EU-politikens effekt på jämställdheten

EU har som mål att minska ojämlikheter mellan könen inom unionen, men hur bidrar EU:s strukturfonder till att nå detta mål? En studie beställd av EU-parlamentets utskott för regional utveckling försöker svara på detta.

Under föregående mandatperiod beställde utskottet för regional utveckling i EU-parlamentet en studie gällande sammanhållningspolitikens påverkan på jämställdhetsarbetet inom EU som presenterades den 4 november under namnet ”jämställdhetsdimensionen inom EU:s sammanhållningspolitik”. Huvudförfattare är Manuela Samek Lodovici, professor vid Università Cattaneo i Castellanza, Italien, tillsammans med kollegor från olika europeiska länder.

Jämställdhet är ett horisontellt mål för implementering av regionalpolitiken

Under den pågående programperioden har jämställdhet mellan könen varit ett horisontellt mål inom sammanhållningspolitiken, vilket innebär att det ska innefattas inom alla områden. Studien har därför titta på de teoretiska möjligheter för sammanhållningspolitiken som bidrar till jämställdhetsarbetet i EU genom att undersöka lagtexter och direktiv som ligger till grund för sammanhållningspolitiken. Vidare har man undersökt vilka effekter jämställdheten fått i implementeringen av EU:s strukturfonder. Åtta EU-länder har valts att representera olika europeiska områden, där Sverige representerar Skandinavien.

Resultaten har presenterats i en fallstudie för respektive land samt i en övergripande rapport. Den övergripande rapporten visar att det finns stora skillnader runt om i Europa i hur sammanhållningspolitiken används i jämställdhetsarbetet, där Sverige är ett av länderna med mer fokus på jämställdhet än det genomsnittliga EU-landet. Studien visar dock på en ökning i alla EU länder för projekt med fokus på jämställdhet. Det mesta av jämställhetsarbetet inom EU sker via Europeiska socialfonden, som har jämställdhet som ett av de explicita målen för fonden.

Fler och bättre indikatorer efterfrågas

Även för fonder som inte haft ett explicit mål att bidra till jämställdhet finns det potential för att projekt bidrar till ökad jämställdhet mellan män och kvinnor, med fokus på projekt där kvinnor är underrepresenterade. Till exempel har projekt inom svensk skogsindustri bidragit till att skapa medvetenhet för jämställdhetsfrågor i en sektor som traditionellt dominerats av män. Studien slår fast att fler indikatorer med fokus på genus skulle behöva användas för att förbättra jämställdhetsarbete för fonderna, speciellt för att kunna utvärdera ett projekts effekter. I många fall, även i Sverige, har man gått in i ett projekt med intentionen att beakta jämställdhet utan att sedan utvärdera effekterna.

Bristen på indikatorer  är problematisk då man får svårt att visa på konkreta resultat som jämställhetsarbetet bidragit till. Man efterfrågar också vidareutbildning för programansvariga med syftet att ytterligare inkludera jämställdhet i programmen. I intervjuer med berörda parter från medlemsländer har jämställdhetsansvariga för programmen i respektive land svarat. Det framgår att en förbättring har skett i jämställdhetsarbetet under den senaste programperioden. Samtidigt finns en oro för att ett fokus från jämställdhetsarbetet kommer att skifta till nya huvudfrågor inför nästkommande programperiod.

Från utskottet för regional utveckling hoppas man därför se en utveckling där jämställdhetsarbetet fortsätter att ta mer plats inom sammanhållningspolitiken, samtidigt som man vill vara försiktig med att lägga på ytterligare krav på medlemsländerna från EU:s sida. Den tyska parlamentarikern Constanze Krehl menar att regionerna måste få ta del av denna studie så att de lär känna hur sammanhållningspolitiken kan bidra till att öka jämställdheten. Genom att öka kunskapen på hemmaplan behöver det inte upplevas som att jämställdheten tvingas på från Bryssel, menar Krehl.

Studien i dess helhet hittar man här

Vill man veta mer om den landspecifika studien av Sverige finns den här , som även analyserar det operationella programmet för Över Norrland.

Presentationen av studien i utskottet går att se här

/Johannes Stenberg

13 Nov 2019 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som 60% av befolkningen bor i de 4 största kuststäderna vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information