Ny överenskommelse: EU höjer sina klimatambitioner och inrättar en ny social klimatfond

Efter långa förhandlingar nådde Europaparlamentet och Ministerrådet lördagen den 17 december en preliminär överenskommelse om två centrala delar i EU:s stora klimatpaket. Det gäller dels en översyn av EU:s utsläppshandelssystem som höjer EU:s klimatambitioner och dels inrättandet av en ny social klimatfond som ska mildra de negativa konsekvenserna för de mest utsatta hushållen och småföretagen.

Den nya preliminära överenskommelsen om EU:s utsläppshandelssystem och den nya sociala klimatfonden är en del av EU:s stora klimatpaket Fit for 55 som presenterades sommaren 2021 och har som syfte att minska EU:s växthusgasutsläpp med minst 55 procent till 2030, för att nå klimatneutralitet till 2050. Ett formellt godkännande i Europaparlamentet och Ministerrådet krävs innan överenskommelsen går igenom.

Höjda ambitioner för att minska utsläppen 

EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) har funnits på plats sedan 2005 och är kort sammanfattat ett system för att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Den nya översynen av utsläppshandelssystemet ökar ambitionerna i systemet för att snabbare minska utsläppen. 

Ambitionshöjningen sker dels genom att sektorer som omfattas av utsläppshandelssystemet måste minska sina utsläpp med 62 procent fram till 2030, i stället för dagens nivå på 43 procent. Vidare har det hittills funnits fri allokering av utsläppsrätter inom vissa sektorer, som till exempel cement, järn och stål, aluminium och elektricitet. Denna fria allokering av utsläppsrätter kommer börja fasas ut från och med 2026 för att helt försvinna 2034. 

Systemet med fria allokeringar inom dessa sektorer kommer gradvis ersättas av en så kallad gränsjusteringsmekanism eller Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), där också vätgas inkluderas i de nya reglerna. Syftet med den nya mekanismen är att motverka omlokalisering av produktion till länder utanför EU som har mindre ambitiös klimatpolitik, genom att företag som importerar produkter behöver betala mellanskillnaden mellan koldioxidpriset i produktionslandet och priset på utsläppsrätter inom ramen för EU ETS. 

Ett kompletterande system för utsläppsrätter för vägtransporter och byggnader 

Ministerrådet och Europaparlamentet har också enats om ett nytt kompletterande utsläppshandelssystem för vägtransporter och uppvärmning av byggnader. Detta kommer börja gälla från och med 2027, som dock kan skjutas upp till 2028 om de exceptionellt höga energipriserna inte har sänkts till 2027.

En ny social klimatfond inrättas 

Inom ramen för överenskommelsen kommer också en ny social klimatfond att inrättas. Fonden kommer tas i bruk 2026 och uppgår till 86,7 miljarder euro. Syftet med fonden är att stödja hushåll och småföretag som kommer bli särskilt påverkade av de prisökningar som kan väntas av den gröna omställningen. 

Den nya sociala klimatfonden kan sägas bestå av två delar. Dels finns det möjlighet till temporära och begränsade direkta inkomststöd till utsatta hushåll, och dels finns det möjlighet att finansiera åtgärder och investeringar för ett mer långsiktigt stöd. Exempel på detta är bland annat energieffektiviseringar av bostäder, koldioxidneutral uppvärmning och investeringar i kollektivtrafik och elbilar. 

Den nya sociala klimatfonden kommer finansieras utan att EU:s fleråriga budgetram behöver tillföras nya medel, vilket hade medfört nya förhandlingar. Fondens medel kommer från ett antal olika källor, som auktionering av utsläppsrätter, det nya utsläppshandelssystemet men en del av fondens resurser kommer också kunna användas inom ramen för de sammanhållningspolitiska programmen. Det återstår således att se exakt hur medlemsstaterna kommer att förvalta den nya sociala klimatfonden, och hur den kommer samordnas och samverka med redan befintliga fonder och program. 

Läs mer om överenskommelsen här. 

Läs mer om organisationen CPMRs tidigare synpunkter på den sociala klimatfonden här. 

Läs Europaforum Norra Sveriges (EFNS) position om EU:s utsläppshandelssystem här.

/Emil Olofsson

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: John Kostet

Mer information