Rapport visar på deltaganderekord i Eramus+programmet 2017

Den 24 januari presenterade EU-kommissionen en rapport med resultat för hur många individer som deltagit i Erasmus+ programmet under 2017. Ökad inkludering för alla, utvecklandet av digitala plattformar för språkligt lärande och en strävan efter en gemensam europeisk identitet, är centralt i EU-rapporten. Det europeiska investeringsinstrumentet Erasmus+, som syftar till att bistå europeiska ungdomar främst ekonomiskt och språkligt för att bryta barriärer mellan nationsgränser och främja livslångt lärande, slog rekord 2017 tack vare flest deltagande individer sedan programmets start 1987. En Erasmus+ budgetökning står härnäst på tur, eftersträvar EU-kommissionen, som inför programperioden 2021–2027 föreslagit en ökning av fondmedel.

Erasmus+ firade 30 år med framgång

Erasmus+ är ett EU-program vars syfte är att öka kompetensen och anställningsbarheten hos europeiska ungdomar och studenter samt att modernisera utbildning, idrott och ungdomsverksamhet. Inom ramen för Erasmus+ ges unga individer möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag med syfte att utöka gränsöverskridande erfarenheter.

Den 24 januari i år publicerade EU-kommissionen en rapport om Erasmus+ programmet 2017. Rapporten visar att året 2017, då programmet firade 30 år, deltog fler ungdomar än någonsin tidigare varvid rekord uppnåddes.

Målet med Erasmusprogrammet gällande budgetperioden 2014–2020 är att uppnå en deltagarnivå på 3.7 % av Europas ungdomar, vilket enligt EU-kommissionen såhär långt ser positivt ut. Exempelvis ökade deltagarantalet med 10 % till att inkludera 800 000 personer för perioden 2016–2017.

Fokus på inkludering och en gemensam europeisk identitet

EU-kommissionen pekar på att stödet för Erasmus+ aldrig tidigare varit så stort som under året 2017, där sammanlagt 1900 evenemang hölls i 44 medverkande länder med ett besökarantal på över 750 000 personer. Syftet med dessa evenemang var att belysa Erasmusprogrammet för att bidra till att utveckla unga européers kompetenser och att utveckla deras erfarenheter kring vad det innebär att ha en europeisk identitet.

EU-kommissionens rapport belyser därom att Erasmus+ bidragit till, utöver finansiell hjälp för studenter och universitet, en hög språklig utveckling och många ideella sportevenemang runtom Europa. Under 2017 deltog närmare 21 000 ungdomar från missgynnsamma bakgrunder samt 2000 personer med specialbehov. Vidare utvecklade Erasmus+ 2017 tillgängligheten för digitalt användande med bland annat en populär mobilapplikation för språklig utbildning, som dessutom använts frekvent av nyanlända flyktingar.

Ökad investering & mer inkludering

En viktig skillnad från föregående år var att under 2017 investerade EU 2,6 extra miljarder euro, en motsvarande ökning på 13 % jämfört med under 2016. Vidare framkommer det i rapporten att Erasmus+ bidrog till en ökad inkludering för personer med bakgrunder från missgynnade miljöer samt högre deltagande av mindre, medverkande organisationer.

Tibor Navracsics, som är EU-kommissionär för utbildning, kultur, ungdomar och sport, menar att 2017 var ett år då Erasmus+ bidrog till att vidga många européers vyer kring kulturellt utbyte och ökade möjligheter inom utbildning och sport. Erasmus+ skapar ett starkare, mer integrerat och sammansvuret Europa, menar Navracsics.

2021–2027 vill EU att deltagandet ökar ytterligare

Inför nästa budgetperiod 2021–2027 vill EU-kommissionen vidareutveckla programmet ytterligare och investera ännu mer i Europas ungdomar för att engagera fler individer från ett bredare spektrum av olika kulturella bakgrunder. EU-kommissionens förslag innebär därför en satsning på att dubblera Erasmus+ budgeten till €30 miljarder med målet att öka deltagandet trefaldigt jämfört med den nuvarande perioden.

För att läsa mer om EU-kommissionens Erasmus+ budgetförslag för 2021-2027, läs här.

För att läsa mer om Erasmus+ programguide för 2019, läs här

Läs mer om EU-kommissionens Erasmus+ rapport

 

/Hannes Wigerfelt och Julia Hanson

 

 

 

 

 

 

 

29 Jan 2019 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som 60% av befolkningen bor i de 4 största kuststäderna vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Jansson

Mer information