Studie: Partnerskapsprincipen och flernivåstyre i ESIF

På uppdrag av EU-kommissionen har Sweco, Spatial Foresight och Nordregio tagit fram en studie vars syfte är att granska implementeringen av partnerskapsprincipen och flernivåstyre inom arbete finansierat av EU:s struktur- och investeringsfonder (ESIF/ESI-Fonderna).

161115PartnerskapsprincipESIF

Partnerskapsprincipen har under en lång tid varit en av grundpelarna när det kommer till styrningen av sammanhållningsfonderna. I regelverken för EU:s struktur- och investeringsfonder 2014-2020 har partnerskapsprincipen och flernivåstyre stärkts ytterligare. Artikel 5 i den gemensamma förordningen om tillhandahållande (CPR – Common Provision Regulation) säger att det är obligatoriskt för varje program inom ESI-fonderna att organisera partnerskap i alla steg på alla nivåer. En europeisk uppförandekod för partnerskap har skapats som stöd till medlemsländer för att se till att alla parter är involverade i alla steg vid samarbetsavtal och inom olika program. Trots detta implementeras partnerskapsprincipen på olika sätt i medlemsländerna.

Syftet med studien är att granska upprättandet av partnerskapsprincipen och applicerandet av uppförandekoden för partnerskap i samarbetsavtal och program finansierade av europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), sammanhållningsfonden, inklusive Interreg program och program finansierade av europeiska socialfonden (ESF). Studien analyserar data som samlats in genom analys av dokument, webbundersökningar och intervjuer.

Partnerskapsprincipens utmaningar
Det finns utmaningar inom partnerskapsprincipen. I till exempel Österrike, Tyskland, Kroatien, Finland, Lettland, Polen, Nederländerna, Irland, Malta och Spanien har man sett att det varit utmanande att hitta partners från många olika länder. I Tyskland, Lettland, Malta, Nederländerna, Frankrike, Polen, Slovenien, Bulgarien och Tjeckien har man sett att det har varit utmanande att utveckla balanserade strategier när parter har olika intressen. Ytterligare en utmaning har hittats i till exempel Storbritannien, Frankrike och Polen där dialoger hämmats på grund av tidsbegränsningarna. Man har även sett att länder som blev medlemmar i EU efter 2004 generellt etablerar nya samarbeten medan länder som blev medlemmar i EU före 2004 generellt tenderar att fortsätta bygga på tidigare samarbeten. Bland länderna som står inför dessa utmaningar nämns inte Sverige i rapporten.

Sammanfattningsvis har partnerskapsprincipen haft en positiv utveckling
Partnerskapsprincipen respekterats i många länder och program, men det finns utmaningar i många länder när det kommer till mobiliseringen av partners. Användningen av partnerskapsprincipen och nivån av deltagande parter har hittills förbättrats under programperioden 2014-2020 i jämförelse med tidigare programperioder. Man menar att det bland annat är på grund av den nya uppförandekoden. Att partnerskapsprincipen har stärkts i regelverken har varit positivt då det lett till en ökad medvetenhet och synlighet av principen.

Partnerskapsprincipen ger ett ökat värde i implementeringen av europeisk offentlig politik på tre sätt:
1. Säkerställer erfarenhet och teknisk kunskap i beslutfattande processer, vilket man sett i bland annat Estland, Cypern, Bulgarien, Irland, Slovenien, Polen, Lettland och Malta.
2. Skapar engagemang och ägandeskap, vilket underlättar implementering av beslut, vilket man sett i bland annat Sverige, Estland, Irland, Bulgarien, Malta, Finland, Cypern, Polen, Nederländerna, Tyskland, Spanien och Slovakien.
3. Samarbeten leder till större respekt för andras politik och strategier och öppnar även upp för möjligheter till nya sätt att se på saker samt fler finansieringsmöjligheter, vilket man sett i bland annat Finland, Polen, Bulgarien, Spanien och Slovenien.

Läs en sammanfattning av studien på engelska här

Läs mer om partnerskapsprincipen och uppförandekoden i North Swedens tidigare inlägg här

Läs mer om partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU inklusive vad det innebär för Övre Norrland i North Swedens tidigare inlägg här.

/Anna Lundgren

15 Nov 2016 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information