EU-kommissionen föreslår nya reformer av asylsystemet

EU-kommissionen föreslår nya reformer om hur ett nytt asylsystem kan tänkas se ut. Det officiella syftet var att lägga fram ett konkret förslag för att sondera terrängen för att se hur lagstiftarna – EU-parlamentet och ministerrådet – ser på frågan innan ett skarpt förslag lanseras innan sommaren. EU-kommissionen lägger nu fram två alternativ kring den framtida migrationspolitiken på europeisk nivå och en eventuell revidering av den nuvarande Dublinförordningen.

Det ena alternativet, som går under namnet Dublin Plus, handlar om att göra det temporära system som togs fram i höstas permanent med revidering av omfördelningsprincipen av asylsökande mellan medlemsländer. Förslaget går ut på att länder som står inför stora flyktingströmmar ska, genom revidering av nuvarande regler kunna omfördela asylsökande till andra länder, men fortfarande behålla behandling av asylansökningar i första mottagarlandet. 

Det andra alternativet går ett steg längre där nuvarande regelverk avvecklas och Dublinförordning revideras.  Alla flyktingar som kommer till EU ska istället fördelas mellan länderna enligt en obligatorisk fördelningsnyckel för mottagande av asylsökande, med hänsyn till ett lands ekonomiska välstånd och förmåga till integration.

EU-kommissionens planer på ett nytt asylsystem

1) Dublinförordningen: avgör vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en viss asylansökan. En reform av Dublinsystemet har kommit på tal för att för att bättre hantera ett stort antal ankommande migranter och åstadkomma en rättvis ansvarfördelning och hantering av asylansökan.

2) Asylprövningsdirektivet: fastställer gemensamma regler för skydd och garantier för att få tillgång till ett rättvist och effektivt asylförfarande. Kommissionen har i avsikt att föreslå harmonisering av asylförfarandena, för att säkerställa en mer human och rättvis behandling inom hela EU.

3) Skyddsdirektivet: fastställs gemensamma grunder för att bevilja internationellt skydd och förutser en rad rättigheter för mottagarna (uppehållstillstånd, resehandlingar, tillgång till arbete och utbildning, social välfärd och sjukvård). I denna mening önskar kommissionen att förebygga sekundär förflyttning inom EU. I synnerhet kan vissa rättigheter komma att underställas krav på registrering, lämnade av fingeravtryck och vistelse i det EU-land som ska pröva ansökan.

4) Eurodac-förordningen: asylfingeravtrycksdatabas. När någon ansöker om asyl, oavsett var i EU kommer deras fingeravtryck att överföras till Eurodacs centrala system. Detta system har i syfte att biträda kampen mot olaglig invandring.

5) Utvidgning av uppdraget för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO). EU-kommissionen kan komma att föreslå att Europeiska stödkontoret för asylfrågor får uppdrag att hantera fördelningsmekanismen enligt ett omarbetat Dublinsystem, kontroll av medlemsstaternas implementering av EU:s asylbestämmelser, kartläggning av åtgärder som kan avhjälpa brister och kapacitet att vidta operativa åtgärder i nödsituationer.

Europaparlamentet är kritiska

EU-parlamentet röstade på tisdagen 12 april med en överväldigande majoritet genom ett icke-bindande yttrande om hur ledamöterna anser att unionens asylsystem ska se ut i framtiden. Ledamöterna vill skrota huvudlinjen i det så kallade Dublinreglerna som styr var migranter söker asyl. EU-parlamentet vill dessutom att de flyktingar som redan befinner sig i EU ska omfördelas mer rättvist mellan medlemsländerna och att detta system ska göras permanent.

Cecilia Wikström (L) som kommer att ansvara för förslaget i EU-parlamentet förväntar sig att kommissionen redogör för ett långtgående förslag.

– Europa har den senaste tiden bevittnat en oansvarig kapplöpning mot botten bland medlemsländerna och detta kräver vi i Europaparlamentet ett stopp på, sade Cecilia Wikström.

Europaparlamentarikern Anna Hedh (S) benämner EU-kommissionen utspel för “mesigt och försiktigt”. Hennes miljöpartistiska kollega Peter Eriksson håller med och menar att kommissionen “anpassar sig” till medlemsländernas inställning där många är ovilliga att ta emot flyktingar.

Även om Europaparlamentet inte är imponerade av EU-kommissionens förslag, välkomnar den svenska regeringen förslagen.

Jag är nöjd så här långt. För de lyfter precis den ingången som vi har från Sveriges sida, sade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Nästa steg

På bordet finns nu två presenterade alternativ av EU-kommissionen gällande flyktingpolitiken som medlemsländerna skall ta ställning till före sommaren. Det ena förslaget stödjer den nuvarande flyktingpolitiken med revidering endast av omfördelningsprincipen av asylsökande mellan medlemsländer. Det andra alternativet gäller de senaste förslagen EU-kommissionen presenterat där det nuvarande regelverket skall skrotas och nya reformer implementeras. Innan förslaget kan godkännas  väntas en lång och svår politisk process.   

Läs mer om den europeiska migrationsagendan här

Läs mer om den nya reformen på kommissionens hemsida

 

/Aida Mehrazin

13 Apr 2016 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information