Argumenten för snabba, funktionella järnvägstransporter i norra Sverige – både i nord-sydlig och öst-västlig riktning – är många och välkända. Näringslivet satsar i närtid drygt 1 070 miljarder kronor i en grön, industriell revolution som saknar historiskt motstycke i den delen av landet. Att möjliggöra god militär mobilitet är ytterligare ett argument för snabb utbyggnad av Botniska korridoren och dess tvärstråk.

För att sätta fokus på denna fråga anordnade riksdagsledamöterna, tillika ledamöterna i Försvarsutskottet, Jörgen Berglund (M) och Heléne Pettersson (S), tillsammans med Botniska korridoren ett rundabordssamtal i riksdagen den 7 december med medverkande bland annat från EU-kommissionen, Försvarsmakten och Trafikverket med titeln ”Vad kan Sverige göra för att stärka sin militära mobilitet?”. North Sweden medverkade genom Lotta Rönström som modererade seminariet.

- Vi vet att EU nu fokuserar mycket kraftfullt på frågor som rör den militära rörligheten. Det räcker ju med att titta på en karta för att förstå varför investeringar i den Botniska korridoren är strategiskt viktiga för EU, men också för oss i Sverige. Botniska korridoren utgör ryggraden i norra Europas infrastruktur, inte minst genom de starka kopplingarna till Norge och Finland via Botniska korridorens anslutande stråk i öst-västlig riktning, säger riksdagsledamoten Jörgen Berglund (M).

Siamak Jalali från EU-kommissionens generaldirektorat för transportfrågor, DG MOVE, berättade om bakgrunden till initiativet om militär mobilitet som syftar till att förenkla militär rörlighet i Europa. Det handlar bland annat om åtgärder för att kartlägga militära krav på infrastruktur, utveckla EU:s transportinfrastruktur för att tillfredsställa behoven för militära transporter, samt standardisera och harmonisera regler och procedurer för militär rörlighet. Förenklingar av militär rörlighet mellan EU:s medlemsstater kan underlätta ett snabbt insättande av både en EU-krishanteringsinsats utanför EU och andra militära transporter inom Europa.

– Med dagens infrastruktur skulle det ta tio till tolv dagar att göra en truppförflyttning från söder till norr om behovet uppstår att skydda östra flanken mot nordkalotten. Då handlar det ändå om en ganska begränsad truppförflyttning av 10 000 soldater, 3 000 fordon och 5 000 containrar och det säger sig självt att det inte är hållbart, säger överstelöjtnant Peter Rönnlund, chef för Försvarsmaktens transportenhet och föredragshållare vid seminariet.

Peter Rönnlund betonade även vikten av fungerande transportkorridorer. Botniska korridoren ingår i EU:s stomnät vilket enligt den europeiska lagstiftningen ska stå klart år 2030 det vill säga såväl Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan ska byggas och byggas ut tills dess för att möte de krav och standarder som lagstiftningen fastställer.

– Hela projektet får en rejäl skjuts framåt tack vare Försvarsmaktens behov och jag ser att förutsättningarna nu kommer att öka för att Försvarsmaktens närvaro förstärks i vår del av landet, säger kommunstyrelsens ordförande i Umeå, Hans Lindberg (S).

Även hans motsvarighet i Örnsköldsvik, Anna-Britta Åkerlind (C) är inne på samma spår.

– Jag ser kraven på en förbättrad militär rörlighet som ytterligare ett av flera goda skäl för hur viktig Botniska korridoren är för mellersta och Norra Sverige och för landet som helhet. Militär rörlighet förutsätter ju också att alla trafikslag är väl fungerande, och det borde i förlängningen även innebära att föreslagna nedläggningar av flygplatser i Örnsköldsvik och andra i vår geografi blir omöjliga att genomföra.

Medverkade vid seminariet gjorde även Botniska korridorens styrgruppsledamot Åsa Ågren Wikström (M), som betonade vikten av att samla viktiga aktörer från politiken, Försvarsmakten och civilsamhället vid samma bord för att diskutera frågan om ökade behov av militär rörlighet i norra Europa.

– Det ser jag som det största mervärdet av det här riksdagsseminariet och jag hoppas att staten har lyhördheten att prioritera finansieringen av Botniska korridoren och på så sätt möjliggöra för ytterligare medfinansiering från EU. När världsläget förändras, så måste de politiska prioriteringarna göra detsamma, menar Åsa Ågren Wikström och tillägger att en förbättrad militär rörlighet även har andra dimensioner:

– Det gäller inte minst de öst-västliga transporterna. Vårt samarbete med Finland har förstärkts och likaså våra relationer och kontakter med Norge.

– EU:s stomnätskorridor, och i förlängningen de anslutande stråken och övergripande nätet, överensstämmer helt med det nät som krävs för att stärka våra behov av militär rörlighet. Vi har nu ett helt nytt läge i Sverige, Europa och världen. Det är hög tid att påskynda investeringarna i den Botniska korridoren, eftersom det är motiverat av både civila och militära skäl, konstaterade Henric Fuchs, projektledare för den Botniska korridoren.

– Ja, nu är frågan i högsta grad aktuell, fyller försvarsutskottets Helén Pettersson i.

– Jag hoppas att den nationella politiken prioriterar Botniska korridoren och tar chansen till en medfinansiering från EU. Det är bråttom och det har det varit länge för civilsamhället! Jag ser riksdagsseminariet som en liten men viktig teaser på att vi måste gå djupare i den här frågan, både inom politiken och andra delar av samhället, avslutar hon.

Med en fullsatt sal och livliga diskussionerna får riksdagsseminariet ses som ett startskott i dialogerna om förbättrad militär mobilitet. Härnäst arrangeras ”Järnvägsforum Norr”, den 30–31 mars i Luleå, med samma tema så save-the-date!

Text: Lotta Rönström och Mats Ågebrant

Foto: Anna Rut Fridholm

Läs North Swedens nyhet om EU:s handlingsplan för militär mobilitet här.