EU Industry Week 2021: Norra Sveriges mineraler och batterier avgörande för EU:s gröna giv

Hur kan Europas arktiska regioner bidra till EU:s gröna giv genom industriellt ledarskap och tillgång till hållbara råvaror och batterier? Det var temat för dagen när North Sweden och Region Västerbotten tillsammans med de svenska och finska branschorganisationerna för gruvor, mineraler och metallproducenter, Svemin och Finnmin, arrangerade ett webbinarium i tre sessioner, mineralutvinning, batteriproduktion och återvinning. Eventet anordnades den 17 mars i partnerskap med EU-kommissionen under EU Industry Week.

Över hälften av Europas viktigaste mineraler och metaller finns i de nordligaste delarna av Sverige och Finland, det europeiska Arktis. Då länderna även besitter kompetens och kapacitet kopplat till hela värdekedjan, utgör regionen det mest avancerade och värdefulla ekosystemet för hållbar gruvdrift i Europa. Med kunskap om alltifrån råvaruutvinning, batteriproduktion, återvinning till återanvändning av råvaror, kan regionens aktörer förverkliga EU:s gröna giv. 

Euromines och Finlands näringsminister

Rolf Kuby, ny direktör för Euromines som representerar ett flertal nationella gruvföreningar såsom Svemin och Finnmin, inledde sessionen med att betona behovet av att minimera de negativa ekonomiska effekterna efter pandemin. Ambitionen med EU:s gröna giv är att fasa ut fossila bränslen vilket kräver att bland annat transportsektorn satsar på gröna bränslen och fortsatt elektrifiering.

Gruvsektorn är i framkant när det gäller att minska sitt klimatavtryck och ställa om, både i Norden och i Europa, sade Kuby. Den gröna omställningen ökar kraftigt efterfrågan på mineraler och metaller, och utvinningen i norra Sverige och Finland har stor potential att leda EU:s gröna giv, men alla länder i EU behöver vara med och hjälpa till genom hela värdekedjan.

Finlands näringsminister, Mika Lintilä, var nästa huvudtalare och han menade att Sverige och Finland är oerhört starka gruvnationer, men kan fortsätta att utvecklas på flera områden. Genom att ta ansvar för ökad hållbarhet så ökar Sverige och Finlands mineralutvinning i sin globala konkurrenskraft ytterligare.

OECD:s fallstudie över Norrbotten och Västerbotten

Lisanne Raderschall och Andres Sanabria från OECD redogjorde för resultatet av fallstudien över gruv- och mineralnäringen i Norrbotten och Västerbotten som lanserades tidigare under året. Några exempel på de mest centrala slutsatserna som nämndes var:

  • Mineralutvinning ger mer välbetalda jobb, och det är generellt mindre arbetslöshet i gruvregioner i Europa.
  • Mineralutvinning kräver större investeringar i infrastruktur, bland annat grön och pålitlig energiframställning, samt ett välutvecklat bredbandsnät
  • Mineralutvinning kräver allt mer innovation och teknisk utveckling, därmed också nära samarbeten med universitet och högskolor.

North Sweden initierade tillsammans med nätverket Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) ett samarbete med OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) som ledde fram till den territoriella utvärderingen av de nordligaste regionerna i Norge, Finland och Sverige 2017. Sedan dess har OECD tillhandahållit ett flertal olika studier och plattformar för kunskapsutbyte kring regional utveckling, bland annat OECD:s nätverk för gruvregioner i vilket Norrbotten och Västerbotten har engagerat sig i sedan några år tillbaka.

Boliden och LKAB

Mikael Staffas, VD för Boliden, berättade om hur företaget förser Europa med metaller och arbetar hårt för att produktionen ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Bland annat arbetar man med en viss typ av koppar som är mer miljövänlig än andra, och vars framställning skapar lägre utsläpp idag, men som skulle kunna reduceras ytterligare inom en snar framtid.

Jan Moström, VD för LKAB, berättade om företagets historiska satsning och rekordstora investering för att ställa om pelletsproduktionen och istället utveckla en sorts järnsvamp, vars produktion skulle vara helt utsläppsfri. Helt i linje med EU:s gröna giv. De största utmaningarna för LKAB framöver för att kunna fortsätta bidra till förverkligandet av EU:s gröna giv är bland annat krångliga tillståndsprocesser, elförsörjning och kompetensförsörjning

Svårberäkneliga tillståndsprocesser

Ett flertal talare betonade just utdragna handläggningstider och flera fall av oberäkneliga tillståndsprocesser som ett stort hinder för gruv- och mineral branschens utveckling. Linda Modig, centerpartistisk riksdagsledamot från Norrbotten, sade bland annat att Sverige och Finland behöver vara extra vaksam på utvecklingen och utformningen av europeisk lagstiftning för vatten- och miljöskydd. Det är en allvarlig fråga som ytterst handlar om huruvida det ens kommer vara möjligt att bedriva gruvdrift i framtiden.

Därtill menade Modig att det också är motsägelsefullt och problematiskt att många i Sverige vill ha mer förnyelsebar energi, smart teknik och fossilfria fordon samtidigt som man inte vill ha gruvorna som krävs för att kunna producera de mineraler och metaller som krävs för att skapa alltihop. En oroväckande mentalitet om att det inte ska ske på den egna bakgården, sade Modig.

Batteriproduktion

Jonas Lundström, enhetschef för näringsliv och samhällsbyggnad vid Region Västerbotten, inledde det andra passet med att både beskriva den enorma utvecklingen som nu sker i och med Northvolts etablering av en gigafabrik i Skellefteå för batteriproduktion, men också med att betona de samhälleliga utmaningar som också kommer att behöva hanteras kopplat till hållbarhet, infrastruktur och kompetensförsörjning.

Huvudtalare för passet var Peter Handley, enhetschef med ansvar för råvaror vid kommissionens generaldirektorat för Inre marknaden, industri, entreprenörskap och medelstora företag. Handley började med att beskriva hur den gröna given är ett viktigt sätt för EU att uppnå målen i Parisavtalet. Mineralsektorn i Sverige och Finland har alltid legat i framkant och kan utvecklas ytterligare, men det måste också utvecklas en process som också skyddar den arktiska miljön, sade Handley. Sverige och Finland sticker ut inom värdekedjan för batterier och i det finns ett gemensamt och stort EU-intresse som också kan ge effekter inom andra områden.

Hållbar gruvdrift, batterier och expertis kommer att skapa många nya arbetstillfällen inom en snar framtid och det är därför viktigt att det investeras i kompetens. Avslutningsvis uppmanade Handley Sverige och Finland att fokusera på att påskynda investeringar för grön och digital omställning och att nyttja de nationella återhämtningsplanerna.

Världens grönaste batteri

Hanna Schweitz, batteritillverkaren Northvolts ansvarige för metaller- och råvaror, poängterade att det kommer behövas mycket råvaror, en utmaning som de delar med flera andra företag då fordonsindustrin omställning går allt snabbare. Northvolts mål är att producera världens grönaste batteri, och uppmanar till att se fler EU-projekt som stödjer deras ambition. 

Riikka Aaltonen, rådgivare för mineralpolitiska frågor vid finska näringsministeriet lyfte konsumenternas ansvar och att det finns en stark vilja för att det man köper också är hållbart producerat och att det är något man också kan lita på.   

Jakop Dalunde, Europarlamentariker, berättade att han kommer att koordinera arbetet med EU-lagstiftningen för batterier åt den gröna gruppen i parlamentet. I det arbetet kommer Dalunde främst arbeta för att säkerställa både miljömässig standard och sociala villkor för utvinning av råvaror, i linje med Aaltonens argument om att konsumenter behöver få veta om deras produkt är tillverkad på ett schysst sätt genom hela värdekedjan.

Återvinning

Ibrahim Baylan, Sveriges näringsminister, lät hälsa via video att regeringen nu tillsätter en utredning för att eventuellt revidera gruvlagen och förbättra tillståndsprocesser i syfte att produktionen av klimatsmarta metaller. Sverige har för avsikt att ta ledning i den gröna omställningen, och det ska göras genom en ökad tillgång till råvaror som är ansvarsfullt producerade.

Ulrika Håkansson, projektledare LKAB, driver projektet ReeMap som undersöker möjligheter att utvinna mineraler ur det gruvavfall som i dagsläget bara läggs på hög eller grävs ner. Både potentialen och fyndigheterna i de så kallade slagghögarna är stora berättade Håkansson. Även i det här fallet är det tillståndsprocesser som krävs för att projektet ska kunna gå vidare och presentera ett marknadsmässigt upplägg och därmed avsevärt minska Sveriges importberoende av vissa mineraler.

Karin Ahnqvist, hållbarhetschef för Boliden Rönnskär och det smältverk som smälter ner och återvinner motsvarande två miljoner mobiltelefoner varje dag. Efterfrågan på koppar växer nu så pass mycket att det är svårt att kunna leverera de volymer som behövs. Mycket på grund av att det går åt fyra gånger så mycket koppar att framställa en elektrisk bil, motsvarande en med förbränningsmotor.

Erik Bergkvist och Elsi Katainen, Europaparlamentariker, deltog i den avslutande panelen och menade att de enorma investeringar som sker i norra Sverige och norra Finland, och som också skapar flera nya arbetstillfällen, spelar en betydande roll för EU:s gröna omställning. Lagstiftningen behöver vara balanserad menade Bergkvist, och fick medhåll av Katainen som också påminde om hur viktigt det är att konsumenterna får veta om kobolt i deras produkter är från Kongo eller Finland.

North Sweden avslutar

Mikael Janson, direktör North Sweden European Office, fick den stora äran att försöka summera det tre timmar långa eventet på tre minuter. Janson framhävde hur Norra Sverige är på toppen av Europa och samtidigt i den allra mittersta kärnan av EU. Mycket tack vare samarbetet med norra Finland så utgör man i mångt och mycket EU:s del av Arktis. Ett område som just nu präglas av en teknisk utveckling och investeringar som drivs av EU:s gröna omställning. Ett viktigt avslutande medskick från Janson var att samarbeta mer på flera nivåer för att säkerställa en smart, grön och hållbar framtid.

/Andreas Stenlund och John Kostet

Se hela webbinariet här.

Läs mer om OECD:s studie om gruvdrift i Norrbotten och Västerbotten här.

Norra Sverige i EU

North Sweden arbetar för att norra Sverige ska få bästa förutsättningar att ta del av de möjligheter som EU-medlemskapet ger och samtidigt på bästa sätt bidra till att utveckla Unionen. Regionens styrkor och potential ska vara väl synliggjorda för EU:s beslutsfattare i de frågor som påverkar regionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information