Vytenis Andriukaitis har sedan 2014 suttit som hälsokommissionär i EU och innan dess varit hälsominister i Litauen. Andriukaitis har sedan tidigare erfarenhet av hälso- och sjukvårdsfrågor då han arbetat som sjukvårdsbiträde, sjuksköterska, fältskär och slutligen kardiologläkare. Under sitt besök i Umeå fick han höra mer om Glesbygdsmedicinskt centrum, distansöverbryggande lösningar och en forskningspresentation om hur folkhälsan kan påverkas av klimatförändringarna. 

Kommissionären tycker att hälso- och sjukvårdsfrågor är en viktig fråga för alla invånare och genom olika distanslösningar och telemedicin kan man skapa trygghet och tillgänglighet till glest befolkade områden. Vidare menar Andriukaiti att hälso- och sjukvård är nationella frågor och att ansvaret ligger på respektive land men samtidigt ser han även behovet av ett ökat samarbete mellan nationerna. Genom nationsöverskridande samarbeten kan man gemensamt skapa en bättre sjukvård. Exempelvis genom delade patientdata mellan nationer kan man motverka att problemen endast diskuteras lokalt. Han bedömer att EU har ett behov av större handlingsutrymme för att kunna främja ett ökat samarbete. Han är övertygad om att unionen behöver gemensamma strategier och konkreta åtgärder för att förbättra folkhälsan. 

Agera tillsammans 

Andriukaitis berättar även om ett direktiv om invånarnas rätt att få vård i ett annat land och att vi har möjlighet att agera tillsammans när det gäller smittor och farsoter. Han hoppas att hälso- och sjukvårdens samlade data från hela unionen ska ge underlag till studier som ger en överblick över problem om vilken utveckling som ger mest effekt. En utveckling som han menar både ska gynna centrum och periferi. 

– När vi vet hur problemen ser ut kan vi också sätta in evidensbaserade åtgärder och effektivare förebygga ohälsa. Tillsammans kan vi hitta verktygen som gör att vi kan behålla hälsan genom hela livet, säger Andriukaitis. 

Marknadskrafterna påverkar hur vi lever våra liv idag och får oss att köpa saker som vi inte mår bra av, vilket är svårt att hantera på en lokal eller nationell nivå. Han menar att vi redan känner till hälsoriskerna med socker, alkohol, tobak, salt och transfetter och den industriellt framställda maten och snabbmaten som riskerar vår hälsa marknadsförs och säljs på en global marknad. Att satsa på lokalt producerad mat är bra men räcker inte på en global marknad med aggressiv marknadsföring. 

Andriukaiti menar att ansvaret för folkhälsan delas av Europeiska Unionen, medlemsländerna, regionerna och kommunerna. För att förbättra den krävs ökat samarbete, kraft och mod och långsiktiga strategier.  

– Om vi ser till att det finns bra mat att köpa och minskar tillgängligheten när det gäller tobak och alkohol kan vi minska cancer, hjärt-kärlsjukdomar, fetma, psykiska problem och övervikt. Vi får européer som mår bättre, säger Andriukaitis. Han menar även att vi måste satsa större, då endast det är några få procent av pengarna inom hälso- och sjukvårdssektorn som går till förebyggande arbete. 

Källa: Region Västerbotten