Ris och ros till den nya nationella transportplanen

Den 13 juni höll infrastrukturminister Tomas Eneroth en pressträff där han presenterade regeringens nationella infrastrukturplan för perioden 2022–2033. På pressträffen stod det klart att regeringen gått Europaforum Norra Sverige och samarbetet Botniska korridoren till mötes på flera punkter. Inte minst beslutet att tillföra 5 miljarder kronor för att fullfölja satsningarna på Nya Ostkustbanan enligt ursprunglig tidplan, samt att bygga klart Norrbotniabanan sträckan Umeå–Skellefteå under kommande planperiod. Merparten av de förstärkningar som regeringen nu beslutat om, i förhållande till Trafikverkets förslag, kommer att gynna norra Sverige, men satsningarna skulle behöva ökas ytterligare för att fullt ut möta industriinvesteringarna i norr.

Efter en lång process som startades i juni 2020, då Trafikverket fick i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag, har regeringen nu beslutat om en ny nationell infrastrukturplan för perioden 2022-2033. Vid en pressträff den 13 ju i redovisade infrastrukturminister Tomas Eneroth de olika satsningarna. Totalt fördelas 881 miljarder kronor för att öka takten i utvecklingen av Sveriges infrastruktur. I förhållande till Trafikverkets förslag från november finns flera glada nyheter.

- Regeringen har lyssnat på våra argument. Huvuddelen av de förstärkningar som nu görs tillfaller norra och mellersta Sverige. Det är mycket glädjande att regeringen beslutat om att tidigarelägga fyrspårsutbyggnaden söder om Uppsala, samt att utbyggnaden av den så viktiga etappen Gävle–Kringlan fortsätter enligt den ursprungliga planen. Totalt får dessa två objekt 12,5 miljarder, vilket är de största ändringarna i planen. Jag blir också lättad och glad av att infrastrukturministern tydliggör att lagt kort ligger samt att Ostkustbanan namnges som en central del av regeringens strategi för utbyggd järnväg i hela landet, säger Glenn Nordlund(S), regionstyrelsens ordförande i Västernorrland.

Samtidigt finns stora brister i förslaget kopplat till den utveckling som sker i norr. Näringslivets historiska satsningar om mer än 1 070 miljarder kronor i norra och mellersta Sverige ställer stora krav på utbyggd infrastruktur i takt med att den gröna industriella omställningen har påbörjats. Idag finns till exempel ingen kustjärnväg norr om Umeå och det är viktigt att påskynda utbyggnaden av exempelvis Norrbotniabanan och Malmbanan ytterligare.

Glenn Nordlund (S), regionstyrelsens ordförande i Västernorrland.

- Det är bra att regeringen prioriterar utbyggnad av grön infrastruktur där satsningarna på omställningen till grön industri är som mest intensiv. Men vi är besvikna över att viktiga satsningar på bland annat Malmbanan inte har prioriterats på det sätt som krävs med tanke på industrins expansion, säger Nils-Olov Lindfors(C), regionråd i Norrbotten. Vi kommer givetvis att fortsätta vår dialog med regeringen om de behov som de stora industrietableringarna nu ställer på infrastrukturen. Det krävs en betydligt högre byggtakt för att klara av framtida gods- och passagerartransporter, säger Lindfors.

Nils-Olov Lindfors(C), regionråd i Norrbotten.

Norrbottens handelskammare kritiserar även de brister i infrastrukturplanen.

- Det kanske mest kritiska är avsaknaden av finansiering dubbelspår Luleå – Boden. Om järnvägsplaner för dubbelspår Boden-Luleå kan påbörjas först efter 2026 så ligger ett färdigt spår väldigt långt borta. Detta måste tidigareläggas och synkas med näringslivet, Norrbotniabanan samt investeringen i Luleå Hamn, säger Linda Nilsson, vd för Norrbottens Handelskammare och ordförande för Logistikrådet.

Däremot ser Linda Nilsson det som ett stort framsteg att hela Norrbotniabanan finns med i nationella planen för transportinfrastrukturen i Sverige, men hon vill ha en snabbare finansiering och ett målår för när hela sträckan upp till Luleå ska vara klar.

Linda Nilsson, vd för Norrbottens Handelskammare och ordförande för Logistikrådet.

Prioriterade objekt i den fastställda planen

Regeringen beslutade tillföra mer medel, än vad Trafikverket hade föreslagit, till följande objekt i norra Sverige:

  • Etapp Gävle–Kringlan på Ostkustbanan, för kapacitetshöjning, tillförs 5 miljarder kronor
  • Luleå C, flytt av personvagnsuppställning (etapp 1), tillförs 58 miljoner kronor
  • Luleå C, ombyggnad av personbangård (etapp 2), tillförs 231 miljoner kronor
  • Malmbanan Kiruna–Riksgränsen, Stax 32,5 ton, tillförs 162 miljoner kronor
  • Malmbanan Svappavaara–Kiruna, Stax 32,5 ton, tillförs 100 miljoner kronor
  • Stambanan genom övre Norrland, Sävastklinten–Norra Sunderbyn, ny mötesstation och partiellt dubbelspår, tillförs 114 miljoner kronor
  • Norrbotniabanan (Umeå) Dåva–Skellefteå̊, ny järnväg. Tillförs 500 miljoner kronor
  • E4, förbifart Skellefteå̊, tillförs 958 miljoner kronor.

Beslutet innebär även 300 miljoner öronmärks för hastighetshöjande åtgärder på Mittbanan, Östersund–Storlien, vilket innebär att totalt 800 miljoner kommer att investeras på Mittbanan under planperioden.

Viktigt jobb har gjorts inom samarbetet Botniska korridoren

Samarbetet Botniska korridoren samlar sju regioner i norra och mellersta Sverige, från Örebro län i söder till Norrbotten i norr. North Sweden spelar en viktig roll i samarbetet genom att föra in EU-perspektivet i arbetet. Inom ramen för samarbetet har flera samråd och dialoger förts under de senaste fyra åren. Botniska korridoren har tagit fram flera kunskapsunderlag, anordnat seminarier och gjort gemensamma utspel, inte minst i samband med infrastrukturdepartementets hearingar om processen med regeringens framtagande av den nationella infrastrukturplanen 2022–2033.

- När vi tog del av Trafikverkets förslag i vintras blev vi oroliga att tidigare och viktiga prioriteringar skulle komma att tas bort. Vi har inte tillgång till alla detaljerade underlag ännu men det verkar som att regeringen har säkerställt de tidigare planerade prioriteringarna i vår gemensamma geografi i norra och mellersta Sverige, säger Henric Fuchs, projektledare för Botniska korridoren.

Bakgrund

Ramen för planen uppgår till 799 miljarder kronor och beslutades av riksdagen 2021. Därutöver tillkommer ytterligare 82 miljarder kronor från trängselskatter, banavgifter och medfinansiering, vilket gör att planens totala omslutning uppgår till 881 miljarder kronor.

Ungefär hälften (427 miljarder kronor) av planen går till nya investeringar medan den andra halvan går till vidmakthållande och underhåll av landets befintliga vägar (197 miljarder kronor) och järnvägar (165 miljarder kronor).

Beslutet har fattats av regeringen och gäller fram till att nästa plan fastställs, något som brukar göras vart fjärde år.

Ta del av regeringens planbeslut här.

Ta del av satsningar i Trafikverket Region Norrs satsningar här.

Ta del av satsningar i Trafikverket Region Mitt här.

/Lotta Rönström

20 Jun 2022 Transportpolitik

Transportpolitik

Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information