ledda av Jan Olbrycht, rapportör för ERDF i parlamentets Regionala utskott, och Ministerrådet lett av det Irländska ordförandeskapet, kunde man den 18 juni enas om de nya regleringarna för regionalstödfonderna (ERDF) för den kommande programperioden 2014-2020. Utskottsledamöterna kunde dagen efter i det Regionala utskottet gratulera varandra till ett vad de ansåg lyckat förhandlingsresultat.

Alla detaljer är inte klara i de slutgiltiga texternas formuleringar, men sakinnehållet är klart för beslut i Europaparlamentet och Ministerrådet, givet att parlamentet också röstar för det och alla medlemsländer accepterar det som förhandlats fram, vilket av allt att döma är fallet oaktat någon marginell justering som skulle kunna dyka upp i sista vändan i samband med slutgiltigt beslut.

Det som överenskommits inom ERDF med intresse för Övre Norrland

Det mesta ligger i linje med det som North Sweden tidigare beskrivit som troliga utfall från förhandlingsprocessen utifrån de mandat som parlament och Råd gick in i förhandlingarna med och det våra regionala aktörer sett som viktiga att agera för programområdet Övre Norrlands del i förändring gentemot EU-kommissionens ursprungliga förslag från hösten 2011.

Mer anpassat för Övre Norrland med möjligheter till infrastruktur och ICT
Förbudet mot investeringar i infrastruktur för våra områden försvinner helt och informations- och kommunikations teknologi (ICT) blir ett fjärde tema inom de 80% som skall prioriteras för den tematiska koncentration som eftersträvats för EU:s mer välutvecklade regioner. EU-kommissionens förslag om en tematisk koncentration inom de tre områdena stöd för innovation, småföretagande samt koldioxidminskande åtgärder för våra regioner, kompletteras med andra ord med ett fjärde inom ICT. Det gör exempelvis fortsatta bredbandssatsningar och insatser för bättre nyttjande och nya applikationer kopplat till informationsteknologi blir fortsatt möjligt att stödja.

Kompromissen blev också att länder och regioner måste välja minst två av de temana inom de uppsatta 80% för den tematiska koncentrationen, men förstås kan välja tre eller alla fyra. Eftersom koldioxidminskande åtgärder skall stå för sammantaget minst 20%, vilket ligger kvar från Kommissionens förslag, så är det förstås en given prioritering som det ena temat av de minst två.

Av särskild betydelse för Övre Norrland är att det nu också slås fast att den extra allokeringen till våra områden genom "gleshetsbonusen" för Northern Sparsely Populated Regions däremot inte omfattas av den tematiska koncentration som gäller för övrigt. De medlen kan fullt ut användas för något eller alla av de fyra första tematiska prioriteringar som gäller för övriga ERDF enligt ovan och därutöver särskilt även för insatser i infrastruktur, inklusive så kallad grundläggande infrastruktur. Det innebär också att den potten är helt och fullt regionalstödspengar att lägga till de övriga regionalfondsmedlen till regionen. Eftersom den extra allokeringen utgör en stor andel av de kommande strukturfonderna till regionen, inte minst som det var den enda egentliga post av hela EU-kommissionens budgetförslag som av Ministerrådet inte minskades utan tvärtom justerades uppåt (från 20 till 30 Euro per invånare i våra regioner), så innebär det sammantaget att det blir fortsatt möjligt att ge stöd för satsningar på åtgärder inom infrastrukturområdet i våra områden med få människor på stora ytor, framförallt olika mindre åtgärder för att öka tillgängligheten och intermodaliteten mellan olika trafikslag.

Det som är nytt i förhandlingarna och kan ha en betydelse för våra områden med långa avstånd och behov av tillgänglighet via flyg, är att man för in att även om ERDF nu kan användas till infrastruktur, så när det gäller flygplatser så är det bara för miljöförbättrande åtgärder det kan ske. Så som det är formulerat finns det dock öppningar för att om allmänna insatser görs på flygplatser, så kan de ske om de samtidigt kompenseras/kompletteras med miljöinriktade åtgärder. Det återstår att se vad det i praktiken betyder.

Eftersom det på nationell nivå inte bestämts hur fördelningen inom landet ser ut och det också beror av hur de övergripande budgetförhandlingarna i EU landar, så är den faktiska fördelningen i pengabelopp till Övre Norrlands programområde inte klar, även om det ser ut som om det hamnar på ungefär samma nivåer som nuvarande programperiod med skillnaden att det från regeringens sida dock bestämts att 15% av ERDF kommer att hållas kvar centralt i ett nationellt program.

Rent allmänt lite friare tyglar för fler aktörer att få del av ERDF
Det sägs, kopplat till de övergripande ramverken, att det nu är överenskommet mellan förhandlarna om att minst 1% skall och upp till 15% av ERDF-medlen kan användas utanför det egna programområdet så länge det också gynnar det egna området. Det finns inga skrivningar om den första delen framme, men ligger i linje med det som sagts tidigare. Därtill pekar man i regleringen som nu finns på bordet särskilt ut vikten av gränsöverskridande användning av humanresurser och alla typer av anläggningar och infrastruktur inom såväl ERDF, som det som förhandlas om för programmen för det territoriella utbytet som numera är en helt egen del av strukturfonderna. Inom regleringarna för det territoriella utbytet lyfts även möjligheterna till mer insatser i tredje land utanför EU med även ordinarie regionalfondsmedel.

Det kan också sägas att man på flera områden öppnar för även storföretag att få del av ERDF, vilket EU-kommissionen ville begränsa till enbart små och medelstora företag, samt inför skrivningar om stöd till investeringar i kreativa och kulturella näringar inklusive turism och sociala verksamheter och vad som kallas rekreationstjänster riktade mot särskilt äldre och personer med funktionsnedsättning, som inte fanns med direkt tidigare. Det trycks också mer på möjligheterna till samspel mellan ERDF och forskningsfonden Horizon 2020 samt synergier, samnyttjande, av regionalfonden tillsammans med andra fondmedel genom det som kallas lokalt ledd utveckling och tydligare regionala snarare än nationella perspektiv på de mål som ställs upp för det fonderna skall stödja.

Överlag, för att peka ut något ytterligare av de många förändringar som blivit av förhandlingarna, minskas även den urbana dimensionen något, som EU-kommissionen för sin del ville stärka med mer stadsorienterade satsningar. Även om öronmärkningen på 5% av fondmedlen finns kvar, blir det inte några egentligen nya instrument, utan istället inrättas ett urbant nätverk för erfarenhetsutbyte och därtill blir det inte några på EU-nivå i förväg utpekade städer om ett visst maxantal som skall få del av medlen. De skall överlag få användas på ett friare sätt nationellt och regionalt än i det ursprungliga förslaget för att bidra till stadsutveckling ur ett regionalt perspektiv.

Fortsatta förhandlingar om samlade regelverket och övriga strukturfonder

Innan slutgiltigt beslut nu kan fattas om ERDF måste dock de pågående förhandlingarna om socialfonden (ESF) bli klara eftersom det finns delar där med indirekt påverkan på regionalstödsfonden. Detsamma gäller det övergripande ramverket för alla strukturfonder som nu är inne på ett 50-tal(!) trilogmöten med fortfarande några stora utestående frågor. Till den så kallade sammanhållningspolitiken med sina sammanhållnings- och strukturfonder hör också det territoriella samarbetet som inte heller är helt färdigförhandlat.

Socialfonden (ESF)
När det gäller socialfonden är frågan som diskuteras vilken andel ESF som strukturfonderna minst skall omfatta i relation till resterande del regionalfond, där EU-kommissionens förslag är 25% totalt vilket för Sveriges del innebär minst 52% socialfond medan fattigare regioner har en mindre andel, och det är det som Europaparlamentet nu också stödjer medan Ministerrådet vill pruta ned det något. Därtill diskuteras inom förhandlingarna om ESF, frågan om även regionalfondsmedlen skall kunna användas till de fyra prioriteringar som socialfonden omfattar eller inte. Europaparlamentet sägs vilja göra en tydlig bodelning så att ESF har sina fyra prioriteringar och ERDF inte kan även omfatta dem, utan särskiljas för de resterande sju prioriteringar av de sammantaget elva som EU-kommissionen föreslagit.

Fonden för Europeiskt territoriellt samarbete (ETC)
Vad gäller territoriell samverkan (ETC) så lär det av allt att döma inte bli några justeringar av budgetnivåerna som annars varit det som Europaparlamentet lyft fram som ett av få områden att kunna justera i, men däremot inte kunnat enas om var det skall tas ifrån. Av de justeringar som nu tycks vara för handen innebär att mycket av dagens struktur kvarstår inklusive den 150 kilometersregel över vatten som begränsar vad som räknas som gränsområden och har en betydelse för Sveriges andel av medlen som annars sjunker avsevärt om fler områden skulle delat på dem utan en allmän uppjustering av ETC-potten. Öarna i de så kallade Outermostregionerna på andra håll i världen kompenseras genom särskilda regler för ökad samverkan med länderna runt dem.

Den tematiska koncentrationen som EU-kommissionen föreslagit även på detta område justeras till att 80% av medlen skall gå till maximalt fyra av de elva prioriteringar som EU-kommissionen lagt fram och resterande kan användas fritt till övriga och särskilt pekas samverkan kring ICT och transportinfrastruktur samt lokala industrier på tillbakagång som viktigt att samarbeta över gränserna kring tillsammans med satsningar på främst små och medelstora företag och turism, kultur och miljö. Överlag jämkas skrivningarna mellan ERDF och ETC  samman av det som går att utläsa. Därtill öppnas för att under löpande programperiod kunna föra över upp till 15% av medlen mellan budgetposten för den del av det territoriella samarbetet som läggs på gränsutbyte respektive den post som avser transnationellt samarbete.

För våra regioner kan en ny kommande punkt mot det ursprungliga förslaget om att göra extra eller särskilda investeringsprioriteringar för mellanregionala program för att ta fasta på särskilda aktiviteter inom dessa, ha ett visst intresse genom den samverkan som finns i våra regioner med andra, inklusive hela NSPA-området. Därtill görs de makroregionala strategier och havsområdesstrategier som finns mer tydliga genom att det i samarbetsprogrammen skall fastställas hur åtgärderna bidrar till de strategierna. Östersjöstrategin är en sådan strategi av betydelse för Sverige och för våra regioner, särskilt i ljuset av de skrivningar som finns i EU-kommissionens underlag till den så kallade partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU-kommissionen, om de nordliga områdenas betydelse och behov av stöd för mer samverkan inom ramen för Östersjöstrategin.

Strategiska ramverket för samtliga strukturfonder (CPR)
I diskussionen, sist men inte minst, om det övergripande ramverket för alla strukturfonderna finns det ännu stora skiljelinjer på några punkter, även om det finns förhoppningar om att kunna bli överens relativt snart och då efter mer än 50 triloger under de senaste månaderna.

En knäckfråga är den så kallade resultatreserven som EU-kommissionen hade föreslagit till 5% men av Ministerrådet i slutvändan utökades till 7% efter att under en tid i princip ha varit helt ute ur förhandlingen. Pengar som hålls inne årligen för att efter resultatuppföljning som skall ske år 2019, kunna fördelas ut till regioner och aktörer som uppvisat goda projektresultat. Det innebär att 7% av de samlade medlen hålls inne till sista året i den kommande programperioden och av allt att döma kommer det inte att finnas praktiska möjligheter att kunna fördela ut de medlen i sin helhet och i det närmaste i så fall pumpa ut projektpengar och "dopa hela projektmarknaden" under det sista programåret. Det är därmed i realiteten att även se som en budgetregulator för att i slutändan ytterligare minska utbetalningarna från EU:s och då närmast stats- och regeringschefernas sida. Europaparlamentet vill för sin del tidigarelägga översynen för att ge ökade möjligheter att verkligen kunna fördela ut medlen under fler år. Det är oklart om även frågan om storleken på reserven är föremål för diskussion med tanke på den plötsliga höjningen från Ministerrådets sida. Överlag är det fortsatt oklart om hur fördelningen av de resurserna på vilka grunder egentligen skall ske. Frågan om resultatreserven är något som också väckts från vår sida via NSPA-nätverkets möte i Oulu tidigare i vår.

Därtill diskuteras hur de pengar som skall föras över från EU:s sammanhållningsfond för de forna Östländerna till av EU-kommissionen godkända infrastrukturprojekt skall hanteras. Även formerna för att beräkna nivåerna för EU:s medfinansiering för olika regionkategorier och aktiviteter i de olika fonderna diskuteras då Europaparlamentet anser att Ministerrådet landat i en väldigt komplicerad modell som man vill förenkla. En annan stor fråga är den så kallade Makrokondionaliteten som införs för att projektmedel bara skall fördelas ut till länder som sköter sin ekonomi enligt uppställda villkor. Europaparlamentet vill ge ökade möjligheter för att ta regionala hänsyn så att nationellt bristfällig ekonomisk politik inte skall slå undan möjligheterna helt för att på regional nivå få tillgång till EU-medel för lokal regional utveckling.

Avslut för sammanhållningsfonderna trots allt inom räckhåll(!?)

Det är med andra flera utestående frågor som cirkulerar i förhandlingarna ännu. Samtidigt börjar delar nu att verkligen falla på plats, som regleringarna för regionalfonden, och av diskussionen i Europaparlamentet att döma så borde det mesta även med de frågetecken som för stunden finns, ändå kunna vara framme för beslut före parlamentets session i Strassburg i första veckan i juli och därmed slutgiltiga ställningstaganden där. Det förutsätter att majoriteten av parlamentets ledamöter, som ju funnits utanför de direkta förhandlingarna, anser sig tillräckligt förankrade via sina partigrupper för att i klump acceptera den väldiga mängd regleringar som nu kommer att med kort varsel komma upp på bordet. Det får antas att det är en del av spelets regler som de flesta är beredda att acceptera och att Ministerrådet i sin tur kan ge sin konfirmation till de kompromisser som framförallt Irländarna som ordförandeland under våren lyckats nå.

Det innebär att huvudparten, om inte allt, av sammanhållningspolitikens regleringar vad gäller strukturfonderna i princip kan vara på plats före sommaruppehållet, även om mantrat om att "inget är klart förrän allt är klart" fortsatt gäller och ytterst hänger allt i sin tur förstås på hur det går med att nå samsyn om den övergripande långtidsbudgeten med de reda pengarna.  

Mikeal Janson

/Mikael Janson

Läs även "State of Play" avseende läget i de övergripande budgetförhandlingarna

26 Jun 2013 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som 60% av befolkningen bor i de 4 största kuststäderna vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information