Eftergifter från alla håll för en budget att nu leva med

EU:s budget är en kompromiss mellan stridiga intressen där alla fått ge och ta för att utropa sig som vinnare och det är en seger i sig att det gick att enas på detta toppmöte, om än på övertid. Sammantaget hamnar EU-budgeten på motsvarande cirka 1,05% av EU-ländernas samlade ekonomier, en ökning mot idag, men en kännbar minskning inräknat förlusten av Storbritanniens tidigare bidrag till EU.

Sverige fick ge med sig i en högre avgift till EU för att få till en överenskommelse, men å andra sidan med en bibehållen rabatt mot den avgiftshöjning som låg i tidigare förslag. Till det kan noteras att regionalfond och jordbrukspolitik i det stora finns kvar som tidigare. Därtill införs en plastskatt och öppnas för fler egna finansieringskällor för EU vid sidan om dagens medlemsavgifter, även om det blir föremål för fortsatta diskussioner.

Det lär komma många analyser och diskussioner i spåren av detta, men att en budget är på plats är givetvis en viktig grundsten, inklusive att de stora krispaketen kan börja matas ut. När väl nu budgetramverket är satt, återstår för den skull en rad detaljer och regleringar att slutförhandla tillsammans med hur de exakta fördelningarna mellan olika länder, regioner och hur underliggande budgetposter blir. Därtill ska Europaparlamentet godkänna hela paketet före att det är slutgiltigt klart och det lär blir heta diskussioner och förhandlingar med den grund som nu är given.

Norra Sverige kom väldigt väl ut för hållbar regional utveckling

För norra Sverige kan konstateras att de extra medel för att kompensera för gleshet, som under denna programperiod utgjort drygt hälften av regionalstödet till de fyra nordligaste länen, i och med den budget som nu satts, utökas med 33% att tillfalla regionen. Det är förstås oerhört positivt då det är viktiga stöd för investeringar i regional utveckling.

Det kan samtidigt noteras att norra Finland får sammantaget 100 miljoner euro därtill, som kompensation till Finland för att inte erhålla den rabatt på medlemsavgiften till EU som Sverige tillsammans med Nederländerna, Österrike och Danmark slagits för att som nettobetalarländer få behålla och rentav utöka i det som blev utfallet.

Det är ändå ett kraftigt tillskott för norra Sverige i gleshetsmedel, som borde motsvara storleksordningen över en halv miljard kronor att läggas till nuvarande regionalstöd. Det återstår dock att se hur mycket som i slutändan kommer i form av grundresurser från regionala utvecklingsfonden och hur de i sin tur fördelas från nationell nivå.

Med utökningen som förhandlats fram mellan EU-länderna finns det anledning att tro att norra Sverige kan få en tilldelning i åtminstone fortsatt nivå med nuvarande regionala utvecklingsmedel från EU, som för innevarande programperiod legat på cirka 3 miljarder kronor i EU-medel, varav drygt hälften i form av det extra gleshetsstödet.

På det hela taget kommer norra Sverige väl ut i förhandlingen som det nu landade. Att den extra pengen för de nordliga glesbefolkade regionerna finns med är ett resultat av regionens aktiva arbete.  

De extra gleshetsmedlen kommer också att till ungefär en fjärdedel vara socialfondsmedel för att kunna satsa mer på nödvändig kompetensförsörjning i norra Sverige utöver att fortsätta investera i innovation och klimatåtgärder som regionalfondsmedlen är tänkta för.

Till följd av Corona-krisen kommer även de lättnader som gjorts i regleringarna redan för innevarande fonder att vara kvar för att kunna ge mer direkta stöd till krisande branscher och åtgärder för att hantera effekterna av Covid-19. Det bör kunna ge fortsatta stödmöjligheter till exempelvis turismnäringen i regionen som drabbats av minskat resande.

Fortsatta specifika EU-stöd till norra Sverige men med många frågetecken ännu

Det finns också möjligheter att använda regionalfondsmedlen för investeringar i infrastruktur och bredband som varit en nyckel för utveckling av norra Sverige i tidigare programperioder, men återstår att se exakt hur det blir i slutförhandlingarna om regleringarna för dessa fonder som nu tar vid att landa under hösten.

Lite grovt ser det ändå ut som att i mycket kommer norra Sverige att kunna bygga vidare på nuvarande grund och nivåer för EU:s stöd för regional utveckling och det får i sig ses som en väldigt positiv grundplåt att stå på för det viktiga fortsatta utvecklingsarbetet utifrån av regionerna antagna smarta specialiseringsstrategier för att nå långsiktigt hållbar utveckling.

Det är samtidigt en kvarstående fråga om hur medfinansieringen från nationell nivå ser ut när EU:s andel minskar från idag hälften EU-medel, hälften medfinansiering, till 40% EU-medel i varje projekt och satsning inom regionalpolitiken. Det är enligt hur förslagen legat och vad Sverige drivit på för om en minskad andel EU-bidrag, men en skarp diskussion för regionerna att föra med nationell nivå för att tillförsäkra också tillräcklig nationell medfinansiering för framtida satsningar.

Hur mycket som därtill kan tänkas tillfalla norra Sverige av de stora krispaketen och till vad, är därtill ännu en öppen fråga, då det kommer att finnas sådana medel även för Sverige även om huvudparten är tänkta att gå till andra delar av Europa.

Till det kommer den helt nya införda Fonden för rättvis omställning med sikte på klimatåtgärder som också för svensk del tillfaller norra Sverige med fokus på stålintensiva regioner, även om den stora utökning som sker i och med förhandlingarna kommer att innebära en breddning av vad pengarna kommer att kunna användas till och även att fler regioner i Sverige kan få del av de medlen. Men den ursprungliga grundpotten om 625 miljoner kronor från EU:s långtidsbudget lär hamna i norra Sverige. Detaljerna kring hur de nu beslutade extra 830 miljonerna ur återhämtningsfonden ska användas återstår dock att se i kommande nationella diskussioner.

Botniska Korridoren; en given del av EU:s stomnät att hävda

För norra Sveriges är också satsningar på infrastruktur för utbyggnad av Botniska Korridoren med Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan av stor vikt. Förslaget om att förlänga den så kallade Skandinavien-medelhavet-korridoren genom EU till också längs hela norrlandskusten och vidare mot Norge och Finland, som en fullvärdig del av EU:s stomnät för infrastruktur, kvarstår i och med det som det nu är lagt. Det är förstås oerhört glädjande.

Det är också resultat av ett aktivt regionalt arbete, med därmed möjligheter att få stöd från EU för utbyggnaden. Beloppen för investeringar i infrastruktur genom den så kallade Connecting Europe Facility blev även de utsatta för åtstramningar mot vad som är, men är samtidigt medel som är avhängigt bra ansökningar och framförallt att kunna nå nationellt stöd för att kunna sätta spaden i marken, med därmed möjligheter att få fortsatta stöd från EU. Särskilt, kan noteras, lyfts också i den framförhandlade texten att medlen ska ta i beaktande investeringar i uppkoppling för regioner med permanenta geografiska sårbarheter och dit räknas Europas nordliga glesbefolkade områden.

För Norrbotniabanans del tas de första stegen med stöd från EU för utbyggnad från Umeå och norrut och på samma sätt finns planer för Nya Ostkustbanan, Malmbanan och över mot Haparanda med fler sträckor som i och med besluten i EU tillhör EU:s prioriterade stråk.

Forskningsfonder i nivå med idag att slåss om också framåt

Trots att det från svensk synvinkel fanns krav på mer forskningsfonder som understöd till den gröna och digitala omställningen fick denna från början utökade föreslagna budgetpost se en minskning i flera steg i förhandlingarna. Det största Forsknings- och innovationsprogrammet, Horisont Europa, landade på 80,9 miljarder euro. Det innebär en i princip bibehållen budgetnivå som dagens motsvarande Horisont 2020, men en minskad andel i den samlade budgeten.

Även framtidssatsningarna på sådant som det nya programmet Digital Europe Program för bland annat skapandet av digitala innovationshubbar bantas och EU4Health som skulle utveckla unionens kunskapsbas och kapacitet att hantera Covid-19 blev kraftigt begränsat. Det anförs att det kommer att kunna gå att få stöd för dessa delar via andra fonder och program. För norra Sveriges del kan dock nämnas att EU space program skyddas från nedskärningar och omfattar fortsatt 13,2 miljarder euro, av intresse för regionens rymdverksamhet.

Det är ännu svårt att förutse vad detta i slutändan innebär för norra Sverige då det är medel som fördelas i öppen konkurrens och där universiteten i norra Sverige allt mer kunnat visa framfötterna under senare år i att få del av EU:s ändå omfattande forskningsmedel. De kommande månadernas mer detaljerade förhandlingar kommer att ge mer vägledning och det är förstås av vikt för regionens forsknings- och innovationsaktörer att nu positionera sig inför att programmen sjösätts 2021.

Analyser, fördjupningar och följdförhandlingar efter sommaren 

På det hela taget är det ett, givet förutsättningarna, bra utfall för norra Sverige och en kompromiss som var den som i hög grad var att vänta, men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det skulle kunna ha landat helt annorlunda med de många motsättningar och utmaningar som är i dagens EU, att hantera och till slut finna varandra i.

Nu vet alla vad som gäller för de kommande åren och det egentliga arbetet kan nu börja. För norra Sveriges del, att i dialog med nationell nivå och EU få regionalfondsprogrammen och övriga program på plats inför att de ska dra igång vid årsskiftet, med en viss överrullning av nuvarande program för att undvika ett glapp före allt är på plats. Till det kommer de stora krispaketen, att se vilken roll de kan spela för en återstart av drabbade sektorer under de tre inledande åren av den nya programperioden som sträcker sig till 2027.

North Sweden följer givetvis detta och de fortsatta förhandlingarna innan allt är färdigt, med norra Sveriges intressen för ögonen och återkommer längre fram med mer djuplodande analyser och underlag för regionens del och vad vi ser framför oss för att dra maximal nytta av det som nu blivit.

Just nu kan vi bara glädjas åt det som går och leva med det som är. Det är för norra Sverige viktiga medel som skapat mycket av de möjligheter som ger regionen kraft att utvecklas i samspel med också vårt eget närområde i EU:s nordligaste geografi och knyta regionen till övriga Europa och omvärlden, med att därmed också kunna bidra som en viktig del av och för EU.

/Mikael Janson

Läs ”State of Play” med spekulationer och vad som stod på spel inför slutförhandlingen här

Läs om förslagen som låg på bordet för regionalpolitiken här

Läs ”State of Play# om den fransk-tyska axeln som lanserade den stora Coronafonden här

Läs övriga tidigare analyser här