CPMR:s delegation för Östersjöregionerna samlades i Bryssel
Den 27 augusti hölls årsmöte, General Assembly, för Östersjökommissionen (BSC) inom nätverket Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR), som de fyra nordligaste svenska regionerna är medlemmar i tillsammans med sammantaget 25 regioner runt Östersjön, inklusive Stockholm, Örebro, Gotland, Skåne, Östergötland, Värmland och Gävleborg för svensk del. CPMR är en stark regional röst i EU som samlar sig i geografiska havsområden med Östersjödelegationen som en sådan. Under årsmötet diskuterades bland annat EU:s regionalpolitik och infrastruktur med företrädare från North Sweden European Office samt valdes en ny ordförande och Rickard Carstedt, regionråd Region Västerbotten, valdes till vice ordförande för det kommande året.

Den tidigare ordföranden för Europeiska Regionkommittén, Markku Markkula från Helsinki-Uusima, stod värd för årsmötet som hölls i Regionkommitténs lokaler och det var första gången som det gick av stapeln i Bryssel och inte i någon av medlemsregionerna. Det gav också möjligheter att ha med flera företrädare från EU:s institutioner att medverka i programmet som anordnats av Generalsekreteraren för BSC, Lucille Erhart. Med fanns också ordföranden för hela CPMR, Filip Reinhag från Gotland, som var en av inledningstalarna tillsammans med Markku Markkula. Generalförsamlingen avslutades med att Rickard Carstedt från Västerbotten valdes till vice ordförande tillsammans med den nya ordföranden Talvikki Jori från Southwest Finland med ett tack till den tidigare ordföranden Tomas Mörtsell från Västerbotten.

Diskussion om EU-kommissionen förslag till kommande budget och regionalstöd
En av huvudpunkterna i programmet var en dialog om den kommande EU-budgeten och förslaget för regionalpolitiken i EU som inleddes av Lourdes Acedo Montoya, enhetschef och chefekonom vid EU-kommissionens budgetenhet. Hon konstaterade att det är en ambitiös budget som prioriterar EU:s konkurrenskraft och säkerhetspolitik och styr mer resurser till dessa områden och därmed blir det mindre till den klassiska regionalpolitiken, men att det är fortfarande en viktig del av EU:s budget och tillsammans med jordbrukspolitiken samordnas det inom så kallade nationella och regionala planer för att skapa en enklare och tydligare och mer transparent struktur och överlag mer gemensamma och mindre krångliga regelverk är tanken.
I den efterföljande paneldiskussionen deltog Mikael Janson, direktör för North Sweden, som fick företräda norra Sverige, tillsammans med Merten Barnert för Mecklenburg Vorpommern i norra Tyskland, Niina Pautola-Mol, Päijät-Häme, och Jaakko Mikkola, Kymelaakso, båda Finland, under ledning av CPMR:s expert på sammanhållningspolitiken, EU:s regionalstöd, Jorge Nuñez.
Niina efterfrågade hur regionernas röst kommer att bli hörd i det nya förslaget då det är väldigt oklart och Jaakko lyfte utmaningarna med den stängda finska gränsen mot Ryssland och hur EU behöver ge mer stöd för gränsregionerna som utlovats. Merten pekade särskilt på hur de lokala och regionala politikerna kopplas från EU:s strategier och utvecklingspolitik om nuvarande förslag får fullt genomslag och det gör att regioner där det finns en ökande skepsis mot EU kommer att få svårt att hävda sig och visa på EU:s positiva betydelse också lokalt och regionalt.

Norra Sverige och Northern Sparsely Populated Areas behov lyftes
Mikael konstaterade att synergierna mellan regionalstöden och andra delar av EU:s insatser för innovation och därmed konkurrenskraft har brutits genom förslaget som det nu ser ut. Detta då regionernas innovationsförmåga som en faktor för att attrahera investeringar som i sin tur är det som bygger konkurrenskraft inte finns med som en bärande del och det som smart specialisering för att i varje region fokusera som sina konkurrensfördelar inte längre är en synlig grund för EU:s samlade utvecklingsförmåga. Konkurrenskraft och industriella värdekedjor byggs inte genom ”top-down” centraliserat statsstöd och subventioner menade Mikael.
För de glesbefolkade regionerna i norra Sverige och Finland inom Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) i det europeiska Arktis, är det särskilt oroande med förslagen som de ju ligger, då EU:s regionalpolitik varit avgörande för utvecklingen utifrån fokus på smart specialisering och att bygga kapacitet för innovation genom en särskild extra tilldelning som funnits där för att kompensera för de specifika utmaningarna för det nordligaste arktiska regionerna i länder som annars får relativt lite regionalstöd från EU. Det finns nu en risk att det är de redan starka som kommer att gynnas medan de små och svagare strukturerna i exempelvis NSPA får ännu svårare att hävda sig och komma åt de utvecklingsstöd de egentligen har än mer behov av, när fokus ligger på stora industrisatsningar i centraliserade strukturer på nationell nivå och i EU.

EU-kommissionen lyssnar in och uppmanar till aktivt deltagande i förhandlingarna i EU
Lourdes från EU-kommissionen noterade det som sades och särskilt NSPA-regionernas förutsättningar att titta vidare på, även om hon menade att mycket av det som efterfrågades finns i förslagen, men det är nu upp till alla inblandade att i förhandlingarna förtydliga det som kan behöva göras mer framträdande.
I en efterföljande diskussion medverkade också Eva Nussmueller, biträdande enhetschef för smart och hållbar tillväxt vid EU-kommissionens Generaldirektorat för regionalpolitik, DG Regio, och hon konstaterade att det varit en kamp internt som måste fortsätta för att vidmakthålla de regionala och territoriella perspektiven i utformningen av kommande utvecklingsstöd och synergierna mellan dessa och övriga instrument som syftar till att stärka EU:s förmåga i en tid av globala utmaningar.
I slutet av dagen slog delegaterna fast Östersjödelegationens ståndpunkter avseende förslagen i MFF och särskilt vikten av regionala medel utifrån olika regioners olika förutsättningar, inklusive till NSPA-regionerna särskilt.
Stärkta transportstråk i Östersjöregionen
Vid konferensen sattes även fokus på konnektivitet och utvecklad transportinfrastruktur i Östersjöregionen under ett pass som modererades av Lotta Rönström från North Sweden. Under detta pass diskuterade såväl utmaningarna utifrån det geopolitiska läget som EU-finansiering av transportinfrastruktur och EU:s kommande hamnstrategi tillsammans med fyra talare: Jan Owe-Larsson, Region Östergötland, Ordförande för CPMR BSC transportarbetsgrupp; Sari Nurro, Region Uleåborg, Ordförande för CPMR BSC arbetsgrupp för sjöfart; Bogdan Ołdakowski, Generalsekreterare för Baltic Ports Organization och Martin Seidel, Rådgivare till den europeiska samordnaren för European Maritime Space, DG MOVE, EU-kommissionen.

Ett sammankopplat EU
Det finns fortfarande stora utmaningar när det gäller transporter runt Östersjön. Regionen präglas av långa avstånd och dålig tillgänglighet och de mest perifera delarna av Östersjöområdet lider av låg turtäthet, långa restider och höga transportkostnader. Utöver det så har den geopolitiska instabiliteten lett till stängda gränser och störningar i de olika transportkorridorerna. Sari Nurro underströk vikten av förbättrade gränsöverskridande förbindelser och att inte bara fokusera på nord-sydliga stråk i regionen utan att samtidigt stärka de öst-västliga kopplingarna mot de norska Atlanthamnarna. Finland kan i det närmaste betraktas som en ö och dess ekonomi är beroende av tillgång till isfria hamnar i Norge via Sverige, konstaterade Sari.

Jan Owe-Larsson betonade vikten av att stärka hela EU:s konkurrenskraft och menade att ett färdigställande av TEN-T-nätverket då är helt centralt. Han lyfte särskilt förbindelserna till Tyskland, över Fehmarn Bält, som viktiga för att knyta samman Östersjöregionen med resten av Europa. Bogdan Ołdakowski berättade i sin tur om de nya utmaningar hamnarna ställts inför utifrån det nya världsläget bland annat kopplat till cybersäkerhet. Attacker mot trafik- och logistiksystem kan lamslå hamnverksamheten och få allvarliga konsekvenser för regionens ekonomi.
Connecting Europe Facility
I mitten av juli presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ny långtidsbudget för 2028-2034. Ett av programmen inom budgeten är förordningen Connecting Europe Facility (CEF) som ska finansiera utbyggnad av TEN-T-nätet. Martin Seidel från EU-kommissionen berättade i stora drag om förslaget som innefattar en budget på 51,5 miljarder euro där en stor del, 17,6 miljarder euro, är vikta för utveckling av infrastruktur utifrån såväl militär som civil nytta, så kallad dual use. Det har definierats fyra europeiska militära mobilitetskorridorer och 500 så kallade hotspot projects kopplade till dessa korridorer, men det är inte offentlig information vilka dessa är. Det finns även ett stort fokus på gränsöverskridande stråk i förordningen och en lista över särskilt utpekade stråk finns i ett annex till förordningen där stråket Umeå-Luleå -Uleåborg inkluderats, vilket är väldigt glädjande. Det kan komma att öppna upp för medfinansiering för Norrbotniabanan bland annat.

Att CEF föreslås bli kvar och stärks betydligt välkomnades av alla talare, även ifall det konstaterades att budgeten är långt ifrån tillräcklig för att färdigställa TEN-T-nätet i tid. Det noterades även att det övergripande nätet tonats ner betänkligt och att inga stråk i det övergripande nätet i Finland eller Sverige nämns i annexet, vilket är oroande då flera av de viktiga öst-västliga stråken ligger just i det nätet. Kanske ryms dessa stråk i de europeiska militära mobilitetskorridorerna, något som inte är otänkbart utifrån att hela Östersjöregionen är att betrakta som en hotspot region, men det återstår att se.
EU:s hamnstrategi
Martin Seidel berättade vidare att EU-kommissionen ska presentera en hamnstrategi i vår, vilket välkomnades av alla. Däremot underströks att det inte finns behov av ytterligare lagstiftning kring hamnar. Vi förväntar oss att denna strategi ska fungera som ett paraply för hamnrelaterad lagstiftning och initiativ menade Jan Owe-Larsson.

Sari Nurro påminde om de särskilda utmaningarna i Östersjöområdet kopplade till säkerhet, isförhållanden och klimatförändringar. Säkerhetsaspekten är central, särskilt när det gäller maritim säkerhet och hot som sabotage av undervattenskablar. En annan utmaning är is. Under vinterhalvåret fryser Östersjön, vilket innebär att sjötransporter kräver isbrytare – något som utgör en konkurrensnackdel för regionen, konstaterade Sari. Hon berättade även om hamnarnas viktiga roll som energinav, särskilt i omställningen till havsbaserad förnybar energi, med exempel som hamnarna i Uleåborg och Brahestad.
Bogdan Ołdakowski välkomnade även han EU-kommissionens initiativ att ta fram en gemensam EU-strategi för hamnar och såg detta som ett viktigt steg för att stärka hamnarnas konkurrenskraft, säkerhet och hållbarhet i en föränderlig omvärld. Samtidigt betonade han att strategins framgång beror på hur den genomförs i praktiken – den bör underlätta snarare än försvåra hamnverksamhet. Ołdakowski uppmanade även EU-kommissionen att ta hänsyn till de särskilda utmaningar och möjligheter som finns i Östersjöregionen.

Vid passet antogs även CPMR:s postion om EU:s hamnstrategi som tagits fram i samarbete mellan CPMR:s transport- och sjöfartsarbetsgrupper, vilken avslutningsvis lämnades över till EU-kommissionen som ett inspel i utarbetandet av strategin.
/Mikael Janson & Lotta Rönström
Läs mer om CPMR BSC General Assembly här
Transportpolitik
Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.
Kontaktperson: Lotta Rönström
Mer information