Den 22 april publicerade Copernicus klimatförändringstjänst, EU:s flaggskeppsprogram för övervakning av klimatet, en rapport om det europeiska klimattillståndet under 2020. År 2020 var det varmaste året hittills, vilket hade stor påverkan på Arktis, där vintertemperaturen hade ökat med 6 grader jämfört med den tidigare medeltemperaturen. I webbinariet, som anordnades av The Brussels Times, behandlades frågan vilka konsekvenser den globala uppvärmningen av Arktis får för Europas klimat, ekonomi och beslutsfattare, men även om EU:s medlemsländer, regioner, städer och industrier är utrustade för den påverkan som klimatförändringarna för med sig. North Sweden följde det livesända webbinariet och sammanfattar nedan några av dagens intressanta diskussioner.  

Arktis viktiga position inom EU 

EU:s arktiska ambassadör, Michael Mann, inledde med att tala om den viktiga position Arktis har inom EU och lyfte hur de nordiska medlemsländerna Sverige, Finland och Danmark ingår i den arktiska regionen. Han konstaterade att EU:s medlemsländer är stora konsumenter av arktiska tillgångar och talade om det ökade politiska intresset i Arktis rörande klimatförändringarna, där mineralerna som behövs för att klara av den gröna omställningen, utvinns i Arktis. Därtill har regionen blivit allt viktigare ut ett säkerhetspolitiskt perspektiv, då många utomeuropeiska länder skaffat en nationell arktisk strategi, berättade Mann.  

Elena Višnar Malinovská, enhetschef på EU-kommissionens generaldirektorat för klimatåtgärder, berättade om EU-kommissionens arbete med klimatförändringarna och synen på Arktis roll i detta arbete. Hon konstaterade att ungefär 40 procent av EU:s medborgare bor vid ett kustområde, vilket innebär att när isen på Arktis smälter och vattennivåerna höjs har detta en enormt stor påverkan på EU:s medborgare. Målet för EU-kommissionen är att trycka tillbaka klimatförändringarna genom att minska koldioxidutsläppen, men hon berättade även om hur EU:s medlemsländer i preventivt syfte behöver förbereda sina samhällen inför förhöjda vattennivåer i framtiden.  

Slutligen talade EU-parlamentarikern Miapetra Kumpula-Natri, om klimatförändringarnas påverkan på Arktis från ett finskt perspektiv, där hon uttryckte att hon representerar människorna som bor i Arktis och framhöll bland annat att det är dessa människor som i första hand drabbas av klimatförändringarna. Hon lyfte därtill vikten av att man på EU-nivå behöver komma ihåg att Arktis är en levande region för de människor som bor där. Kumpula-Natri avslutade med att betona att Arktis är en del av EU och att de frågor som rör Arktis även rör resterande Europa, vilket gör ett aktivt arbete viktigt. Hon underströk att arbetet med dessa frågor behöver vara baserade på vetenskap och att kunskapen och engagemanget från de nordiska och arktiska regionerna behöver inkluderas i beslutsfattandet kring arktiska frågor på EU-nivå.  

Läs mer om webbinariet här. 

/ Matilda Albertsson