Europaparlamentet ställde sig bakom flyktingundantag för Sverige
Hösten 2016 gjorde Sverige anspråk till EU-kommissionen om att inte längre behöva ta emot asylsökande från andra EU-länder som en del av det nya omfördelningssystemet. Anledningen var att Sverige redan hade tagit emot många migranter. Anspråket besvarades i december 2015 och ett förslag till att Sverige skulle få ett års uppskov att uppfylla sin kvot på 5 727 lades fram.
Röstningen som skedde den 26 maj, 2016, resulterade i att Sverige kommer få ett års uppskov för att ta emot flyktingar inom EU:s omfördelningsprogram. Europaparlamentet ställde sig med en resolution bakom förslaget med 396 mot 190 röster. Bland dessa var det en tredjedel av de Svenska Europaparlamentarikerna som ställde sig emot resolutionen. Jens Nilsson och Anna Hedh är bland de Europaparlamentariker som stod bakom resolutionen för två veckor sedan.
Omfördelningssystemet
Omfördelningssystemet innebär en överföring av personer som är i behov av internationellt skydd från ett EU-land till en annan EU-medlemsstat. September, 2015, föreslog EU-kommissionen att en omflyttning behövs av ungefär 120 000 personer från Italien, Grekland och Ungern, under ca en tvåårs period. Resolutionen som röstades igenom i Europaparlamentet medför att Sverige får ett års uppskov för att ta emot flyktingar inom EU:s omflyttningssystem.
/Aida Mehrazin
Regionalpolitik
North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.
Kontaktperson: Mikael Janson
Mer information